Att minnas det som varit är en viktig del av att vara människa. Speciellt när man blir äldre. Minnen berättar vad är det som har gjort oss till dem vi är. Och kan dessutom ge inspiration att hitta nya vägar framåt! Text Hanna Nolin
På 1600-talet betraktades fenomenet som en sjukdom. Unga soldater utskickade i krig drabbades av ”nostalgia”, sjukligt stark hemlängtan. Idag anses det snarare hälsosamt med en liten lagom dos nostalgi. Det är nämligen klokt att inte bara titta framåt utan även blicka bakåt.
–Nostalgi kan ge oss både kraft och trygghet. Det kan vara lättare att hitta tillbaka till oss själva när vi tittar bakåt. Vi påminns om att vi kommer någonstans ifrån och att det betyder något för den vi är idag.
Det säger Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet som föreläser kring nostalgi och existentiell psykologi. Så vad kan väcka nostalgi? Åsynen av ett rödmålat torp med klängande klematis, doften av nykokt äpplemos eller kanske ett svartvitt foto på en äldre finkammad släkting i finkläder som stramt ser in i kameran.
– I grunden handlar nostalgi om människans behov av att få ingå i ett sammanhang och vara
en del av något större, säger Per Johnsson.
Vi behöver få känna att vi är en länk i en kedja. Vår historia, vårt nu och vårt imorgon är avgörande för vår hälsa och vårt välmående. Inom psykologin pratar man om vikten av ”kasam”, känslan av meningsfullhet.
– Vi mår bra av att känna att det finns kontinuitet och att vår historia hänger ihop.
Något som exempelvis Vilhelm Moberg lyckas skildra i en vemodsdoftande scen i eposet Utvandrarna. Kristina från småländska Duvemåla uppfylls av frid inför döden tack vare doften av ett astrakanäpple. Hon och hennes Karl-Oskar har efter lång väntan fått sitt äppelträd framodlat av småländska astrakankärnor att ge frukt i det nya landet. På sin dödsbädd får Kristina ett nyskördat äpple och hennes sista ord blir: Äpplena ä mogna hos oss. Jag ä hemma…. Doften, och synen av äpplet, får hjärnan att koppla ihop det med minnen från hemmet och tryggheten. Vackert, med en stor dos nostalgi!
Just doften är det optimala nostalgitricket. Det är nämligen det enda sinnet som har direktkopplingar till vårt känslocenter, det som kallas amygdala och som blixtsnabbt ger dig tillgång till de känslor som är förknippade med doften. Är doften kopplad till något tryggt upplever du direkt en känsla av just trygghet och lugn. Forskning visar att man till och med kan få små barn att sova lugnt hela natten om de får känna doften av sin favoritfrukt.
–När barn vaknar på natten är det ofta en rädsla som drar igång i dem. Om det då finns en frukt de gillar bredvid sängen har man sett att barnet kan lugna sig själv. De lyckas somna om när de känner doften.
Värt att prova på barnbarnen kanske? Frukttricket funkar även på vuxna tipsar Per Johnsson. Eller så använder man någon annan doft som skapar trygghet.
– Du kan exempelvis dricka en viss sorts te som du förknippar med en fin stund och på så sätt väcka goda minnen till liv. Det behöver ju inte bara vara barndom man vill återuppleva.
Vad använde mormor för kopp, var stod kakburken?
Med nostalgin kan vi alltså påverka vårt känsloläge. Ja, vi kan till och med använda nostalgin som krishantering. En kris uppstår ju när något förändras och vi inte känner igen oss i den nya situationen. Om vi då kan plocka fram något fint ur vårt minne som gör oss trygga, sänker vi vår stress.
– När de unga soldaterna på 1600-talet drabbades av nostalgia var det kroppen och hjärnans försök att krishantera. Ungdomarna var inte förberedda för ett liv på slagfältet och längtan hem till det trygga blev därför så stark. Hemma visste de hur allt fungerade.
Även åldrandet kan skapa kriser. Kroppen förändras och vi hinner inte med, känner inte igen oss. Och övergången från arbetsliv till pensionärsliv kan vara nog så knepig.
–Kanske har vi inte förberett oss ordentligt och den nya tillvaron blir som en chock. Vi får svårt att hantera den.
Då kan vi behöva träna upp det som inom psykologin kallas resiliens, vår psykologiska motståndskraft för att hantera nya situationer. Resiliens bygger man bäst genom trygga relationer, att känna att det finns en bestående relation och någon som speglar vem vi är.
Även här kan nostalgin vara oss behjälplig genom att vi aktivt påminner oss om de känslor vi upplevt i de relationer som gjort oss trygga. Och eftersom hjärnan tänker bäst i bilder kan man testa att så konkret som möjligt prova att återskapa scener från sitt liv där man mått bra, och känt sig trygg.
–Fundera exempelvis på hur det såg ut när du satt i mormors kök som liten. Vad använde mormor för kopp, var stod kakburken, hur kändes stolen där du satt?
Bodil Jönsson: Så fint med en hyllning till nostalgin!
Nostalgin är ju en viktig del i vårt ständiga framfantiserande av den stora berättelsen om oss själva. Den som vi alla letar efter, medvetet eller omedvetet, för att få livet att hänga samman och för att behålla känslan att vara en. En som hänger ihop, en in-divid. En odelbaring som ser meningen med sitt liv.
Saker, lukter, bilder och melodier – alla kan de locka fram det förflutna inuti en och få det att finnas tillsammans med nuet ett litet tag.
Därmed blir livet rikare. Utan nostalgistunder förminskas livet och blir fjuttigare alldeles i onödan. Därför: bejaka gärna det förflutna! Och samtidigt: ge inte efter för trycket att döstäda! Det skrev jag ju en hel krönika om för ett tag sedan. Vet du, jag tror att döstädningstrycket och nostalgiföraktet är nära släkt! Kusiner, kanske?
För att ytterligare förstärka bilden kan du prova att göra det mormor gjorde. Var det safta och sylta som gällde? Ja, prova att dra igång en sats äppelmos och frossa i minnen. Eller har du många minnen från barndomens trädgård? Prova att odla blommor du minns från din uppväxt. Dofterna hjälper dig att minnas.
–För mig är doften av rågkringlor mycket nostalgisk. Min pappa älskade just rågkakor och den där doften av bikarbonat förflyttar mig direkt till barndomens kök, säger Per Johnsson.
Men nostalgiresan väcks inte bara av dofter. Även föremål och saker kan vara viktiga. Och hälsosamma. Forskning på äldreboenden visar att det räcker med att den äldre får med sig någon betydelsefull sak till det nya boendet för att måendet ska förbättras.
– Det kan vara den gamla klockan som alltid suttit i vardagsrummet, eller en speciell tavla. Då är allt inte nytt i rummet, det finns med något från det tidigare livet man levt. Det lugnar nervsystemet och sänker stressnivån.
Den gamla klockan blir här en hjälp att få de olika perioderna i livet att hänga ihop. Så att vi inser att livet inte bara består av en massa enskilda öar utan att öarna faktiskt hänger ihop och bildar ett liv och en mening.
Vi behöver speglingen vi
får i ett samtal
Att börja släktforska är också ett sätt att placera in sig själv i ett större sammanhang, Den där påminnelsen om att vi är en del av ett större generationssammanhang sker ofta ganska naturligt om du bor på landet eller i ett litet samhälle, menar Per Johnsson.
–Där påminns du ofta om att du är en del av en helhet. Där är du ju aldrig bara dig själv, utan Siris son, eller Hermans dotter. Vi påminns ständigt om att vi är en del av en kedja.
Känner man inte för att släktforska kan man göra ett traditionellt fotoalbum. Det är nämligen riktigt hälsosam nostalgi och gör det gärna tillsammans med någon, kanske ett barnbarn.
–Delad glädje är dubbel glädje. Att lägga ut ett gammalt foto på Facebook eller Insta går inte att jämföra med att sitta bredvid någon och prata. Vi behöver speglingen vi får i ett samtal. Vi möter varandras blickar och pratar om saker som hänt. Det mår vi bra av.
En sak är viktig när man pratar om nostalgi, menar Per Johnsson, och det är att skilja på nostalgi och ältande. Nostalgi stöttar ditt liv och stärker dig och din självbild. Ältande däremot handlar om att vi fastnat i historien.
–När du inte vågar prova nytt för att saker alltid har varit på ett visst vis, då är det inte nostalgi utan snarare att man klamrar sig fast i något som varit. Minnena blir då ett hinder för oss.
Rätt använt kan nostalgin alltså ge dig kraft och skjuts att leva ditt liv fullt ut idag. Fundera på vad du själv tyckte var extra viktigt när du var yngre. Vad hade du för drömmar? Ta dig till den där platsen hos dig själv exempelvis genom att spela musiken du lyssnade på då.
–När du lyssnar på exempelvis Beatles eller Stones blir det ett sätt att hämta kraft och mening och stärka sin jagkänsla. Det ger en ökad samhörighet med den man var då, i ungdomen.
Så använd dina tidigare drömmar som inspiration, undersök vilka uttryck de kan få idag. Det kan bli ett fint sätt att fortsätta berättelsen om sig själv, följa den röda tråden i sitt liv och hitta det som ger verklig mening.
–Det är aldrig för sent att göra nya val. Gå med i en kör, starta ett band ihop med andra eller gå en kurs i måleri. Vi kan alltid välja nytt. Det kan vi göra hela livet. Varje dag.
