Hur påverkar alkohol kroppen efter 65? Seniorens expert på seniorhälsa, läkaren Björn Bragée, förklarar risker, myter och hur du kan njuta av alkohol med måtta – utan skuld.
Här sitter jag vid middagsbordet en lördag och sippar på vinet från Apulien, hämtat vid vårt 80-årsfirande.
På en vinprovning i SPF Seniorerna-föreningen rekommenderades vi just denna sort. Många på den träffen meddelade mig glatt att nu ska jag unna mig som pensionär!
Hur är det med alkohol för oss seniorer?
Vår middagsdiskussion rör sig därför om alkohol är en sund ovana eller en osund vana för oss seniorer.
Det finns få ämnen som väcker så mycket skuldkänslor som alkohol – särskilt i hög ålder. Antingen förväntas man dricka ”som vanligt” eller så antyds det att varje glas är ett misslyckande.
Drick försiktigt men utan skam
Båda hållningarna är lika förenklade. För sanningen är mer nyanserad: Alkohol är mer skadligt i hög ålder. Det betyder att det behöver intas med större medvetenhet – inte med skam.
Med stigande ålder förändras kroppens sätt att hantera alkohol. Andelen kroppsvatten minskar, leverns nedbrytningsförmåga avtar, hjärnan blir känsligare.
Så påverkar seniorers kroppar av alkohol
Samma mängd alkohol ger högre promille, längre påverkan och större risk för biverkningar som fall, konfusion, sömnstörningar, interaktioner med läkemedel. Det är väldokumenterat.
Det som ofta glöms bort är att risk inte är samma sak som förbud.
Att rycka bort alkohol kan göra livet fattigare
För många äldre är alkohol inte ett rusmedel utan ett sammanhang. Ett glas vin till maten, en öl i gott sällskap, en konjak som markerar kvällens slut.
Att rycka bort detta utan att erbjuda något annat riskerar att göra livet fattigare, inte friskare.
Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom utan också närvaro av mening.
Små förändringar gör stor skillnad
Det finns goda skäl att tala om doser snarare än ”drickande eller inte”. Små mängder, långsamt intag, alkoholfria dagar – så kallade vita dagar – är enkla strategier som kraftigt minskar riskerna.
Inte för att vara duktig utan för att kroppen helt enkelt behöver återhämtning. Att kunna säga: ”I dag dricker jag inte” är ett tecken på autonomi och inte försakelse. Min fru och jag har själva valt ett okej på helgen, annars inte.
Använd inte alkohol mot smärta
Alkohol nämns ibland som smärtlindrande, ett missförstånd. Alkoholen är inte ett smärtstillande medel. Den minskar inte smärtsignaler, den läker inget. Det den gör är att skapa trötthet, sänka ångest, smalna av uppmärksamheten. Smärtan finns kvar men hamnar i periferin.
För vissa kan det kännas hjälpsamt i stunden, men risken är att man börjar använda alkohol för att hantera smärta – vilket på sikt ofta förstärker både smärtupplevelse och sårbarhet.
Förr gavs läkarna alkohol som dropp
I dag framstår det som främmande men på 1970-talet gav vi intensivvårdsläkare ibland alkohol som kalorikälla med dropp.
För att alternativen var få och alkohol är nästan så kaloririkt som fett. Ingen smärtlindring blev det, men ”Jag har lika ont men bryr mig inte”.
Denna behandling slutade dock när dålig sårläkning och andra biverkningar blev uppenbara.
Medicinsk klokskap föds ofta ur misstag.
Njut av alkohol med eftertanke men utan skuld
Det mogna förhållningssättet till alkohol i hög ålder är därför varken asketiskt eller oreflekterat.
Det är att veta att kroppen tål mindre – och att livet fortfarande är värt att njutas.
Utan skuld. Med eftertanke. Och med respekt både för biologin och för den mänskliga längtan efter det goda, det sociala och det lugnande.
Björn Bragée är Seniorens expert på seniorhälsa.
Han är läkare och specialiserad på smärta.
Månadens fråga: En tuting + smärtstillande?
Jag dricker inte sprit, men tar mig understundom en genever som man säger. Går alkohol ihop med mina smärtstillande?
/Medlem i vinklubb
BJÖRN SVARAR: Njae, oftast inte. Särskilt inte vid morfinlika och starka smärtstillande. Det kan rent av vara livsfarligt vid höga doser.
Alkohol samverkar med fler läkemedel än många tror. I högre ålder, när läkemedelslistan ofta blir längre, ökar risken för trötthet, fall, blödningar och kognitiv påverkan – ibland redan vid små mängder.
Det är sällan dramatiskt men ofta onödigt. Att faktiskt läsa bipacksedeln kan vara en oväntat effektiv form av egenvård.
