Hela arbetslivet räknas lika, och varje intjänad krona likaså. Så löd löftet när pensionssystemet infördes. Men verkligheten ser annorlunda ut.
Det är SPF Seniorernas nya rapport ”Intjänandet till pensionen – Väger det lika tungt oavsett när det sker?” som blottlägger grava orättvisor i pensionssystemets sätt att fungera.
Den så kallade livsinkomstprincipen har alltid framhållits som det nuvarande pensionssystemets allra viktigaste grundsats. I principen ligger att alla inkomster ska väga lika tungt oavsett när under livet de tjänas in. Ju fler år man arbetar desto högre pension.
Men SPF Seniorernas rapport visar tvärtom att sena arbetsår ofta blir betydligt mer värda än tidiga.
Vid samma lönenivå kan den med 40 års arbetsliv och ett något senare pensionsuttag få en flera tusen kronor högre månadspension livet ut än den som arbetat i 45 år, enligt rapportens beräkningar.
– Systemet belönar inte en tidig inträdesålder och ett långt arbetsliv. Bilden av att hela livets arbetsinsatser räknas lika för pensionen blir missvisande, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson.
Ger samma pension
Fler slutsatser i den 22-sidiga rapporten:
· ett extra arbetsår i slutet av arbetslivet kan vara minst fyra gånger mer värdefullt för pensionens nivå än om samma extra arbetsår genomförs i unga år
· för flera räkneexempel vid samma lönenivå kan omkring 30 års arbetsliv, kombinerat med en något senare uttagsålder, ge ungefär samma pension som efter 40–45 år i arbete
Förklaringen är att pensionen blir högre när den ska betalas ut under färre år, det vill säga den förväntade utbetalningstiden blir kortare.
Svårt att fortsätta
Rapporten för också ett resonemang som utgår från det faktum att många som börjar jobba tidigt och har långa arbetsliv bakom sig dessutom ofta har yrken som gör det svårt att arbeta högre upp i åldrarna.
Det väcker frågor om rättvisa och legitimitet, eftersom ett vanligt påstående i debatten om pensionssystemet alltså alltid har varit att hela livets inkomster ska påverka pensionen likvärdigt och att många års intjänande ska ge en högre pension.
Högre pensionsavgift
När den grundtanken inte fungerar i verkligheten behöver systemet renoveras och utvecklas.
– Pensionerna måste höjas och det ska löna sig att ha arbetat för sin pension oavsett när under livet arbetet har utförts, slår Maria Larsson fast.
– Ett första steg är en högre pensionsavgift genom omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, så att både dagens och framtidens pensionärer får del av högre inkomstgrundad allmän pension. Pensionssystemet behöver också ses över i sin helhet.
Kan kompensera
En uppsida av hur pensionssystemet fungerar i praktiken är att personer som kommer in senare i arbetslivet eller haft avbrott kan kompensera för frånvaron genom att arbeta något längre i slutet av arbetslivet.
Så urholkas legitimiteten
”Betydelsen av antalet arbetsår riskerar att överskattas medan uttagsåldern och tiden pensionen ska räcka underskattas. Legitimiteten kan också försvagas när systemet uppges vara ett livsinkomstsystem, men som i praktiken premierar senare uttag snarare än många och tidiga arbetsår.
Det finns därmed ett behov av att budskap om livsinkomsten och antal år i arbetslivet kompletteras med att uttagsåldern kan få stor påverkan på pensionen. Kommunikation och debatt kring pensioner bör vara saklig och transparent.”
Ur SPF Seniorernas rapport.
Ett exempel
Två personer har haft samma lön och arbetat i samma yrke. Den ena började arbeta vid 20 och gick i pension vid 65 – totalt 45 arbetsår. Den andra började vid 28 och arbetade till 68 – totalt 40 år. Trots fem år färre i arbete får den som går i pension senare 14 procent högre pension, motsvarande cirka 2 800 kronor mer i månaden före skatt.
Källa: SPF Seniorerna
Pension Typfall 1
Medellön på 37 100 kronor, har arbetat i 45 år utan avbrott i åldern 20-65 år och får en pension efter skatt på 20 064 kronor.
| Arbetsålder | Arbetslängd (år) | Total pension efter skatt (kr) | Skillnad mot Typfall 1 (kr) | Skillnad mot Typfall 1 (%) |
|---|---|---|---|---|
| 20-65 (Typfall 1) | 45 | 20 064 | ||
| Scenario A: Jämförelse mellan typfall 1 och exempel på 40 års arbetsliv med senare uttagsålder. | ||||
| 26-66 | 40 | 20 540 | 476 | 2,4 |
| 27-67 | 40 | 21 793 | 1 729 | 8,6 |
| 28-68 | 40 | 22 864 | 2 800 | 14,0 |
| Scenario B: Antal arbetsår med senare pensionsålder som räcker för att nå ungefär samma pension som typfall 1. | ||||
| 29-66 | 37 | 20 059 | ||
| 36-67 | 31 | 20 070 | ||
| 39-68 | 29 | 20 139 | ||
Pension Typfall 2
Slutlön på 50 000 kronor, vilket innebär en pension efter skatt på 25 519 kronor – som inte innefattar garantipension och därmed kan jämförelser göras utan grundskyddsreglernas inverkan.
| Arbetsålder | Arbetslängd (år) | Total pension efter skatt (kr) | Skillnad mot Typfall 2 (kr) | Skillnad mot Typfall 2 (%) |
|---|---|---|---|---|
| 20-65 (Typfall 2) | 45 | 25 519 | ||
| Scenario A: Jämförelse mellan typfall 2 och exempel på 40 års arbetsliv med senare uttagsålder. | ||||
| 26-66 | 40 | 24 925 | −594 | −2,3 |
| 27-67 | 40 | 27 157 | 1 638 | 6,4 |
| 28-68 | 40 | 28 790 | 3 271 | 12,8 |
| Scenario B: Antal arbetsår med senare pensionsålder som räcker för att nå ungefär samma pension som typfall 2. | ||||
| 24-66 | 42 | 25 692 | ||
| 31-67 | 40 | 25 448 | ||
| 35-68 | 33 | 25 734 | ||
Källa: SPF Seniorerna
