Ju mer staten subventionerar tandvården, desto mer tycks priserna öka. För mycket av tandvårdsstödet går till vårdgivarna – inte patienterna. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny granskningsrapport.
Staten lägger i år drygt åtta miljarder kronor på tandvårdsstöd. Men tandvården höjer priserna så att det inte fungerar som tänkt. För mycket av stödet går till vårdgivarna – istället för till patienterna.
Detta enligt Riksrevisionens granskningsrapport ”Tandvårdsstöd – en konstruktion med hål” som kom idag.
”Ju högre statens subvention har varit, desto mer tycks vårdgivarna höja sina priser”, skriver myndigheten.
Tandvårdsstödet urholkas av ökande priser
Myndigheten anser att utformningen av tandvårdsstödet bidrar till ökande priser, bristande konkurrens och vill ha omfattande förändringar.
Prissättningen på tandvård är fri idag. Det betyder att tandläkarna själva får bestämma hur mycket de tar för olika behandlingar.
Patienten får endast ersättning genom tandvårdsstödet upp till referenspriset, som staten bestämmer. Men många gånger tar tandvården mer betalt än så och då betalar patienten hela mellanskillnaden själv.
För lite av tandvårdsstödet går till patienterna
Tandvårdsstödet syftar till att minska kostnaderna för vuxnas tandvård. Men Riksrevisionens nya granskning visar att subventionerna delvis förloras i ökande priser.
För mycket av stödet hamnar hos vårdgivarna och inte hos patienterna.
Patienterna är i underläge
Kritiken handlar bland annat om att utformningen av stödet förutsätter att patienterna är välinformerade och att de ifrågasätter tandläkarens priser.
Så är det inte, enligt Riksrevisionen. Patienterna har generellt dåliga kunskaper om priser, behandlingar och tandvårdsstöd.
Tandvårdens information brister
Det här förvärras av att tandvården inte ger patienterna den information, exempelvis om behandlingsalternativ och ungefärlig kostnad, som de är skyldiga att göra. Det finns heller ingen som granskar hur tandläkarna följer bestämmelserna.
– En femtedel av patienterna känner inte ens till att priserna kan variera och det finns inga riktlinjer för hur högt priset får vara. Dessutom är patienterna i informationsunderläge gentemot tandläkaren, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i en kommentar.
Vill ha en myndighet för patientinformation
Riksrevisionen vill att det ska bli tydligare och enklare för patienter att förstå både priser och vilket stöd de har rätt till.
Därför föreslår myndigheten att all patientinformation samlas hos en enda myndighet. Tandvårdsstödet behöver göras om så att mer av pengarna verkligen går till patienterna.
Vill prioritera förebyggande tandvård
De vill också att stödet ska uppmuntra mer förebyggande vård för dem som har störst behov.
– Annars är risken stor att små problem som enkelt kunde ha åtgärdats utvecklas till omfattande behov som kräver dyra behandlingar. Det är kostsamt både för patienten och samhället, kommenterar Filippa Hagersten, projektledare för granskningen.
Behöver bättre information om priser
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, behöver bli bättre på att visa hur mycket priserna kan skilja sig mellan olika tandläkare genom sin prisjämförelsetjänst Tandpriskollen.
Stöd för 67-plussare utanför granskningen
Tandvårdsreformen som ska ge 67-plussare billigare tandvård från årsskiftet ingår inte i Riksrevisionens aktuella granskning.
Senioren rapporterade förra veckan om kritiken från vissa tandläkare, som Privattandläkarna, mot reformen. Socialminister Jakob Forssmed besvarar kritiken i en intervju.
Det här är tandvårdsstödet
Det statliga tandvårdsstödet består av flera delar:
Högkostnadsskyddet:
Största delen av stödet. Staten betalar 50 procent av kostnader över 3 000 kr och 85 procent över 15 000 kr, beräknat enligt referenspris.
Allmänna tandvårdsbidraget, ATB:
Bidraget är 600 kronor per år från det år man fyller 20 tills året man fyller 23. Sen minskar bidraget till 300 kronor per år till och med det år man fyller 64. Från och med det år du fyller 65 år höjs bidraget till 600 kronor per år.
Särskilda tandvårdsbidraget (STB):
Till förebyggande tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. 600 kronor per halvår.
Särskild tandvårdsersättning för personer 67 år eller äldre:
Den innebär att staten från 2026 betalar 90 procent av referenspriset för många behandlingar och patienten 10 procent. Det gäller dock inte för all tandvård, exempelvis undersökningar. Däremot får 67-plussare fortfarande ATB, som kan användas till sådant.
Källor: Riksrevisionen, Försäkringskassan
