Hon lärde oss laga mat
Anna-Britt Agnsäter var redaktör för den första Vår kokbok som kom ut 1951. Foto: Studio Gullers AB
Kultur | Mat | klassiker

Hon lärde oss laga mat

Hon är en legend inom svensk matlagning och kvinnan bakom Vår kokbok som nu fyller 75. Läs om Anna-Britt Agnsäter. Läs också intervjun med redaktören för jubileumsutgåvan. Dessutom bjuder vi ett recept ur boken: en saftig och kardemummadoftande äppelkaka.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2026-10-03

I de flesta svenska kök finns en måttsats med decilitermått, matsked, tesked och kryddmått. Många har nog också en stektermometer och kanske en Vår kokbok i hyllan. Allt detta är uppfinningar av lanthushållslärarinnan Anna-Britt Agnsäter, en legend inom svensk matlagning.
Hela hennes karriär gick ut på att lära svenskarna att äta näringsriktigt och inse att det inte behövde vara så svårt att laga mat.
Hon utbildade sig vid Rimforsa lanthushållsskola och reste sedan bland annat runt i Norrland och föreläste om matlagning under beredskapstiden.

1946 blev hon chef för KF:s provkök i Stockholm. Hon provtillagade råvaror och startade en provsmakningspanel som fick testa de nya hel- och halvfabrikat som började bli allt vanligare. Sverige var under snabb förändring, fler kvinnor började arbeta och hushållsarbetet behövde förenklas. Anna-Britt hade alltid konsumenterna i fokus. De skulle få bra information och näringsråd som var enkla att förstå.

1951 kom Vår Kokbok ut för första gången, med Anna-Britt som redaktör. KF gav ut den till ett pris av 15 kronor styck. Tanken var att ge ut en billig kokbok som skulle vara pedagogisk och lättanvänd.
Anna-Britt ansvarade sedan för hela 13 upplagor av boken. Under sina 75 år har boken sålt i nära fyra miljoner exemplar och påverkat generationers matlagning.
I sin vilja att förenkla och förtydliga tog Anna-Britt också fram matpyramiden år 1974, som en enklare variant av kostcirkeln. Den gjorde det lätt att förstå vad man skulle äta mest och minst av. Begreppet basmat lanserades.
Anna-Britt brann för folkbildning, skrev matartiklar i tidningen Vi och hade studiecirklar inom ABF. Hon kritiserade tv-kockarnas generösa användning av fett i matlagningen.

När hon på 90-talet blev änka flyttade hon in i kollektivhuset Färdknäppen i Stockholm. Eftersom man har gemensam matlagning där passade hon på att omarbeta 250 recept ur Vår kokbok så att de passade för det.
Anna-Britt fick ta emot flera priser för sina insatser, som H M Konungens medalj av 8:e storleken 1993 och Gastronomiska Akademiens Guldpenna för sitt skrivande om råvaror och matlagning.

Nu fyller Vår kokbok 75 år. Det firas med en ny version. Läs intervjun nedan med jubileumsbokens redaktör.

Sara Begnér är redaktör för den nya Vår kokbok. (Foto: Albin Händig)

”Klassikerna blir kvar”

Sara Begnér är den tredje stolta redaktören. Ett hedersamt uppdrag tycker hon, inte minst nu när boken fyller 75 år!
– Jag är en stolt förvaltare av ett kvinnoarv. De tidigare redaktörerna Anna-Britt Agnsäter och Christina Möller är riktiga förebilder och viktiga inom svensk matkultur.


Ungefär vart femte år kommer en nyreviderad upplaga av klassikern Vår Kokbok, som innehåller runt 1000 recept. 200 av dem byts ut vid varje upplaga.
– Men de riktiga klassikerna blir alltid kvar. Som köttbullar, pannkakor, Janssons frestelse och Tant Harriets pepparkakor. Det som byts ut är mer sånt som var populärt för en tio-femton år sedan men inte är det lika mycket längre. Som chiapudding och overnight oats.


Jubileumsupplagan är lite mer internationell än tidigare versioner, säger Sara Begnér.
– Fler matkulturer är representerade. Efter det franska och italienska och senare thailändska köket har nu även rätter från Korea, Sydamerika och Mellan­östern kommit in.


Själv brukar hon baka Tant Harriets pepparkakor.
Dagens höjdpunkt tycker hon fortfarande är att laga middag när hon kommer hem från jobbet.
– När Vår Kokbok kom ut första gången var tanken att förenkla och effektivisera matlagningen. Men nu har vi nästan rationaliserat bort för mycket. Vi behöver ta oss tid att laga mat, baka bröd och sitta ner tillsammans. Det är en viktig del av livet.

Saftig äppelkaka med kardemumma

12 bitar

Tid 1 tim
Ugn 175 grader


150 g rumsvarmt smör
2 dl strösocker
3 ägg
3 dl vetemjöl
2 tsk mortlade kardemummakärnor
1,5 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
1 dl mjölk
2 äpplen (ca 200 g)
1 msk strösocker
1 tsk malen kanel ev florsocker

1 Smörj och bröa en springform som är ca 22 cm i diameter.
2 Vispa smör och socker pösigt med elvisp.
3 Tillsätt ett ägg i taget.
4 Blanda vetemjöl, kardemumma, vaniljsocker och bakpulver.
5 Tillsätt mjölblandningen och mjölk och rör till en jämn smet.
6 Lägg smeten i formen och jämna till ytan.
7 Dela och kärna ur äpplena, skär dem i klyftor.
8 Blanda socker och kanel och vänd klyftorna i blandningen. Lägg dem på kaksmeten och strö över resten av socker- och kanelblandningen.
9 Grädda i mitten av ugnen i ca 35 min. Kontrollera med en provsticka att kakan är färdiggräddad, stickan ska inte vara kladdig.
10 Sikta eventuellt över florsocker vid servering.

Recept och foto: Coop provkök

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2026-10-03
senioren-nr-7
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 7 / 2026. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
#7
senioren-nr-7
Ur senaste Senioren
  • Melodikryssets Annika Jankell i stor intervju
  • Stölder i hemtjänsten - hur stort är mörkertalet?
  • Din pension: Har det lönat sig att arbeta?
  • Intervju med Svenska Akademins nya ständiga sekreterare Ingrid Carlberg
  • Som alltid: Sofia Åhmans träning, Michail Tonkonogis övningar, Björn Bragées krönika och Malena Ivarsson svarar på frågor.