Tänk om det är demens …?
Hälsa & medicin | Oro
Foto: Colourbox

Tänk om det är demens …?

Koder, namn, tider – det är mycket som ska få plats i hjärnan. Inte konstigt att man glömmer. Men var går gränsen mellan vanlig glömska och demens? Psykolog Björn Pettersson reder ut begreppen.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2016-10-20

Vad heter han nu igen, du vet han som har glasögon och är med i den där filmen med hon den där blonda, som är gift med, ja, vad heter han nu då …?
Många är vi som oroar oss för att namn på både människor, filmer, böcker och annat glider undan och vägrar infinna sig när vi behöver dem som mest. Ibland undrar man i smyg om det kanske är så här demens börjar? Finns det en tydlig gräns mellan glömska och demens, och var går den i så fall?

Inte svartvitt

Psykolog Björn Pettersson jobbar inom neuropsykologi och gör bland annat minnesutredningar på Bromma sjukhus i Stockholm. Hit kommer många som är oroliga över att minnet inte längre är som det brukade vara. Vissa har oroat sig i onödan och friskskrivs, medan andra får en demensdiagnos med sig hem.
– Tyvärr finns det inget enkelt sätt att förklara var gränsen går mellan vanlig glömska och demens, säger Björn. Det är inte svart eller vitt, man måste alltid titta på utgångsläget. Man ska jämföra med sig själv och hur man var tidigare, inte med andra. Kanske är det så att man alltid haft lite svårt att komma ihåg namn?
Men är det så att man märker en ganska radikal försämring, att man börjar tappa sådant som man tidigare haft lätt för att komma ihåg, att man missar tider och har svårt att hitta och orientera sig, då kan det vara läge att reagera, menar Björn.

Har det skett en radikal förändring brukar man känna på sig att det faktiskt är något som inte står rätt till Björn Pettersson

Försämras med åldern

Alla kognitiva förmågor vi har börjar försämras i början av 40-årsåldern (kognitiva förmågor är de som är knutna till tänkandet och intellektet). Det handlar då oftast om små, små förändringar man kanske inte ens märker. I takt med att vi blir äldre är det alltså fullt naturligt att minnet blir sämre och att vi behöver lite mer tid på oss.
Man brukar prata om kronologisk och funktionell ålder. Den kronologiska är den faktiska ålder man har, den funktionella har med ens kognitiva förmåga att göra.
– De här åldrarna överensstämmer inte alltid. En som är 85 år gammal kan ha en funktionell ålder på 75, och vice versa, säger Björn.
Något som gör det ännu svårare att säkerställa en demensdiagnos är att stress kan ge liknande symptom. Den som är stressad kan även få problem med namn, att komma ihåg möten och tider. Det blir för rörigt i huvudet helt enkelt. Även ångest, oro, depressioner och sömnsvårigheter påverkar minnesförmågan.

Tar en månad

Vid en minnesutredning testar man verbal förmåga, exekutiv förmåga och den visuospatiala förmågan (att med hjälp av synen kunna orientera sig, bedöma avstånd, osv).
– Det tar ungefär en månad att göra en minnesutredning. Man tittar på helheten, och börjar med att utreda om det finns stress, depression, dålig sömn eller andra hälsoaspekter som kan spela in.
Självklart finns det även ett normalt åldrande. Det är naturligt att man glömmer mer, blir långsammare och har svårare att komma ihåg saker i takt med att man blir äldre.
– Ja, åldern spelar naturligtvis alltid in. Man kan inte gå oförändrad genom livet, det som är normalt för en 90-åring kan en 70-åring få en demensdiagnos för, säger Björn.

Skillnad mellan dåligt minne och demens

bjornpettersson_webbKan ibland misstas för demens

  •  Stress
  •  Ångest och oro
  •  Depression
  •  Biverkan från mediciner
  •  Allmänt hälsotillstånd, som infektioner

Motverkar demens

  • Utbildning! Även högt upp i åldrarna hjälper det att läsa, lära och vara nyfiken. Allt som stimulerar hjärnan är bra.
  • Röra på sig – en halvtimme promenad om dagen syresätter hjärnan.
  • Balanserad kost med fet fisk, frukt och färgglada grönsaker. (Dra ned på det röda köttet).
  • Social samvaro och interaktion.

Skillnader mellan glömska/demens

  • Sjuksköterska Signe Andrén har tillsammans med kurator Ann Bonli gjort en lista med punkter som visar viktiga skillnader mellan vanlig glömska och demens. Här är några av punkterna:
    Om vi glömmer ett namn kommer vi vanligen ihåg det senare. Vid Alzheimers sjukdom glömmer man personen vars namn man försöker komma ihåg.
  • Normal glömska innebär att vi glömmer delar av en händelse, medan en person med Alzheimers sjukdom glömmer hela händelsen.
  • En frisk person glömmer händelser långt tillbaka i tiden oftare än nyligen inträffade händelser. Personer med Alzheimers sjukdom glömmer oftast det som nyligen hänt.
  • En person med normal glömska kan råka berätta en historia för sina vänner som hen tidigare berättat. En person med demenssjukdom kan ställa samma frågor många gånger inom en timme till samma person.
Dölj faktaruta

När problem sammanfaller

Det finns olika former av demenssjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste följd av vaskulär demens. Tillsammans står dessa två för närmare 90 procent av alla fall av demens.
Tidiga tecken på Alzheimers sjukdom är att man brukar drabbas både av att tappa namn, orienteringsförmågan och att närminnet blir sämre. När problem med alla dessa tre punkter kommer samtidigt kan man börja fundera om man borde undersöka saken närmare, menar Björn.
Den vaskulära demensen kan visa sig nästan lite ”hur som helst”. Den går också upp och ned på ett annat sätt än Alzheimers sjukdom, med bra och sämre dagar.
– Att man drabbats av vaskulär demens kan märkas på att man blir lite långsammare, ofta blir man också väldigt trött. Men eftersom det kan gå upp och ned och variera ganska mycket kan den vara lite lurig att upptäcka. Den kan sätta sig var som helst i hjärnan. Det kan vara talet, minnet eller motoriken som drabbas, säger Björn.

Var uppmärksam

Björns råd om man tycker sig märka en förändring antingen hos sig själv eller hos en anhörig, är att man försöker vara uppmärksam utan att dra på för höga växlar på en gång.
– Är man osäker på om man verkligen fått en demenssjukdom eller inte, är risken mindre redan där att det faktiskt är något. Har det skett en radikal förändring brukar man känna på sig att det faktiskt är något som inte står rätt till. Sedan är det också olika hur oroliga vi är. Vissa oroar sig så fort de glömmer minsta lilla, medan andra inte tycker att det är en så stor sak att fundera över.
Om det är så att man känner sig orolig tycker Björn inte att det är någon nackdel att testa sig, tvärtom. Att få veta eller kunna utesluta är alltid bättre än att gå i ovisshet.
– Det finns enklare prover man kan göra på vårdcentralen till att börja med, säger Björn.

 

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2016-10-20
senioren-nr-7
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 7 / 2016. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas