Träna hjärna!
Hälsa | Träna | Minnet

Träna hjärna!

Du blir lite klokare, kan få bättre självförtroende och hittar en genväg till att fokusera och lära nytt. Att minnesträna är mental motion – och ett sätt att låta hjärnan ha kul under tiden.

Tidningen Senioren
Publicerad 2021-06-07

Herregud, vad hette människan jag nyss hejade på? Och vad var det nu jag skulle handla?
Ibland – kanske allt oftare – tycks det så förbaskat svårt att komma ihåg till synes enkla saker som var man la läsglasögonen.
Att hjärnan blir äldre är bara att acceptera. Men visst går det att träna upp ett bättre minne långt upp i åren. Det hävdar Idriz Zogaj, flerfaldig svensk minnesmästare, med bestämdhet.
– Hjärnan klarar mer än vi tror och det är aldrig försent att lära sig tekniker för att träna minnet. Vi har lärt oss att vi behöver träna kroppen, men inte att träna hjärnan. Hur styrketränar man hjärnan? Där ser jag minnesträning som en bra metod, säger han.
Själv började han minnesträna av en slump. En bok om ämnet väckte fascinationen och att träna hjärnan blev ett hängivet intresse. På den vägen är det. Idriz lärde mer, tränade mer, mindes mer och började tävla på internationell nivå. Förutom ett antal SM-guld har Idriz också vunnit lagguld i VM och grundat Svenska minnesförbundet.

Hjärnan klarar mer än vi tror och det är aldrig försent att lära sig tekniker för att träna minnet.

Samband mellan fakta och bild

I dag föreläser han om minnesträning och delar med sig av sitt bästa trick: associationer. Det är nämligen så de där till synes omänskliga minnesatleterna jobbar. De associerar. När de rabblar tusentals decimaler på pi eller har memorerat ofattbara mängder namn, fakta eller siffror, då har de använt minnestekniker. De teknikerna handlar om att koppla samman fakta med något som hjärnan vill minnas, vilket ofta är bilder. Ju starkare samband mellan fakta och bild desto bättre. Det kan vara hur knasigt som helst bara det är kul. För hjärnan gillar att ha kul.
Ett enkelt sätt att beskriva detta på är att koppla ihop ett namn med en bild. När en ny bekantskap presenterar sig är det lätt hänt att namnet är glömt sekunden efter att det är sagt. Men om vi i samma stund som någon presenterar sig som Per ser ett päron framför oss har hjärnan lättare att lagra. Lägger vi på lite repetition och upprepar ”Per” går det ännu bättre. Då har det smockats in i minnet på ett helt annat sätt. Genom bilden har informationen inte bara hamnat i det korta arbetsminnet utan även i långtidsminnet. Där du kan plocka fram det.

Samma teknik går att använda till att komma ihåg allt större mängd information. Päronbilden kan följas av fler och bli till en hel film i huvudet.
Ett exempel är när en svensk forskare lärde sig alla amerikanska presidenter i rätt ordningsföljd genom att skapa en mental vandring i ett hus och placera ut detaljer som associerade till presidenterna i de olika rummen. I sin inre film ställde han en tvättmaskin först och associerade då till USA:s förste president George Washington. Därefter hittade han liknande associationer för resten av namnen medan han i sitt inre gick runt i huset.
Många säger sig ha dåligt sifferminne och där har Idriz ett tips.

Om hjärnan har roligt är det lättare att komma ihåg.

– När jag föreläser träffar jag ofta människor med otroligt sifferminne, man undrar hur det är möjligt. De berättar att de ser siffrorna som en bild, till exempel ett landskap. Eller så ser de färger i sifferkombinationerna. Många säger också att de hör siffrorna som en rytm. De som är bra på att komma ihåg gör något mer av det som ska kommas ihåg. Och det lilla mer de gör – det är det som gör skillnaden eftersom det aktiverar hjärnan mer.
Likadant kan tråkiga mattetal bli roligare och därmed lättare att komma ihåg om du skapar bilder av det.
– I grunden handlar det om att låta hjärnan ha roligt. Om hjärnan har roligt är det lättare att komma ihåg.
Utöver att associera handlar det om att repetera. Att repetition är kunskapens moder är en sanning som gäller även i detta sammanhang.
– Hjärnan sorterar bort mängder med saker, men när vi repeterar något är det en signal om att det här är viktigt. Och då minns den.
Och så handlar det förstås om att träna, att öva sig i teknikerna, notera förbättringarna och fortsätta öva.

Kom igång att komma ihåg – Sex minnesvärda tips

1. Knäppaste inköpslistan. Lämna lappen hemma nästa gång du går till mataffären. Lägg den på minnet i stället genom att skapa en knasig bildberättelse i huvudet, till exempel så här: Kom ihåg den första varan – mjölk. Utifrån den spinner du sedan din historia. Se för ditt inre hur mjölkpaketet åker i golvet. Då behöver du vara nummer två – toapapper – för att torka upp det. När du tittar in i toapappersrullen finns plötsligt vara nummer tre – äpplen – där. Plötsligt delar sig äpplen av sig självt och vara nummer fyra – bananer – tittar fram. När du skalar bananen trillar vara nummer fem – bacon – ut. Till bacon serverar du vara nummer sex – ägg. När du kläcker äggen hittar du av någon galen anledning vara nummer sju – jordnötter. Fortsätt på samma sätt tills du fått in allt du behöver handla i din berättelse.
Ja, så där håller minnesmästarna själva på tills de memorerat så många saker så det tycks rent omänskligt.

2. Slå siffrorna. Att strunta i förprogrammerade telefonnummer är ett sätt att öva sifferminnet. Testa i stället att lägga ett telefonnummer på minnet genom att associera siffrorna till en bild. En tvåa kan till exempel vara en svan och lägg upp en bildserie i ditt huvud. Ett alternativ är att se ett mönster på displayen. Andra kom ihåg-proffs kopplar en rytm till sifferkombinationer. Testa dig fram och addera fler telefonnummer i ditt mänskliga kom ihåg.

3. Per Päron-övning. Nästa gång du hamnar i ett socialt sammanhang med nya människor är tipset att minnesträna genom att ge dig sjutton på att memorera alla nya namn. Koppla ihop namnet med en bild, till exempel ett päron för Per eller is för Lisa. När du sedan repeterar namnet för dig själv tar du fram bilderna för ditt inre: päron, is och så vidare.

4. Memory med tvist. Att spela memory är ett klassiskt minnesrecept, men krydda till det lite genom att spela med udda par. Det innebär att du alltså inte ska komma ihåg två lika bilder, utan två olika som kopplas samman, till exempel en delfin och en citron. Det ger hjärnan en extra utmaning.

5. Repetera. Hjärnan sorterar bort, men att upprepa är en signal om att det här är viktigt och då lagrar hjärnan lättare.

6. Ha kul. Hjärnan gillar att ha roligt. Ju roligare, desto bättre resultat.

Källa Idriz Zogaj

Dölj faktaruta

Självförtroendet får en kick

– När man tränar händer precis samma sak som när man börjar träna kroppen. Man klarar allt mer och man vill ha mer när man väl har börjat.
Medan hjärnan har roligt kommer de positiva bieffekterna på köpet. Bättre komihåg är förstås självklart, men Idriz hävdar att självförtroendet får en kick av insikten om att hjärnan faktiskt funkar. Dessutom ger minnet ett försprång vid all inlärning. Spanska glosor och frågesportsfrågor blir lättare när det mentala flåset förbättrats.
– Dessutom ökar ditt fokus. När jag minnestränar är det lite som meditation. Allt annat försvinner och det går just då inte att tänka på någonting annat.
Så glömmer då en minnesatlet någonsin något? Jodå, en intervjutid med Senioren till exempel.
– Haha, ja, jag hade faktiskt glömt. Jag lägger ofta upp mina att göra-listor som berättelser och bilder i huvudet. Om förutsättningarna för berättelsen förändras, som i det här fallet när jag stannade utomlands längre än planerat, då faller ju också den berättelse jag har lagt på minnet.
Men självklart är det glömt nu.

TEXT ANNIKA HÄLLQVIST

Tidningen Senioren
Publicerad 2021-06-07
senioren-nr-4
Artikeln är hämtad ur Senioren nummer 4 / 2021. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Seniorerna och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas