Tröttheten var hjärtinfarkt
Hälsa & medicin | Hälsa

Tröttheten var hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Så ofta som var tjugonde minut drabbas någon i vårt land. Men det går att minska risken genom att ändra något på sin livsstil.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2020-06-01

Det är en helt vanlig söndag i mars för tre år sedan. Martin Ratz har varit och simmat och är på väg hem till familjen. Han cyklar genom Stockholms gator men när han kommer till uppförslutet på Barnhusbron känns det plötsligt tungt. Både att trampa och att andas.
– Det var som att jag inte fick in tillräckligt med luft i lungorna på något vis. Jag tänkte att jag kanske höll på att bli förkyld, berättar Martin.

Vilade på soffan

Väl hemma tyckte hans fru att han såg lite blek ut. Han vilade på soffan ett tag och kände sig ändå ganska okej.
– På kvällen kom mina föräldrar och mina bröder med familjer på middag. Jag berättade vad som hänt för min bror Jakob eftersom både han och hans fru är läkare.
Jakob säger så här i efterhand att han aldrig hade kunnat gissa att det Martin just varit med om skulle kunna ha något med hjärtat att göra.
– Han såg helt opåverkad ut. Så min gissning då var att det kanske hade något med poolvattnet att göra, att han råkat svälja klor när han simmade och fått lite sura uppstötningar…

Min fru propsade på att jag skulle gå till husläkaren så till slut gjorde jag det.

Som influensasymptom

Nästa dag gick Martin till jobbet som vanligt men började känna sig lite kymig. Frusen och huttrig, nästan som influensasymptom.
– Min fru propsade på att jag skulle gå till husläkaren så till slut gjorde jag det. De tog ett EKG och när de jämförde det med ett EKG som tagits tre år tidigare visade det sig att det hänt något. Det var förändrat. De skickade mig vidare till akutmottagningen.

Skyhögt troponinvärde

Det som fick läkarna på akuten att reagera var att Martins troponin-värde var kraftigt förhöjt. Troponin är ett enzym som finns inne i hjärtmuskulaturen och som tar sig ut i blodet om hjärtat på något sätt skadas. Man ska ha ett värde på under 15, Martins var uppe i flera hundra.

De gick in via handleden med en liten slang som fördes ända till hjärtat.

”Ganska surrealistiskt”

Läkarna beslutade att göra en kranskärlsröntgen på Martin. Ett ingrepp som tog en halvtimme och där Martin hela tiden var vaken och kunde följa allt på en stor skärm.
– Det var ganska surrealistiskt. De gick in via handleden med en liten slang som fördes ända till hjärtat. Sedan sprutar de in kontrastvätska så att de kan se kärlen tydligt.

Nobelprisad metod

Det konstaterades att ett av kärlen var mycket avsmalnat på ett ställe. En liten ballong förs in för att vidga kärlet.
– Det är det man brukar kalla ”ballongsprängning” fast det egentligen inte är något som sprängs, förklarar Jakob.
Metoden, som med medicinska termer heter PCI, är den klart vanligaste i Sverige vid hjärtinfarkt. Ofta görs den direkt, i samband med kranskärlsröntgen. Upptäckten att det går att föra in en ledare i hjärtat belönades med Nobelpriset i medicin 1956.
– Ballongvidgning har gjort att överlevnaden vid hjärtinfarkter ökat väldigt mycket. Tidigare var det vanligare att man dog av sin första hjärtinfarkt, säger Jakob.

När ska man reagera?

Forskarna Martin Ratx och Jakob Ratz Endler. Foto: Gabriel Liljevall.

Alla hjärtinfarkter ser inte likadana ut. En del känner det klassiska trycket över bröstet som kan stråla ut i armarna, men för andra känns det mer vagt som det gjorde för Martin. Det kallas för ”tysta infarkter«. Men det är viktigt att ta reda på om man haft en hjärtinfarkt eller inte, för att kunna undvika att drabbas av en större.

Kvinnor känner ibland andra symptom än män, som trötthet och illamående. Det man ska vara uppmärksam på är om man känner en smärta i bröstet vid fysisk ansträngning som sedan ger med sig när man vilar. Då kan det vara läge att kolla upp det hos läkaren, menar Jakob Ratz Endler.

Dölj faktaruta

Metallnät som stöd

När kärlet vidgats med hjälp av ballongen sätts ett stent in, ett litet metallnät som ska hålla kärlet öppet. De kan vara av olika storlekar och en del kan få flera stent insatta om det är fler kärl som är drabbade.
– Mitt stent är 20 millimeter långt och 3,75 millimeter i diameter. Det kommer sitta där för resten av mitt liv, säger Martin.

Jag tar fyra piller om dagen nu för att minska risken att drabbas igen

Oro och skörhet

Ju större kärl som drabbas, desto större blir infarkten. I Martins fall var det som tur var en ganska begränsad hjärtinfarkt.
Men ändå, efteråt. När allt är över och man ska leva på som vanligt igen finns ändå en viss skörhet där, en underliggande oro.
– Jag tar fyra piller om dagen nu för att minska risken att drabbas igen. Och jag har en Nitro-spray i fickan om jag skulle drabbas igen, en spray som vidgar kärlen. Jag har gått runt med den i tre år nu men som tur är aldrig behövt använda den. En av de största förändringarna är nog att jag schemalägger min träning nu, säger Martin.

Personlig tränare

För är det något som är bra i förebyggande syfte mot hjärtinfarkt, och mot så många andra åkommor också, är det just fysisk aktivitet. Martin var igång hos en personlig tränare precis två veckor efter ingreppet. Hjärtats pumpförmåga behövde återställas och för det fanns bara ett sätt – träning.
– Jag träffar en del äldre som tror att det är för sent att börja träna, att det ändå inte skulle ha någon effekt. Men det är fel. En del läkemedel kan fungera sämre hos äldre personer men effekten av fysisk aktivitet däremot avtar inte. Den gör skillnad hur gammal man än är, säger Jakob.

Effekten av fysisk aktivitet avtar inte. Den gör skillnad hur gammal man än är

Snarkning ökar risken

Egentligen spelar det inte så stor roll om man haft eller inte haft en hjärtinfarkt. Råden för hur man bäst ska undvika att drabbas är ändå desamma. Med undantag för att den som drabbats ska vara noga med att ta sin medicin, och inte sluta efter ett tag som vissa har en tendens att göra.
– Snarkning ökar risken, så är man en snarkare bör man se om det går att göra något åt det, med hjälp av bettskena till exempel, säger Jakob. Utöver det är det ”de vanliga” råden, att hålla sig fysiskt aktiv, att äta sunt och att ha mer luft i agendan. Ett lugnare tempo helt enkelt.

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2020-06-01
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.