Helgas lyckoklänning
Se & läs

Helgas lyckoklänning

Helgas tomatröda klänning med petticoat blev en riktig lyckoklänning.

Publicerad 2011-07-08

”Året är 1958 på försommaren i en vacker gammal stad i Tyskland. Jag är sjutton år och livet har precis börjat, känns det som. Jag ser fram emot min kusins bröllop och i augusti ska jag resa med ungdomsgruppen till Sverige – mitt livs första stora äventyr. Det pirrar i kroppen av förväntningar.
Jag tillbringar många eftermiddagar hos min farmor för att sy klänningar på hennes gamla Singer med tramp samtidigt som vi dricker te och pratar om allt som intresserar en rebellisk tonåring och farmor är min bästa bundsförvant.

Just nu håller jag på att sy en tomatröd bomullsklänning i linnestruktur med vid kjol, brett skärp i midjan och petticoat under – precis så som Audrey Hepburns klänning i Prinsessa på vift har. Jag är lång, smal och har kort mörkt har som Audrey Hepburn, min stora idol.

Minns någon petticoaten som redan står där alldeles för sig själv i rummet? Petticoaten, ja det var de stela underkjolarna vi brukade ha, antingen i kraftigt bomullstyg i våder som man stärkte eller som min nya i tyll i flera lager. Petticoaten gjorde susen, det var den som fick den vida kjolen att vippa så roligt under dansen, särskilt vid Cha-Cha-Cha, dansen på modet! Det var petticoaten, som skapade den snygga luftiga silhuetten.

Den här sommaren har farmor en inneboende, en ung kille från Wien som gör någon sorts praktik i Bremen och råkar komma hem just när vi lagar te och farmor bjuder även honom på te. Det är den första av många muntra testunder med den charmige killen under det att klänningen blir till. Det är också början på en mångårig spännande brevvänskap som – efter en paus på 48 år – varar än.
Klänningen blir min lyckoklänning som jag har på mig många gånger under Sverigeresan, på utedansbanan i Sigtuna och på Gröna Lund där killarna på den tiden fick köpa dansbiljett.

”I Sverige får man köpa flickorna om man vill dansa. Man köper en biljett för två kronor och bjuder upp”, berättade en av killarna i vår grupp sedan för våra häpna föräldrar.
Hur som helst blir jag så förälskad i Sverige att jag under en magisk kväll vid Mälaren bestämmer mig för att återvända hit. Det gör jag också tre år senare och jag är kvar än.

Jag sydde sedan även en solgul klänning i samma modell. Färgerna syns ju inte alls på de gamla svartvita bilderna men i mitt minne lyser både den tomatröda och den solgula på bilden lika vacker som då.”

Helga Messel, Enskede

alt

Helga Messel 2010, foto: Jennie Jensen

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.