Majoriteten av landets äldreboenden saknar trädgård eller balkong. Det visar ny forskning.
Endast 54 procent av boendena har tillgång till egna trädgårdar. 42 procent delar med andra, som förskolor.
Fyra procent av landets särskilda boenden saknar helt tillgång till trädgård.
– Det låter inte mycket, men det är faktiskt runt 80 särskilda boenden och ett betydande antal äldre personer och personal som berörs, säger Madeleine Liljegren, doktorand vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola till tidningen Äldre i centrum.
Allvarliga brister
Hennes avhandling är den första i sitt slag och en del av forskningsprojektet OUT-FIT som är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle och Sveriges Lantbruksuniversitet.
Madeleine Liljegren som har klinisk bakgrund som fysioterapeut inom kommunal hälso- och sjukvård pekar i sin avhandling ut fler allvarliga brister när det gäller de särskilda boendenas utemiljöer.
• Majoriteten, 62 procent, av Sveriges 2 036 äldreboenden har dålig tillgång till trädgård, uterum eller balkong avsedda för äldre personer.
• Många gånger handlar det om utrymmen som är så små att inte alla får plats, eller att det inte går att komma ut med rullstol.
Bara 13 procent
Ett annat exempel är tillgången till sociala samlingsplatser som exempelvis ett torg inom 300 meters gångavstånd från de särskilda boendena.
– Bara 13 procent har tillgång till torg. Det säger en del om hur tomter fördelas till särskilda boenden.
Detta rimmar illa med resultat i tidigare intervjustudier – äldre personer på särskilda boenden både önskar och behöver vistas utomhus dagligen, året om. Personalen ser också utemiljön som en möjlig plats för hälsofrämjande aktiviteter – både för de själva och de äldre.
– Tidigare forskning har visat att äldre med skörast hälsa är de som har störst nytta av naturkontakt och utevistelse. Paradoxalt nog är det dessa personer som har låg tillgång till utemiljöer. Äldre personer som inte självständigt kan förflytta sig mellan inne- och utemiljö påtalar dessutom brister i personligt stöd från undersköterskor, aktivitetsledare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor, säger Madeleine Liljegren.
Läget varierar stort över hela landet. Enligt Madeleine Liljegren en följd av att det saknas nationell styrning kring tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden.
Helle Wijk, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, som leder OUT-FIT projektet, i vilket Madeleine Liljegrens avhandling ingår, reagerar starkt på resultatet från kartläggningen.
– Jag tycker att det är chockerande, trots att vi vet att det är väldigt viktigt med utomhuskontakt, ljus, grönska och att röra på sig. Det verkar som att tillgång till utemiljöer och grönska inte gäller den äldre delen av befolkningen, säger Helle Wijk i en kommentar till TT.
Här är avhandlingen
Avhandlingen ”Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal” består av fyra studier och presenterades tidigare i somras.
Inom forskningsprojektet OUT-FIT har ett förslag på en nationell strategi tagits fram om tillgången till utemiljö och utevistelse för äldre personer vid särskilda boenden.
