Regeringen slopar taket för uppskov för reavinstskatten under en fyraårsperiod. Ett steg i rätt riktning, kommenterar SPF Seniorerna. UPPDATERAD
Det är för att öka rörligheten på bostadsmarknaden som regeringen nu tar bort taket för uppskov för reavinstskatten, men bara under en fyraårsperiod.
Beskedet lämnades tidigare idag av finansminister Magdalena Andersson (S) och bostadsminister Peter Eriksson (MP).
– Idag finns det ett tak för hur stort uppskov man kan göra om man säljer sin bostad och det taket kommer vi under en fyraårsperiod att ta bort. På så sätt hoppas vi kunna öka rörligheten på bostadsmarknaden under den här tiden så att vi använder det befintliga beståndet på ett mer effektivt sätt, sa Magdalena Andersson under en pressträff.
Träder i kraft nu
Gränsen för uppskov är idag 1 450 000 kronor. Förändringen innebär att skatten kan skjutas upp oavsett storlek på vinsten.
De nya reglerna gäller från och med idag den 21 juni och fram till 30 juni 2020.
Försäljningar som sker under den tiden kommer alltså att kunna få högre uppskovsbelopp än vad som varit möjligt sedan taket infördes 2008.
Ett uppskovsbelopp innebär dock fortfarande att man ska betala en årlig skatt på cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
Istället för fastighetsskatt
När den tidigare fastighetsskatten togs bort 2008 finansierades detta delvis genom att reavinstskatten på bostäder höjdes från 20 till 22 procent och genom att en ränta på uppskov infördes.
Bostäder frigörs
– SPF Seniorerna har gång på gång visat att rätt hantering av de så kallade flyttskatterna skulle kunna öka rörligheten på bostadsmarknaden. Bostäder – oftast stora bostadsrätter, villor och radhus – kommer att frigöras för exempelvis barnfamiljer. Vi ser detta som ett första steg i rätt riktning, säger SPF Seniorernas sakkunnige i bostadsfrågor, Fredrik von Platen, i en kommentar.
Regeringens förslag innebär enligt SPF Seniorernas analys att många bostäder som idag ägs av seniorer sannolikt kommer ut på marknaden, något som kan innebära att priserna sjunker.
För kort tid
Samtidigt är det också sannolikt att priserna på bostadsrätter kommer att gå upp, eftersom presumtiva köpare har en större kontantinsats till förfogande.
– Man kan dock fråga sig varför förslaget enbart omfattar en fyraårsperiod. Fyra år är en alltför kort tid för att få fart på seniorhusbyggandet. Risken är att detta istället blir en onödigt uppslitande valfråga 2018, konstaterar Fredrik von Platen.
Går egen väg
Allianspartierna gav igår besked om att man efter fyra månaders förhandlingar lämnar de blocköverskridande samtalen om en ny bostadspolitik.
Regeringens förslag är alldeles för försiktiga, skriver alliansföreträdare på DN Debatt.
Alliansen väntas nu lägga egna bostadspolitiska förslag i höst.
Ingen ändring
Regeringen ändrar inte på grundprincipen för hur stort uppskovet kan vara. Dagens regler gäller fortsatt, enligt Skatteverket.
För att få uppskov med hela kapitalvinsten måste den nya bostaden vara minst lika dyr som den som sålts. Om den nya bostaden är billigare, ska uppskovet minskas med mellanskillnaden.
Skatt kvarstår
Senioren har bett Skatteverket om ett räkneexempel:
- En fastighet säljs för 4 miljoner kronor och en ny bostadsrätt köps för 3 miljoner. Den nya bostaden är alltså 1 miljon kronor billigare än den sålda bostaden.
- Vinsten är 3,5 miljoner kronor.
- Det innebär att man kan få uppskov med 2,5 miljoner kronor (3,5 – 1) av vinsten.
- Av den totala vinsten med 3,5 miljoner kronor måste alltså 1 miljon tas upp till beskattning vilket alltså motsvarar det belopp från försäljningen som inte har investerats i en ny bostad.
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
700 000 bostäder behövs
Regeringens bostadspolitiska paket innehåller 22 förslag som med målet att 700 000 nya bostäder ska kunna byggas till 2025.
Förslagen syftar bland annat till att få fram mer byggklar mark, att sänka byggkostnaderna, att korta så kallade ledtider och att bygga fler hyresrätter.
