När är det dags att flytta? Forskare i Lund hjälper dig att hitta svaren.
Än så länge är den webbaserade boenderådgivningen under testning i samarbete med Östersunds och Härnösands kommuner – så bara den som bor i någon av kommunerna kan i dagsläget använda den kostnadsfria tjänsten. Den enda i sitt slag i Sverige.
– Vi hoppas och tror att många fler kommuner ska se värdet av tjänsten för sina invånare, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet.
Rådgivningen kallas ”På Rätt Plats” och har utvecklats av forskarna Magnus Zingmark och Marianne Granbom. Man kan använda den på egen hand eller tillsammans med en närstående. Tjänsten består av fakta och frågor om vad man önskar sig av en flytt och hur man kan göra för att förverkliga den. ”Fundera, lära mera och agera” är de tre stegen.
– Mer kunskap är nödvändigt för att fatta välinformerade och kloka beslut om ditt boende. Oavsett om du vill bo kvar eller om du överväger en flytt, säger Susanne Iwarsson.
Det gäller att planera i tid så att man hittar något att flytta till – inte från – under press av sviktande hälsa eller tynande krafter. Men i vilken ände ska man börja?
– Man behöver våga inse att man blir äldre. Det kan ge de första bilderna i huvudet av hur man faktiskt vill bo i framtiden, säger Susanne Iwarsson vars tipslista här intill kan ses som ett användbart axplock ur rådgivningstjänsten.
”På Rätt Plats” är en av flera delar i ett stort forskningsprogram vid Lunds universitet om seniorer och flyttens betydelse.
Programmet går under namnet Reloc-Age (Flyttning och åldrande) och syftar till att ge ny kunskap om vad bostadsbyte spelar för roll för ens välmående. Men också för hur åldrandet ska bli så aktivt och hälsosamt som möjligt.
Frågorna är många. Vad avgör hur människor väljer att bo när de åldras? Förändras sedan vad man vill ha för ett slags boende när man blir allt äldre och hälsan försämras?
Foto: Johan Båvman
Reloc-Age startade 2020 och finansieras av Forte, Vetenskapsrådet och Ribbingska Minnesfonden i Lund. Forskarna söker ytterligare medel för att kunna samla in mer data över tid – åtminstone till 2030.
Ambitionen är att bygga upp en datastruktur för forskning om åldrande, boende och hälsa.
– När vi startade programmet 2020 såg vi att nästan all forskning dittills handlade om den sista flytten i livet, det vill säga till ett vård- och omsorgsboende. Nästan ingen forskning fanns om flyttarna tidigare i livet. Varken i Sverige eller internationellt, säger Susanne Iwarsson.
Den insikten fick forskarna i Lund att studsa till. Samhällets behov av mer kunskap är prekärt. Vi blir allt fler äldre som lever allt längre – men det är kvarboendeprincipen som råder. Platser i särskilt boende blir hela tiden färre.
Här finns alltså något unikt att bygga upp i svensk forskning om äldre och åldrande.
Reloc Age satsar därför på att samla stora mängder data om individer och flyttmönster. Hur påverkar boendemiljö och bostadsbyte vår hälsa och förutsättningarna för aktivt åldrande?
Man gör också omfattande enkät- och intervjustudier där cirka 2 000 individer följs över tid. Deltagarna har nu svarat på enkäter vid tre tillfällen och fler planeras. Dessutom intervjuas personer som har flyttat sedan de kom med i programmet.
Marianne Kylberg är projektledare för det Sverigeunika upplägget.
– Här kommer vi bland mycket annat att kunna se vad man är beredd att betala mer för att få i sitt nya boende. Analysen är inte klar än, men närhet till service och kollektivtrafik verkar stå högt i kurs, säger hon och fortsätter:
– Bilden är förstås jättekomplex. En del säger sig vara beredda att lägga mer om det finns en egen parkering, medan andra prioriterar närhet till grönområden.
Att sammanställa och analysera variationerna i svaren blir nu forskarnas uppgift – och sedan för samhällsplanerare och äldre själva att dra slutsatser av. Nyfikenheten lär vara stor hos inte minst bostadsbolag och politiker när de ska planera sina byggen och detaljplaner.
– Det ger också politikerna en chans att tänka och agera mer hälsofrämjande och förebyggande än vad man gör idag. Hittills är man mest reaktiv, anser Susanne Iwarsson.
Reloc-Age har börjat leverera sina första resultat. Frida Nordeström har nyligen lagt fram en doktorsavhandling inom programmet.
– För att kunna förbättra möjligheterna till aktivt åldrande behöver hemmet vara meningsfullt och kontrollerbart. Då handlar det inte enbart om att trösklar ska bort och att det finns hiss. Om man flyttar bara för funktionens skull tror jag att man kan bli besviken. Bostaden betyder så mycket mer, även om man får en funktionsnedsättning.
På sikt kommer vi att få veta mer om det finns faser i åldrandet då det är bättre eller sämre att flytta.
– Det är inte självklart att en flytt alltid är rätt i förhållande till ett önskat aktivt åldrande, säger Susanne Iwarsson.
Sambandet mellan flytt och hälsa tangerar kanske frågan om hönan eller ägget.
– Är det ett aktivt åldrande som leder till att man flyttar till ett boende som stödjer välmående och hälsa på äldre dar? Eller är det en lyckad flytt i rätt tid som har störst betydelse?
Susanne Iwarssons fem tips
- Våga tänka framåt och se dig själv som gammal. Hur tänker du dig att resten av ditt liv ser ut? Vad är viktigt för dig? Vilken typ av boende ger dig förutsättningar för det liv du önskar leva på sikt?
- Tänker du dig att flytta flera gånger eller vill du kunna bo länge i din nästa bostad?
- Ett bra boende handlar om trivseln och känslan av kontroll hemma, men undersök också förutsättningarna för att nå service och aktiviteter i närområdet eller längre bort.
- Så länge det går att köra bil har de flesta goda transportmöjligheter men det är viktigt att vara förutseende så att boendet fungerar även om det inte längre går att köra bil.
- Det kostar att flytta och en annan bostad är ofta dyrare. Samtidigt är det värdefullt att uppleva att boendet är mindre kravfyllt och mer praktiskt. Det ska gärna vara enkelt att kunna ta sig ut och att få besök även i den senare delen av livet.
