Tre av tio äldre som vårdas på sjukhus i Sverige blir inlagda igen inom tre månader. Ny forskning visar vad olika personalkategorier tror att det beror på.
Tidigare kartläggningar av Socialstyrelsen och även tidigare forskning visar att 30 procent av äldre som vårdas på sjukhus i Sverige blir inlagda igen inom tre månader.
Den nya forskningen pekar nu på vad som skulle behöva göras för att återinskrivning till sjukhuset ska kunna undvikas.
En anledning till problemen är att bristen på vårdplatser gör att patienter skrivs ut för tidigt, enligt de nya rönen.
Bristfällig kommunikation mellan olika vårdgivare kan vara en orsak till att sköra äldre far illa i hemmet så att de måste söka sjukhusvård på nytt.
Till det: hemvården saknar både resurser och medicinsk kompetens.
Har inte tid
Det är Marie Jönsson, legitimerad arbetsterapeut och forskare vid Örebro universitet som har studerat hur vårdpersonal uppfattar övergången mellan sjukhus och hemvård för att förstå vad som behöver förbättras för att minska risken för återinläggning.
– Vårdpersonal upplever ofta att de inte har tid, kan ge tillräckligt med stöd eller har den kompetens som kan behövas för att möta de komplexa behoven hos äldre med multisjuklighet och funktionsnedsättningar, säger Marie Jönsson.
Saker att göra
Men det finns lösningar. Marie Jönsson pekar på betydelsen av mobila team som följer upp patienten efter utskrivning och samordnare som säkerställer att förebyggande vårdinsatser sätts in i tid.
Marie Jönssons slutsats är att såväl akutsjukvård, primärvård som kommunal hälso- och sjukvård behöver bli bättre på att identifiera de äldre personer som söker akutsjukvård flera gånger.
– Det bästa vore att de äldre som riskerar att behöva sjukhusvård igen kunde identifieras i ett tidigare skede, i sin hemmiljö. Dagens rutiner räcker inte för den här gruppen, säger Marie Jönsson.
Gammal fråga
Svensk vård och omsorg har i decennier försökt komma åt problemet med att äldre tillåts falla mellan stolarna. Exempelvis adresserades problemet redan 2004 i boken ”Dirigent saknas i vård och omsorg” av Ulla Gurner. Är det omöjligt att komma på en lösning?
Det är en lika bra som svår fråga, menar Marie Jönsson.
– När det gäller hälso- och sjukvården i Sverige så är det ju faktiskt så att vi har svårt att bibehålla den hälso- och sjukvårdspersonal som rekryteras oavsett vårdgivare. När det gäller antal vårdplatser så har Sverige idag 1,9 så kallade vårdsängar per 1 000 invånare, vilket kan jämföras med exempelvis Norge som har 3,35. Att antal vårdplatser är så pass lågt jämfört med andra länder utgör en utmaning och sätter extra hög press på personal inom hälso-och sjukvården.
Samordning
Oavsett vårdgivare – alltså kommunal hälso- och sjukvård, primärvård eller slutenvård – så vore det önskvärt att exempelvis vårdsamordnare får en tidigare signal via sina digitala informationssystem när en äldre person söker vård flera gånger, betonar Marie Jönsson.
– Den här signalen behöver komma innan den äldre personen har behov av hemtjänst och hemsjukvård.
Team behövs
Det kan visserligen finnas vissa primärkommunala verksamheter som har anammat ett mer förebyggande arbetssätt och som har viss koll på äldre som ofta söker vård akut.
– Men för att strukturerade arbetssätt ska fungera för att förebygga att en äldre person söker sluten vård flera gånger så behövs fortfarande vårdsamordnare för att kunna hitta äldre personer i riskzon, säger Marie Jönsson.
– Det gäller också att ha ett fungerande team av olika vårdprofessioner tillgängliga för att ett mer förebyggande arbetssätt ska kunna sätta sig.
Dirigent behövs
Det låter besläktat med exempelvis Ulla Gurners resonemang om behovet av en dirigent i vården och omsorgen runt den äldre.
– Ja, det är ett bra uttryck och kanske vad det egentligen handlar om. På sikt skulle i alla händelser ett förebyggande arbetssätt kunna minska risken för att sköra äldre personer hamnar mellan stolarna.
