Vetenskaplig bedömning av underlaget till beslut om råd till personer över 70 år
Blogg | Nyheter | Ingmar Skoogs Coronablogg

Vetenskaplig bedömning av underlaget till beslut om råd till personer över 70 år

"Studien är intressant men har en hel del svagheter av vilka vissa är allvarliga", skriver Ingmar Skoog som gjort en vetenskaplig bedömning av underlaget till beslutet om råden till personer över 70 år.

Ingmar Skoog
Publicerad 2020-05-28

I förrgår kom Folkhälsomyndighetens besked om att hålla fast 70 årsgränsen för mer hårda rekommendationer mot spridning av coronaviruset. Rapporten finner ni här.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/u/utvardering-av-aldersgrans-for-sarskilda-rad-till-personer-70-ar-eller-aldre/

Jag har nu gjort samma genomgång som jag gör när jag bedömer artiklar som skickas till internationella vetenskapliga tidskrifter. Ursäkta det formella språket. Här kommer bedömningen:

Den här studien som ges ut av Folkhälsomyndigheten har utvärderat lämplig åldersgräns för särskilda råd till personer 70 år och äldre genom att undersöka risken för allvarligt utfall (IVA-vård eller död) hos 9617 personer 50-79 år med laboratorieverifierad diagnos av covid-19. Studien har en hel del förtjänster men också några svagheter som dämpar min entusiasm.

Om så är fallet borde det röra sig om personer som är yrkesverksamma.

1) Informationen om deltagare är ganska knapphändig. Tidigare information från Folkhälsomyndigheten har angett att hälften av de som diagnosticerats med covid-19 är personal inom sjukvård och äldrevård med lindriga symtom. Om så är fallet borde det röra sig om personer som är yrkesverksamma. Eftersom studiens huvudresultat baseras på att 50-55 åringar är jämförelsegrupp innebär detta att man troligen överskattar risken hos personer över 70 år. Tacksam om författarna klargör detta och eventuellt reviderar sina slutsatser.

2) Att jämföra den relativa risken mot 50-55-åringar är inte en bra metod för att bedöma den individuella risken för en 70-åring, och fungerar absolut inte när det gäller att mäta hur olika grupper påverkar trycket på sjukvården. Att 50-55-åringar skulle ha betydligt mindre risk för svår infektion än 70-75-åringar är ju inte oväntat, men säger ju ganska lite om risken för en 70-åring.

3) Författarna har varit lite oklara angående om 70-årsgränsen satts för att minska trycket på sjukvården eller för att risken för en person i 70-årsåldern (eller 77 år för den delen) är exceptionellt hög. Det är tveksamt om rätt metod använts för att besvara någon av dessa frågor. Eftersom mörkertalet är stort (och inte diskuteras av författarna) är det ju svårt att bedöma den individuella risken. Skall man undersöka påverkan på sjukvården borde andra metoder och utfall ha använts, t.ex åldersfördelningen av covid-19 smittade i olika vårdformer. Förnärvarande är 43% av alla sjukhusvårdade och 23% av alla på IVA med covid-19 diagnos över 70 år

4) När man ser på utfallet svår covid-19 sker det i mycket hög frekvens bland smittade i de olika åldersgrupperna (36% av 75-79-åringar, 34% bland 70-74 åringar, 27% av alla 65-69 åringar, 17% vid 60-64 år, 13% vid 55-59 år). Jag antar att detta inte är den verkliga risken utan att det finns ett stort mörkertal när det gäller smittade. Det skulle vara intressant att veta detta mörkertal, dels för att få en bild av vilken risk en 70-åring som får en covid-19 infektion verkligen har, dels för att få en bild av hur representativ studien är för personer som får en covid-19 infektion.

5) Enligt studien har kvinnor 63% mindre risk för svår covid-19 infektion jämfört med män. För att helt förstå ålderseffekten och skillnaden mellan män och kvinnor hade det varit önskvärt att analysera män och kvinnor var för sig, inte minst med tanke på den skeva könsfördelningen bland personer som vårdas på IVA (75% män).

I Sverige har 25% av dödsfallen (…) skett bland personer som har hemtjänst. Trots det finns inte hemtjänst (…) med i beräkningen

6) I Sverige har 25% av dödsfallen i covid-19 skett bland personer som har hemtjänst. Trots det finns inte hemtjänst (en indikation på skörhet) med i beräkningen av ålderseffekten. Tacksam om ni kan inkludera detta i beräkningarna.

7) För att helt förstå studien hade det varit bra om resultaten för IVA-vård och död också redovisats separat.

8) Registerdata brukar underskatta demensförekomst ganska rejält, speciellt efter 70-75 år. Har detta tagits med i diskussionen? Och hur skulle det kunna tänkas påverka resultaten?.

… vore det klargörande om författarna kunde göra analyser där personer inom äldrevård exkluderats.

9) En av målsättningarna med studien är att undersöka hur ålder påverkar risken för svår covid-19. Eftersom 75% av dödligheten i Sverige sker bland personer inom äldrevården vore det klargörande om författarna kunde göra analyser där personer inom äldrevård exkluderats.

10) Det finns ingen information om vilka diagnoskoder som använts. Detta kan ha betydelse för demensdiagnoserna eftersom man här måste använda flera diagnoskoder som ligger på olika ställen i ICD-manualen.

11) Författarna diskuterar statistiskt signifikanta skillnader mellan olika åldersgrupper. Som de säkert vet är det också viktigt att diskutera om skillnaderna och resultaten också har en signifikant betydelse i det verkliga livet. Man gör till exempel en stor sak av att det är en statistisk skillnad mellan 70-72 åringar och 73-79 åringar. Skillnaden är 35% (OR 1.35). Betydelsen av detta beror ju helt och hållet på hur stor risken är för 70-72 åringar att få svår covid-19.

Ett så säkert påstående är mycket märkligt då perfekta studier är ovanliga inom det medicinska fältet.

12) En av författarna till studien (dr Tegnell) har i media uttalat sig att studien är så säker att den inte behöver göras om. Ett så säkert påstående är mycket märkligt då perfekta studier är ovanliga inom det medicinska fältet. Med tanke på de svagheter som finns, är det verkligen författarnas uppfattning? Speciellt som man i Diskussionen säger att man inte kan dra några slutsatser om medicinska riskgrupper. Om man inte kan göra det, hur kan man då dra så säkra slutsatser om betydelsen av ålder?

13) Diskussionen saknar helt en diskussion om möjliga svagheter och felkällor. Det är ovanligt att en studie är så perfekt att den saknar detta. Tacksam om författarna lägger till en sådan.

SLUTSATS

Studien är intressant men har en hel del svagheter av vilka vissa är allvarliga. Studiemetoden kan inte besvara de två huvudfrågorna, den individuella risken för 70-plussare respektive covid-19 smittade 70-plussares avtryck på sjukvården. Med tanke på att resultaten leder till allvarliga konsekvenser för en hel befolkningsgrupp och att metod och resultat inte ger full täckning till slutsatserna föreslår jag major revisions, men att författarna för möjlighet att sända in ett reviderat manus enligt de synpunkter som givits ovan.

Ingmar Skoog
Publicerad 2020-05-28
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.