Riksdagspartierna måste se till att seniorer finns på valbar plats på listorna i valet nästa år. Det kräver SPF Seniorerna.
Ett år kvar till valet.
Partierna är inne i ett avgörande skede av den process som bestämmer vilka kandidater man ska ha på sina vallistor.
Det är nu man bestämmer sig – vill man ha fler seniorer i riksdagen efter 2026 års val, eller inte?
SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson tar varje tillfälle att inskärpa att partierna har ögonen på sig. Senast på ett seminarium i riksdagens anrika och vackra andrakammarsal.
– Vi uppmanar partierna att nominera äldre kandidater och vi kommer att driva på med en kampanj inför valet med syftet att våra medlemmar ska kunna kryssa seniora favoritkandidater på valsedlarna, sa Maria Larsson med adress till närvarande partipolitiska företrädare från S, M och SD.
Seniorer har rätt att vara med i riksdagen
Det är en bortglömd aspekt att seniorer faktiskt har en rätt att få vara med i riksdagen, sa Maria Larsson.
– Förtroendet för riksdagen försämras eller förloras om vi inte har en sammansättning som något så när speglar befolkningen.
Bara nio är 70 eller äldre
Rose-Marie Carlsson, S, 70 år
Mats Hellhoff, SD, 70 år
Blåvitt Elofsson, S, 71 år
Lars-Ingvar Ljungman, M, 71 år
Roland Utbult, KD, 73 år
Torsten Elofsson, KD, 74 år
Mauricio Rojas, L, 74 år
Ewa Pihl Krabbe, S, 77 år
Gudrun Nordborg, V, 78 år
Andelen äldre på valbar plats behöver därför bli många fler i alla riksdagspartier, betonade Maria Larsson som också förde in sociologiprofessor Lars Tornstams forskning om gerotranscendensens möjligheter.
– Hans teori visade att man som senior ofta blir mindre materialistiskt ytlig och att man får en mer existentiell förståelse för livet. Det har betydelse för besluten man kommer fram till.
Seniorer behövs för långsiktiga beslut
– Det handlar mer om ökad visdom och tolerans och att man får ett fördjupat sinne som sträcker sig bortom den egna livscykeln. Det är de där långsiktiga besluten som behövs i Sveriges riksdag i väldigt stor utsträckning.
Seminariet hade rubriken ”Är riksdagen för ung för sitt eget bästa?” och arrangerades av den oberoende tankesmedjan T60 Plus vars mål uppges vara att synliggöra och bevisa att äldre har en ”enorm potential” att bidra till en
Få i riksdagen är seniorer
Som Senioren nyligen rapporterade finns det en grupp veteraner, politiker och forskare, som arbetar för att få in fler seniorer i riksdagen.
Seminariet inleddes av riksdagens talman Andreas Norlén. Han beskrev det olyckliga i att invalda ledamöter tenderar att lämna riksdagsuppdraget vid 65 och att nya i samma ålder har desto svårare att komma in.
– Vi lever allt längre och förväntas arbeta allt längre. Trots det är det relativt få ledamöter i riksdagen som är seniorer.
Seniorer i riksdagen hindras av ”ungdomskult”
Att det har blivit så kan hänga ihop med en professionalisering av riksdagsuppdraget, men också att det är en norm att gå i pension vid 65 års ålder, sa Andreas Norlén.
– Jag har också en känsla av att det kan ha något att göra med att det finns vad man kallar en ungdomskult i vårt land, sa Andreas Norlén med ett milt ironiskt tonfall.
Seniorer i riksdagen kan motverka ålderism
Han markerade sedan med stor tydlighet varför det är viktigt med fler seniorer i riksdagen:
– Synliga äldre kan motverka ålderism. Fler seniora riksdagsledamöter skulle utmana den stereotypa uppfattningen om att stigande ålder skulle vara förknippat med sämre kapacitet.
Seniorer kan bidra med särskild erfarenhet
Äldre besitter stor erfarenhet i viktiga samhällsfrågor, fortsatte talmannen. I frågor som rör exempelvis pensioner, vård och omsorg tillför äldre en särskild trovärdighet.
– Det kan också leda till reformer som är mer välgrundade och anpassade till verkligheten.
– Jag tror också att ett perspektiv som sträcker sig över hela livets gång stärker besluten. Har man sett fler större samhällsförändringar har man också bredare referensramar och kan därmed ha bättre förutsättningar att förhålla sig till komplexa politiska frågor.
Mer nytänkande med fler seniorer i riksdagen
Fler seniorer i riksdagen skulle också medföra en större dynamik, framhöll Andreas Norlén.
– Vi skulle få en fruktbar kombination av nytänkande och erfarenhet. Det kan ge en politik som både blickar framåt och som står stadigt, sa talmannen och la med glimten i ögat till att han kommit att uppskatta erfarenhet alltmer ju äldre han har blivit.
Senast till våren
Om partierna verkligen vill få in fler seniorer i riksdagen så har de chansen ett bra tag till.
Sista dag att lämna in sina listor till Valmyndigheten är den 9 april 2026.
