Fördomar skapar problem i omsorgen
Nyheter
Foto: Kzenon / Colourbox

Fördomar skapar problem i omsorgen

Vad händer när en omsorgstagare vägrar ta emot hjälp av en man, eller av en mörkhyad person? Ska man ens få välja?

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2018-04-26

Många ser en vit kvinna framför sig när de tänker på en undersköterska eller ett vårdbiträde, men verkligheten ser inte ut så. Idag jobbar kvinnor och män, ljus- och mörkhyade tillsammans inom omsorgen. Även om mångfald i grunden är positivt kan det leda till problem i mötet med omsorgsmottagarna, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

Hur långt ska det dras?

– I lagstiftning och i policydokument betonas de äldres inflytande och rätt till självbestämmande över de insatser som ges. Däremot diskuteras det sällan hur långt dessa värdebegrepp ska dras. Innefattar de rätten att välja bort vissa grupper av personal? Hur står det i så fall i relation till lagstiftning och ambitioner om ett inkluderande och ett icke-diskriminerande arbetsliv? säger Palle Storm, forskare och författare till avhandlingen.

Mer flexibelt

Han har tittat på äldreboenden i Kanada, där boenden är storskaliga med låg bemanning och fokus på det rent medicinska, och i Sverige, där man vill ta hänsyn även till sociala behov och skapa en miljö som är hemlik och där inflytande och värdighet får ta plats.

Fördomar mot män

Ett problem i såväl Kanada som Sverige är att vissa äldre personer bara accepterar att få hjälp av kvinnor. I Kanada, där bemanningen är lägre och organisationen mindre flexibel kan det leda till att de kvinnliga anställda istället får merarbete, eller att de boende helt enkelt måste ta emot hjälp av någon som de inte känner sig bekväm med. På svenska äldreboenden har de anställda mer tid att lära känna de äldre och därigenom höja acceptansen.

Olika förutsättningar

– Omsorgsarbetets historia och feminina kodning innebär att kvinnor och män träder in i yrket under olika förutsättningar. Kön och hudfärg gör att vita kvinnor lättare tolkas som omsorgsgivande, medan män, särskilt icke-vita män, kan behöva bevisa sin duglighet för arbetet, både i förhållande till de äldre och till kollegorna, säger Palle Storm.

Rätt väg att gå?

Om boende ger uttryck för rasism kan personalen på svenska boenden ofta byta hjälptagare med varandra. Man säger sig göra detta för att skydda den icke-vita personalen, men frågan är om det är rätt väg att gå, menar Palle Storm som också märkt att personal och chefer sällan anstränger sig för att få äldre som ger uttryck för rasism och fördomar att ändra sig.

Sopas under mattan

Det är inte så enkelt som att skylla allt på demenssjukdom, menar han. Och hur gör man om de negativa kommentarerna kommer från anhöriga? Det här är frågor som ofta sopas under mattan. Och i stället för att tas upp på ledningsnivå, så hänvisas problemen till de i personalen som har minst handlingsutrymme att lösa dem.

Palle Storms avhandling heter ”Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor” och publiceras vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2018-04-26
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.