”Gör mer för de sjukaste äldre”
Nyheter | Omsorg | Vård | Äldrevården

”Gör mer för de sjukaste äldre”

Ett nytt kunskapscentrum för vård av äldre är en mycket bra idé. Det säger SPF Seniorernas expert Gösta Bucht. Det kan göra stor skillnad för många sjuka äldre.

Jan Arleij
Publicerad 2019-03-13

5 mars kom ett långtgående förslag från sex företrädare för Lunds universitet och Region Skåne.

För att kunna tillgodose behoven hos den växande generationen äldre behövs ett nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg av äldre, föreslog experterna på Svenska Dagbladets debattsida.

På tiden

Och kanske är det demografins tilltagande krav som nu kommer att driva SPF Seniorernas sakfrågor framåt.

– Inte omöjligt. Vi har länge påtalat brister i forskning och utbildning i omvårdnad, geriatrik och gerontologi, säger Gösta Bucht, sakkunnig i vård- och omsorgsfrågor. Nu kanske vi ser tecken på en växande opinion.

Krav på åtgärder finns i SPF Seniorernas vård- och omsorgsprogram som togs av kongressen 2017.

Stora luckor

– Svensk äldrevård har många kunskapsluckor och ett mycket stort behov av att utbilda alla typer av vård- och omsorgspersonal, säger Gösta Bucht. Ett kunskapscentrum vore därför helt rätt.

I dag saknas överhuvudtaget tillfredsställande kunskap om vilka förändringar som krävs inom välfärdssystemen för att möta de nya behoven, menar debattörerna:

”Sverige står inför betydande utmaningar med en allt äldre befolkning. Vi behöver så mycket kunskap som möjligt för att klara den utmaningen. Inrättandet av ett nytt kunskapscentrum för vård och omsorg av äldre bör därför vara av högsta prioritet för den nya regeringen.”

En chans

Utmaningen med en allt äldre befolkning innebär också ”en fantastisk möjlighet” att utveckla kunskap inom vård och omsorg som kan komma många framtida generationer till del.

Det finns en rad angelägna saker att göra för ett kunskapscentrum. Inte minst finns ett behov av att identifiera och sprida goda exempel från det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår.

Gösta Bucht.

”Genom en systematisk granskning av vilka modeller som är mest effektiva för både individ och samhälle finns mycket att vinna.”, skriver debattörerna som pekar ut en svag punkt i vården och omsorgen om många av de sjukaste och sköraste äldre:

”De människor som får kommunala vård- och omsorgsinsatser är ofta de mest sjuka och funktionsnedsatta i befolkningen med ofta svårtydda symptom på försämring och med stor risk att drabbas av komplikationer.”

Samtidigt är den medicinska kompetensen inom kommunal omsorg betydligt lägre än i hälso- och sjukvården. Här behövs ett mer effektivt kunskapsstöd.

Hårda fakta för multisjuka äldre

  • Antalet vårdplatser i landet har minskat kraftigt de senaste decennierna.
  • I dag är Sverige det land i EU som har minst antal vårdplatser per capita.
  • År 1994 fanns det 5,2 vårdplatser per tusen invånare, i dag är motsvarande siffra 2,8.
  • Parallellt har antalet platser i kommunal vård- och omsorg minskat från 120 000 personer i särskilt boende år 1990 till bara 80 000 personer i dag.
  • Även antalet som får tillgång till hemtjänst har minskat rejält: från 270 000 år 1990 till 165 000 i dag.
  • Denna minskning har skett samtidigt som allt fler människor har blivit allt äldre.
Dölj faktaruta

Debattörerna pekar också ut det klassiska problemet med att sjuka äldre tillåts falla mellan stolarna, något som SPF Seniorerna kritiserat häftigt i decennier.

”Trots att den regionala hälso- och sjukvården och den kommunala vården och omsorgen är att betrakta som två kommunicerande kärl tycks kunskapen begränsad om hur de båda systemen interagerar med varandra. Det är rimligt att ställa sig frågan om den nuvarande modellen är kostnadseffektiv och anpassad till uppgiften.”

Nu vill man därför se att socialdepartementet inrättar ett nationellt kunskapscentrum.

Upplägget kan likna Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, som Socialstyrelsen tidigare har tagit initiativ till, menar förslagsställarna.

Bråttom

Gösta Bucht, själv professor emeritus i geriatrik, anser att förslaget bör genomföras så fort som möjligt.

Men kommer politikerna att lyssna?

– Ja, det kan man förstås fråga sig. Kristdemokraterna hade bra förslag på det här området i valrörelsen. Om regeringen vill borde det finnas möjligheter att komma vidare.

Starka centra

Intresse finns alltid från politikernas sida, men handling saknas ofta, menar Gösta Bucht.

– Man verkar tro att om vi bara får mer personal så löser det sig. Satsningar på forskning och utbildning kommer och går, men det saknas starka centra för detta som genererar ny kunskap och som har kraften att implementera den och se till att den verkligen blir använd i vården och omsorgen.

Debattörerna

Hannie Lundgren
forskningschef Region Skåne
Ingalill Rahm Hallberg
professor emeritus i vårdvetenskap vid Lunds universitet
Ingemar Petersson
professor i ortopedi vid Lunds universitet och forskningschef på Skånes universitetssjukhus
Jan Nilsson
professor i hjärt-kärlmedicin vid Lunds universitet och ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien
Lars B. Dahlin
professor i handkirurgi vid Lunds universitet
Stefan Lindgren
professor i medicin vid Lunds universitet

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2019-03-13

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas