Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skapades för att tillsynen skulle bli effektiv och strategisk. Men det är den inte, enligt en ny granskning.
Det är Riksrevisionen som visar att IVO ännu inte har levt upp till förväntningarna.
Det i sin tur beror delvis på att regeringen inte gett myndigheten stabila och långsiktiga förutsättningar.
Inte långsiktigt
– Delar av anslagen har bestått av tillfälliga medel som beviljats för ett år i taget, vilket försvårat en stabil och långsiktig personalförsörjning, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
– För att kunna utveckla verksamheten och rekrytera och behålla personal behöver IVO ha stabila ekonomiska förutsättningar. Men regeringens ekonomiska styrning har varken varit konsekvent eller långsiktig.
Den 1 juni 2013 inrättades Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som då bland annat tog över tillsyn över vård- och omsorgsverksamhet från Socialstyrelsen. Syftet var alltså att åstadkomma en effektiv och strategisk tillsyn.
Riksrevisionens granskning visar att IVO inte lyckats bygga upp en ”egeninitierad och riskbaserad” tillsynsverksamhet i förväntad omfattning och därmed inte fullt ut bedriver en strategisk och effektiv verksamhet.
Problem med IT
IVO har heller inte haft något ändamålsenligt IT-system som stödjer inspektörerna i deras arbete, och sju av tio inspektörer uppger att IT-stödet i liten utsträckning är användbart i tillsynsarbetet.
Det behöver göras
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att ge IVO ”stabila ekonomiska ramar”.
IVO å sin sida bör göra flera saker:
• utveckla de nationella och regionala riskanalyserna så att tillsynen kan styras till de områden och verksamheter där den gör mest nytta
• göra bedömningsstöden lättåtkomliga för att öka enhetligheten i tillsynsbesluten
• systematiskt följa upp resultatet av tillsynen.
