”Våldsutsatta äldre kvinnor måste synliggöras”
Nyheter | Våld
Foto: Jan Arleij

”Våldsutsatta äldre kvinnor måste synliggöras”

Idag den 8 mars, på den Internationella kvinnodagen, lyfter äldre själva frågan om hur våldet mot äldre kvinnor ser ut. Forskare, politiker och journalister deltar.

Jan Arleij
Publicerad 2017-03-08

Det sker på ett seminarium i Stockholm, arrangerat av PRO. Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare hos äldreminister Åsa Regnér, inleder med att markera hur allvarligt regeringen ser  på den drabbade gruppen.

– Det är tusentals kvinnor som lever i den här situationen. Med allt fler äldre riskerar allt fler att drabbas. Det är mycket angeläget att vi får till åtgärder som gör skillnad.

Ska hejda våldsutövare

Regeringen utsåg igår (7/3) Nils Öberg till särskild utredare för återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. Utredningens uppdrag är att föreslå hur arbetet med våldsutövare kan utvecklas och stärkas.

Utredningen är en del i genomförande av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som regeringen beslutade i november förra året.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018.

Dölj faktaruta

Utbildning finns

På regeringens uppdrag har socialstyrelsen tagit fram en webbaserad utbildning till socialtjänst ute i landets kommuner.

– Det kan bidra till en mer likvärdig kompetens ute bland kommunernas medarbetare i äldreomsorgen. Hittills har 1 300 personer gått utbildningen, säger Madeleine Harby Samuelsson.

Socialstyrelsen får 100 miljoner per år för att stötta kommuner med arbetet med att utveckla arbetet mot våld i nära relationer, understryker statssekreteraren.

Nämns inte

I regeringens utredning Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, finns dock inte våldet mot äldre belyst.

Så varför är gruppen äldre kvinnor så ofta bortglömd, inte tydligt nämnda i olika uppdrag och strategier, exempelvis i regeringens senaste satsning om att förebygga återfall bland misshandlande män? frågar seminariets moderater Gabriella Ahlström.

Tusentals drabbas

Årligen beräknas 3 500 kvinnor i åldern 65-74 år utsättas för sexuella övergrepp, 5 000 för fysiskt våld och hot, och 7 000 för systematiskt och upprepat psykiskt våld.

Siffrorna är en omräkning till befolkningsnivå av uppgifter i Nationellt centrum för kvinnofrids befolkningsundersökning Våld och hälsa (2014).

Dölj faktaruta

– Vi måste vara tydliga med att alla omfattas av regeringens strategier på det här området, också äldre kvinnor, svarar Madeleine Harby Samuelsson. Det är avsikten.

Missvisande ord

Medias betydelse är mycket stor för att belysa det omfattande samhällsproblemet med våldet mot äldre kvinnor.

Det framhåller Kerstin Weigl, journalist på Aftonbladet, belönad med Stora journalistpriset för sin rapportering om det dödliga familjevåldet mot kvinnor och som nu tagit över scenen på PROs seminarium om våldet mot äldre kvinnor.

– Ord som ”lägenhetsbråk” och ”familjetragedi” är ett polisspråk som flyttat in på redaktionerna och i tidningsspalterna. Det behöver ändras till något som visar att det handlar om ett samhällsproblem, säger Kerstin Weigl.

Det dödliga våldet mot kvinnor speglar ofta brister i den psykiatriska vården av misshandlande män men också på en omedvetenhet om problemet hos samhällsinstitutioner som polisen, vården och omsorgen.

Politisk vilja avgör

Seminariet övergår till en paneldebatt om vad som kan göras för att förändra situationen.

Gun Heimer, föreståndare vid Nationellt centrum för kvinnofrid och professor i kvinnomedicin, Clara Lindblom, äldreborgarråd Stockholms stad och Kerstin Weigl, diskuterar bland annat hemtjänstens betydelse.

Stockholms stad jobbar med olika program för att komma framåt.
– Det är värt mycket cred eftersom den politiska viljan har en avgörande betydelse, säger Gun Heimer, som också gläder sig åt dagens fullsatta seminarium.

– Det ger hopp om verklig förändring.

Osynlig gräns

Vården behöver vara lyhörda för varningssignaler från de misshandlande männen, fortsätter Kerstin Weigl. Det här handlar inte bara om vad kvinnor ska göra och inte göra.

– Det här handlar om hur vi ser på äldre. Mormor ska vara glad och baka bullar, säger Clara Lindblom.

– Det finns en osynlig 65-årsgräns som gör att vi alltför mycket tänker äldreomsorg men inte så mycket annat för 65-plussare. Det inverkar på hur olika professionella instanser i samhället samarbetar med varandra.

Kunskap växer

Gun Heimer är optimistisk. Foto Jan Arleij

Ett viktigt steg att bryta utvecklingen handlar om att kunskapen om det våld som äldre kvinnor utsätts för måste öka i samhället, menar Gun Heimer.

Hon berättar om en av flera åtgärder:

– I höstas startade ytterligare en webbaserad utbildning som Nationellt centrum för kvinnofrid tagit fram tillsammans med Länsstyrelserna och Socialstyrelsen. Den har hittills nått ut till över 7 000 personer. Det är många på så kort tid.

Det kan tolkas som att kunskapsbehovet blir allt större till följd av att kommuner och andra myndigheter i högre utsträckning engagerar sig i frågor om våldsutsatthet, säger Gun Heimer.

Vill du veta mer?

”Våld mot äldre kvinnor – En forsknings- och kunskapsöversikt” utgavs förra året.

Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset står bakom översikten.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2017-03-08
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas