”Konstgjord andning räddar pensionssystemet”
Nyheter | Utsatta
Foto: Colourbox

”Konstgjord andning räddar pensionssystemet”

Sverige är det land i Norden där äldre löper störst risk för fattigdom. Det visar ny statistik från EU.

Jan Arleij
Publicerad 2019-08-27

Siffrorna som kommer från EU:s statistikorgan Eurostat visar att Sverige 2018 hade 294 000 pensionärer (över 65 år) som levde i riskzonen för fattigdom.
Det är 18 000 färre än 2017.

Anledningar till att färre finns i riskzonen är att pensioner har höjts liksom taket för bostadstillägg och sänkt skatt på pension.

Pensionärer med låga eller medelinkomster fick under 2017 en ökad nettoinkomst på tre procent, medan löneökningarna i allmänhet låg på två procent.

Så många 65-plussare i riskzonen

Siffran för 2018 är alltså lägre än åren 2015-2017, men betydligt högre jämfört med åren 2009–2014.

Tabellen visar antalet svenskar över 65 som löper risk för fattigdom:

2009: 266 000.
2010: 240 000.
2011: 277 000.
2012: 284 000.
2013: 275 000.
2014: 254 000.
2015: 305 000.
2016: 328 000.
2017: 312 000.
2018: 294 000.

Källa: Eurostat

Dölj faktaruta

Ändå är risken för fattigdom större i Sverige än i övriga nordiska länder.

2010 löpte 14,2 procent av plus 65-befolkningen risk för fattigdom i Sverige, medan samma siffra i Finland låg på 18,3 procent och 17,7 procent i Danmark.

Några år senare var förhållandet det omvända. 2016 låg 16,8 procent av samma grupp under mediangränsen. I både Finland och Danmark pekade kurvorna neråt med siffror på 12,3 procent (Finland) och 8,5 (Danmark). Norge låg under båda mätperioderna klart bättre i Sverige.

Oacceptabelt

Vid mätningarna för 2018 och som EU nu publicerar uppges 14,6 procent av den äldre befolkningen ligga under gränsen. Sämre än både Finland (13,2) och Danmark (8,7). Siffran för Norge låg 2017 på 8,3 procent medan statistik för 2018 ännu inte är tillgänglig.

– Det är inte acceptabelt att svenska pensionärer halkar så långt efter sina nordiska grannar och kommer att fortsätta göra det med alla sannolikhet framöver, säger Anna Eriksson, sakkunnig på SPF Seniorerna i en kommentar till Expressen.

Inte som tänkt

Av SPF Seniorernas mätningar framgår att pensionerna har utvecklats svagt i relation till köpkraften de senaste åren.

Utan skattelättnaderna och höjt tak i bostadstillägget hade pensionärerna haft en i det närmaste obefintlig förändring av köpkraft sedan 2010.

Anna Eriksson.

–  Detta är en form av konstgjord andning för pensionssystemet. Pensionssystemet levererar inte som det var tänkt. Den inkomstrelaterade pensionen är ju tänkt att utvecklas starkare än att bara vara knappt följsam med köpkraftsförändringarna, men så blir det inte i verkligheten, säger Anna Eriksson.

In i systemet

Istället ligger hundratusentals pensionärer på gränsen till att klara månadens utgifter för allt dyrare mat, utgifter för transporter och boendekostnader.

– Det måste snarast in mer pengar i systemet. Pensionsavgiften behöver höjas och komma både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre allmänna pensioner. Vi vill se ett helhetsgrepp om pensionsfrågorna och en översyn av hela systemet, säger Anna Eriksson till Expressen.

Under 12 300 kronor

Den som lever på en pension som är 60 procent av den svenska medianinkomsten, eller lägre, löper enligt EU risk för fattigdom. Det innebär att pensionärer med en inkomst lägre än 12 300 kronor riskerar fattigdom.

2017 låg den kritiska gränsen vid 12 000 kronor.

Dölj faktaruta

 

 

Jan Arleij
Publicerad 2019-08-27
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.