Kraftsamling för fler seniorer i riksdagen

Riksdagen saknar inte bara äldre ledamöter utan även yngre för att vara tillräckligt representativ. Det utgör i förlängningen ett hot mot demokratin.

Bakom den dramatiska slutsatsen ställde sig såväl experter som debattörer när frågan ”Är riksdagen för ung för sitt eget bästa?” diskuterades på ett fullsatt seminarium i Riksdagens förstakammarsal på torsdagen (18/9).

Arrangerande Tankesmedjan ”T60 Plus” och den socialdemokratiska riksdagsgruppen med konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen i spetsen mönstrade ett meriterat fält av föredragshållare.

Exempelvis Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som betonade att 29 procent av väljarkåren är 65-plussare, men bara 7 procent av riksdagsledamöterna.

– Men betänk att situationen är ännu sämre för ungdomen. De mellan 18 och 29 år motsvaras av 2 procent av ledamöterna i riksdagen. Frågan vi bör ställa oss är om riksdagen snarare är för medelålders för sitt eget bästa.

Sören Holmberg slog också fast att kunskapsklyftan mellan unga och äldre medborgare är stor och växande.

– Äldre är mycket kunnigare än de yngsta mellan 20 och 29 år. En orsak är medievanorna. Äldre får till sig mycket så kallat ofrivilligt inlärande genom att i mycket högre grad än yngre ta del av nyheter och samhällsdebatt genom att läsa tidningar och ta del av program som Aktuellt och Rapport.

Kritiskt läge

Akademiledamoten och filosofiprofessorn Åsa Wikforss sammanfattade problemet i sin beskrivning av hur demokratin på olika sätt är under allvarlig press:

– För många unga är andra världskriget ungefär lika långt bort som trettioåriga kriget.

– Man förväxlar ett missnöje med den förda politiken med ett missnöje med det politiska systemet, vilket förstås innebär en fara för demokratin.

Seminariet inleddes av riksdagens talman Andreas Norlén. Han beskrev att invalda ledamöter tenderar att lämna riksdagsuppdraget vid 65 men att nya i samma ålder har desto svårare att komma in.

– Vi lever allt längre och förväntas arbeta allt längre. Trots det är det relativt få ledamöter i riksdagen som är seniorer.

Olika skäl

Att det har blivit så kan hänga ihop med en professionalisering av riksdagsuppdraget, men också att det är en norm att gå i pension vid 65 års ålder, sa Andreas Norlén.

– Jag har också en känsla av att det kan ha något att göra med att det finns vad man kallar en ungdomskult i vårt land, sa Andreas Norlén med milt ironiskt tonfall.

Han markerade sedan med stor tydlighet varför det är viktigt med fler seniorer i riksdagen:

– Synliga äldre kan motverka ålderism. Fler seniora riksdagsledamöter skulle utmana den stereotypa uppfattningen om att stigande ålder skulle vara negativt och förknippat med sämre kapacitet.

Mycket att vinna

Äldre besitter stor erfarenhet i viktiga samhällsfrågor, fortsatte talmannen. I frågor som rör exempelvis pensioner och vård- och omsorg tillför äldre en särskild trovärdighet.

– Det kan också leda till reformer som är mer välgrundade och anpassade till verkligheten.

– Jag tror också att ett perspektiv som sträcker sig över hela livets gång stärker besluten. Har man sett fler större samhällsförändringar har man också bredare referensramar och kan därmed ha bättre förutsättningar att förhålla sig till komplexa politiska frågor.

Ny dynamik

Fler seniorer i riksdagen skulle också medföra en större dynamik, framhöll Andreas Norlén.

– Vi skulle få en fruktbar kombination av nytänkande och erfarenhet. Det kan ge en politik som både blickar framåt och som står stadigt, sa talmannen och la med glimten i ögat till att han kommit att uppskatta erfarenhet alltmer ju äldre han har blivit.

Alltför medelålders

I en påföljande paneldebatt föreslogs att äldre och yngre på olika sätt skulle kunna ”kroka arm” i kampen för en bättre representation i riksdagen, något som SPF Seniorernas ordförande Maria Larsson ställde sig bakom.

Hon betonade också slutsatsen att riksdagen är alldeles för medelålders för sitt eget bästa.

– Vi försöker nu att påverka partierna att nominera äldre kandidater och vi kommer att driva på med en kampanj inför valet med syftet att våra medlemmar ska kunna kryssa sina seniora favoritkandidater på valsedlarna.

En rättighet

Det är en bortglömd aspekt att seniorer faktiskt har en rätt att få vara med i riksdagen, sa Maria Larsson.

– Det är allvarligt också för att förtroendet för riksdagen försämras eller förloras om vi inte har en sammansättning som något så när speglar befolkningen.

Gerotranscendens

Andelen äldre behöver därför öka i alla riksdagspartier, betonade Maria Larsson som också förde in sociologiprofessor Lars Tornstams forskning om gerotranscendensens möjligheter.

– Hans teori visade att man som senior ofta blir mindre materialistiskt ytlig, man får en mer existentiell förståelse för livet. Det har betydelse för besluten man kommer fram till.

– Det handlar mer om ökad visdom och tolerans och att man får ett fördjupat sinne som sträcker sig bortom den egna livscykeln. Det är de där långsiktiga besluten som behövs i Sveriges riksdag i väldigt stor utsträckning.

Partierna överens

I panelen fanns också PROs förste vice ordförande Ylva Thörn som bland annat öppnade för tanken att ändra i riksdagens arbetsformer, om det skulle vara det verkliga skälet till att inte fler seniorer kandiderar till och tar sig an det tuffa jobbet som riksdagsledamot.

Riksdagsledamöterna Michael Rubbestad från Sverigedemokraterna, Ulrik Nilsson från Moderaterna och Ida Karkiainen ingick också i panelen. De föreföll vara överens om såväl fördelarna med fler seniorer i riksdagen som att partierna inte levererar konkreta förslag som kan göra skillnad.

– Partierna behöver försöka slå sina kloka huvuden ihop. Vi vet nog inte inom partierna hur vi ska göra även om vi alla inser att vi behöver göra förändringar, summerade Michael Rubbestad.

Fjärde namnet

En konkret sak som alla partier skulle kunna överväga är att låta den fjärde kandidaten på riksdagslistorna vara en senior, föreslog Björn von Sydow, tidigare talman och riksdagsledamot.

– Jag har föreslagit det förut och jag gör det igen, nu med adress också till de partier som kämpar med fyraprocentsspärren. Att ha en senior på listans fjärde plats kan mycket väl vara sättet att klara sig kvar.