Sverige bör ta intryck av Storbritannien när det gäller bankbedrägerierna mot äldre. Nu läggs alldeles för mycket ansvar på brottsoffren. Det framhöll flera centrala aktörer på ett seminarium i Almedalen.
”IT-säkerhet för alla? Vad görs åt de fortsatta problemen med Bank ID-bedrägerierna?” var titeln på seminariet som modererades av SPF Seniorernas samhällspolitiske chef Martin Engman.
Seminariet ägde rum på onsdagen (26/6) intill Cramérgatan som leder fram till själva Almedalen där partiledarna håller sina tal. Många intresserade åhörare stannade till och kunde lyssna till bland annat kriminalkommissarie Jan Olsson vid NOA, Polisens nationella operativa avdelning.
– Läget har kanske förbättrats något sedan bankerna har börjat samverka och infört vissa ändringar. Men vi talar om en situation som innebär att bara förra året polisanmäldes 235 000 bedrägerier i vårt land.
– Jag har räknat på vad det kan kosta det svenska samhället och kommit fram till en siffra på 370 miljarder årligen. Det är åtta procent av BNP. Det här är tydligen något vi accepterat, konstaterade Jan Olsson retoriskt.
Bara sju procent
Johanna Hållén, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, berättade att hon möter skam, uppgivenhet och ilska från många drabbade.
– Av dem vi möter är det ytterst få som får sina pengar tillbaka från bankerna, bara sju procent hade fått tillbaka hela eller delar av beloppet de blivit lurade på.
Ny lag
I England trädde i oktober 2024 en ny lag i kraft som innebär att den som blir lurad ska få tillbaka sina pengar – hälften från den bank som man hade sina pengar på och hälften från den bank som tog emot de stulna pengarna.
– Det finns inga tecken på att så kallade vänskapsbedrägerier har ökat, vilket är ett vanligt argument mot den här ordningen från svenska bankers sida.
Peter Göranson senior advisor vid Svenska Bankföreningen höll med om att bankernas årsgamla åtgärdspaket har gett resultat, men att ”mer finns att göra”.
– Vi har länge begärt och utlovats av ledande politiker att få ett målvaktsregister, men fortfarande har ingenting hänt. Det är fortfarande alldeles för svårt att polisanmäla brott online och vi vill se begränsningar av användandet av swish.
Finansinspektionens vikarierade generaldirektör Malin Alpen konstaterade att mängden sociala manipulationer har ökat. Det är uppenbart att konsumentskyddet brister.
– Digitaliseringen av finansiella tjänster har medfört att man lagt över risk på kunderna på ett sätt man inte förutsett. Det behöver man åtgärda, sa Malin Alpen men utan att peka direkt på bankerna eller politikerna.
Riksdagsledamoten Malin Björk (C) fångade bollen. Hon vill se hårdare straff för bedrägerier som ger stora vinster och ändra i grundlagen:
– Vi behöver begränsa tillgången till personuppgifter på nätet. Digitaliseringen och offentlighetsprincipen har gjort Sverige till ett Klondyke för den som vill begå den här typen av brott.
– Man kan enkelt googla sina offer. Det är bara i Sverige man så enkelt kan sätta ihop listor på 85-plussare.
Bör kompensera
Malin Björk höll med Johanna Hållén om att det är dags att följa Storbritanniens exempel att ställa större krav på bankerna att kompensera kunder som drabbats.
En annan lagändring skulle kunna göra det möjligt för Finansinspektionen att berätta hur stora belopp som varje bank släpper iväg till bedragarna. Myndigheten har dessa fakta och skulle alltså teoretiskt kunna berätta vilka bankers kunder som är mest respektive minst drabbade.
Kan fungera
Peter Göransson på Bankföreningen avvisade förslaget.
– Det är ingen bra idé att en bank ska behöva redovisa brottsförluster. Banker ska konkurrera med tjänster.
Jan Olsson gick inte på den linjen.
– Jag tror att säkerhet som konkurrensmedel kan fungera.
Under en avslutande frågestund gav Brottsofferjouren Stockholm/Gotland ett medskick till bankerna.
– När man drabbats av ett bedrägeri och kanske förlorat alla sina besparingar drabbas man av mycket skuld och skamkänslor, fast man inte borde. I det läget får man ofta ett brev från banken där det påstås att man har varit ”grovt oaktsam”. Det lägger en tung sten på börda att få ett sådant brev. Sluta med det! sa Annelie Björkander.
