Nyheter | Kontanter

Kris för kontanthanteringen väntar

Fler och fler personer kommer att bli beroende av hjälp från vänner och anhöriga för att kunna genomföra betalningar, spår PTS

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2017-03-06

Under kommande år blir det allt svårare att erbjuda ”grundläggande betaltjänster” till hela Sveriges befolkning, säger PTS i en rapport. Som grundläggande betaltjänster räknas möjligheten att ta ut kontanter, betala räkningar och sätta in dagskassor. Enligt PTS står den nödvändiga infrastrukturen inför ”stora utmaningar” som ökar i takt med att banker och butiker slutar ta emot kontanter.

Drabbar glesbygd

Sedan 2011 har antalet bankkontor minskat med 12 procent, och av de som finns kvar hanterar bara fyra av tio kontanter, enligt PTS rapport. Och fler nedläggningar av kontor planeras.

Samtidigt minskar antalet kontantuttag, och även mängden kontanter som cirkulerar i samhället medan betalningar med kort, autogiro och digitala betalningar eller betalningar via mobil ökar. Det gör det svårare att få lönsamhet i uttagsautomater och värdetransporter, framför allt i glesbygd som i Norra Sverige och Småland.

Beroende av kontanter

Men även om fler och fler går mot andra typer av betalningar svarar en tredjedel av de tillfrågade att ”de inte klarar sig utan kontanter som samhället ser ut idag.”

Vad görs?

Statligt finansierade betaltjänstombud 

På orter som är för glesbefolkade för att där ska finnas kommersiellt intresse för att vara betalombud har staten gått in och finansierat tjänsten.

Information om andra betaltjänster

Genom att få fler att upptäcka och lära sig använda alternativa betalningslösningar underlättas deras vardag samtidigt som behovet av kontanter minskar.

Ökad tillgänglighet vad gäller digitala betalningslösningar

Om appar, kort och liknande blir enklare att använda kan fler äldre och funktionshindrade ta steget till nya betalningstjänster.

 

Dölj faktaruta

För att betaltjänsterna ska fungera även utan bankkontor med kontanter krävs insatser från det offentliga. Men många kommuner är enligt PTS okunniga om sitt ansvar. Och länsstyrelsernas lösningar är ofta kortsiktiga lösningar på akuta problem. Därför vill PTS att staten beslutar hur beredskapen ska se ut för betaltjänster på orter där banker slutar med kontanter, och efterlyser en utredning.

Ökad sårbarhet

”Det statliga ansvaret för grundläggande betaltjänster omfattar i dagsläget de orter och den landsbygd där behovet inte tillgodoses av marknaden. Men ansvaret täcker inte de utmaningar som är resultatet av att exempelvis banker drar tillbaka sin kontanthantering i den omfattning som sker”, skriver man.

Lösningen är inte nödvändigtvis att öka tillgången till kontanter. En annan väg är att göra det enklare att betala via appar eller på andra sätt, även om myndigheten tror att både äldre och till exempel nyanlända som ännu inte talar svenska kommer att bli beroende av hjälp.
Här kan du läsa hela rapporten: 

Frida Andersson Johansson
Publicerad 2017-03-06
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas