Nu finns förslaget på hur länge man måste arbeta för att få en vettig pension.
Pensionsmyndigheten har räknat fram ett förslag som överlämnades till regeringen i onsdags (26/9).
Det handlar om den så kallade riktåldern som ska anpassa pensionsåldern till att vi lever längre.
Tjänstepension
För dagens 35-åringar pekar beräkningarna på att en prognosticerad riktålder blir 70 år.
En snittperson som arbetat från 23 år till 70 år får då en pension på mellan 70 och 80 procent av slutlönen, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar.
LAS hänger inte med
Den ålder då arbetsgivare har ensidig rätt att säga upp ett anställningsavtal, den så kallade LAS-åldern, ska höjas från nuvarande 67 år till 69 år.
Pensionsmyndigheten lämnar dock inget förslag om att LAS-åldern ska kopplas till riktåldern.
Men då ingår tjänstepensionen i beräkningen.
– Vid riktåldern får typfallet cirka 56 procent av slutlönen, och med tjänstepension får typfallet 70-80 procent av slutlönen, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Regelbundet
Pensionsmyndigheten föreslår exempelvis att riktåldern ska höjas till 66 år för de födda 1958 och sedan höjas till 67 år för de födda 1961.
Efterföljande höjningar av riktåldern för pension föreslås sedan kunna ske högst vart tredje år och med som mest ett år i taget.
Skjuts fram
Förslaget innebär även att den tidigaste åldern för uttag av allmän pension skjuts fram.
I dag kan allmän pension tidigast tas ut vid 61 års ålder.
Garantipension följer med
Personer beroende av grundskyddet i pensionssystemet – garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd – påverkas mycket av riktåldern.
För en stor del av dessa personer kommer i praktiken åldern för tidigaste uttag att vara lika med riktåldern. Detta eftersom rätten till grundtrygghetsförmånerna är bunden till riktåldern, uppger Pensionsmyndigheten.
– Det är fyra år före riktåldern och vi föreslår att de fyra åren ska vara kvar på samma sätt i framtiden, så om riktåldern blir 68 ska tidigaste uttagsåldern vara 64, säger Ole Settergren till TT.
Pensionsmyndighetens förslag innebär alltså att åldern för tidigaste pensionsuttag sätts till riktåldern minus fyra år.
Andra vägar
Att arbeta längre upp i åren är dock inte den enda vägens pensionspolitik. Det finns alternativ som förs fram i debatten.
Politikerna kan välja att höja dagens pensionsavgift.
Den enskilde individen kan spara till egen pension.
Ytterligare ett sätt är att börja arbeta tidigare än vad som sker idag.
Ett år i taget
Riktåldern för varje årskull fastställs, enligt förslaget, vid 60 år. Det ger en god framförhållning och goda förutsättningar för individen att planera sin pension, menar Pensionsmyndigheten. För att undvika stora förändringar i riktålder under kort tid är förslaget att riktåldern för en årskull ligger stilla i tre år innan den kan ändras med maximalt ett år i taget.
Så här ser förslaget ut:
Riktålder för pension
• 1958-1960: 66 år (från år 2024)
• 1961-1963: 67 år (från år 2028)
• 1964-1969: 68 år (från år 2032)
• 1970-1982: 69 år (från år 2039)
• 1983-1996: 70 år (från år 2052)
• 1997-2012: 71 år (från år 2085)
• 2013 och framåt : 72 år
