Så lönsamt är det att jobba efter 65

Många känner till att arbete efter 65 ger en högre pension, men inte hur mycket. Det framhåller Pensionsmyndigheten.

Nya beräkningar från myndigheten visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som snart ska ta ut din pension och som har en genomsnittlig lön mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

– Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett år till ger en högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Lägre belopp

Nästan åtta av tio tror att det ger mer pension att arbeta ett år extra efter 65 år.

Men de svarande uppger i genomsnitt ett lägre belopp än vad det som regel handlar om. I genomsnitt tror de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt.

Luckras upp

Pensionsmyndigheten skriver i ett pressmeddelande att man under lång tid har observerat att 65 år inte längre är den självklara åldern för pensionering.

Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent.

Nyblivna pensionärer går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år jämfört med tidigare års pensionärer.

”Uttagsåldern viktigare”

SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson menar att kommunikationen behöver breddas.

– Det är riktigt att pensionen blir högre om man arbetar längre än till 65 år, men detta beror främst på att man skjuter upp sitt pensionsuttag så att tiden man ska leva på pensionskapitalet blir kortare och på att skatten är lägre från 66 år.

Det är inte främst den extra arbetsinsatsen som ger en högre pension, menar Anna Eriksson, något som bör tydliggöras så att människor inte får uppfattningen att exempelvis pensionering vid 65 år men fortsatt arbete till 67 år ger en högre pension.

– Det är uttagsåldern som ger störst effekt, inte arbete i sig. Dessutom kommer de med rätt till garantipension och bostadstillägg inte få särskilt mycket ut av att skjuta på sitt pensionsuttag eftersom grundskyddet då minskar. Olika räkneexempel skulle ha tydliggjort detta, säger Anna Eriksson.

Dölj faktaruta

Politikernas beslut om att vi ska jobba längre gör att 65-årasgränsen troligen kommer att bli än oskarpare.

Enligt förslag från Pensionsgruppens överenskommelse 2017 ska tidigaste ålder för att ta ut allmän pension kopplas till en så kallad riktålder år 2026.

Riktålder innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling. Samtidigt höjs åldern för när socialförsäkringarna för ”normalt” förvärvsaktiva tar slut, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, tidigare så kallad förtidspension.

Fortsätter stiga

Om Sveriges befolkning fortsätter leva längre så innebär förslagen att åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjs för att följa medellivslängdens utveckling.

Detta kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare försvagning av 65 år som norm för pensionering, tror Pensionsmyndigheten.

Kommentera