Nytt lagförslag: Äldre ges inte goda levnadsvillkor
Nyheter | Rättvisa

Nytt lagförslag: Äldre ges inte goda levnadsvillkor

Om du eller din närstående ska behöva drabbas av en allvarlig funktionsnedsättning – be då en stilla bön att det händer före 65-årsdagen.

Jan Arleij
Publicerad 2020-09-22

Härom veckan (26/8) la Margareta Winberg fram sitt förslag till ny Socialtjänstlag, den lag som styr vad kommunerna måste erbjuda när det gäller äldreomsorg.

Det fanns förväntningar på att förslaget skulle genomsyras av en modernare syn på äldre, inte minst i form av en högre ambitionsnivå för äldreomsorgen, med helt andra åtaganden än vad som går att göra anspråk på med dagens formuleringar.

Men icke. Istället kvarstår kritiken, inte minst från pensionärsorganisationerna: 65-årsdagen innebär också i fortsättningen det sociala medborgarskapets ättestupa.

En gräns

Det handlar om två ord och en åldersgräns:

Tänk dig att du drabbas av en allvarlig stroke dagen innan du fyller 65 år. Du kanske aldrig kommer att kunna gå igen. Men du har goda möjligheter att få rehabilitering och stöd enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Målet kommer att vara att du ska få hjälp och stöd att leva ett liv så nära ditt gamla liv som möjligt, ett så normalt liv som möjligt.

Men skulle du drabbas av samma allvarliga stroke dagen efter 65-årsdagen får du nöja dig med Socialtjänstlagen, vilket i praktiken innebär att du får hemtjänst, med dess osäkra kvalitet och med dess många olika personer som kommer hem till dig för att hjälpa till med det allra mest basala.

Det du får då kallas i Socialtjänstlagen för ”skälig levnadsnivå”. I LSS-lagen däremot som försöker ge dig ett så normalt liv som möjligt heter det att du ska ges ”goda levnadsvillkor”.

En åldersgräns avgör alltså vilket liv du anses vara värd att leva.

Inte kosta mer

Det är därför SPF Seniorerna och PRO och många andra länge har krävt att orden ”skälig levnadsnivå” ska bytas ut till ”goda levnadsvillkor” i Socialtjänstlagen.

Margareta Winberg.

Men – i Margareta Winbergs utredning föreslås inga goda levnadsvillkor. Det förhatliga ordet ”skäliga” står kvar, nu i kombination med ”levnadsförhållanden”.

– Det låg i regeringens direktiv att jag inte fick föreslå något som skulle kosta mer pengar, sa Margareta Winberg när hon presenterade utredningen.

– Jag är medveten om att inte minst pensionärsorganisationerna har krävt en ändring av begreppet skäliga till goda, men det går alltså inte. Jag är förhindrad att göra det.

Besvikelsen i pensionärsleden är stor, även om man inte tycks vara särskilt förvånad.

Gösta Bucht.

Gösta Bucht är sakkunnig i vård- och omsorgsfrågor på SPF Seniorerna.

– Behålls ordet skälig, oavsett om det följs av levnadsnivå eller levnadsförhållanden kommer det fortfarande att kunna användas i besparingssyfte. Skäliga levnadsförhållanden kan faktiskt vara hur dåliga som helst.

Kan du ge exempel på hur det här kan slå i praktiken?

– Jag kan ta två närliggande fall från Västerbotten där jag bor. Äldreomsorgschefen tyckte i lokaltidningen att en svårt funktionsnedsatt person med Parkinsons sjukdom som inte kunde ta sig ut ur sin bostad hade en skälig levnadsnivå. Det var en bostad som var så dålig att den också klassades som ett arbetsmiljöproblem, personal fick inte gå in utan skyddskläder.

– En kvinna i Skellefteå med funktionsinskränkning efter ett slaganfall bodde ensam på tredje våningen utan hiss och med en så trång trappa att det var svårt att bära henne. Att hon inte överhuvudtaget kunde ta sig ut, med eller utan hjälp, tyckte socialtjänsten i lokalnyheterna i TV ändå var en skälig levnadsnivå.

Det var bara efter ramaskri i pressen som de båda beviljades nytt boende, berättar Gösta Bucht.

Utan att ännu ha läst hela utredningen i detalj (den är på 1 328 sidor) blir geriatrikern Gösta Buchts samlade intryck att äldres behov inte är prioriterade i utredningen.

Men litegrann har man ändå lyssnat.

– Man har lyssnat på kravet att biståndsbedömningar bör bli enklare så att man inte som idag kan använda bedömningarna i besparingssyfte. Jag har också påpekat de svårigheter och risker som det innebär med en Äldrelag och även här har utredningen varit mer lyhörd.

En positiv sak, enligt Gösta Bucht, är att Margareta Winbergs förslag trycker på att socialtjänstens insatser skall vila på en vetenskaplig grund och att man systematiskt ska följa upp olika insatser.

Ram eller rätt

Socialtjänstlagen är en så kallad ramlag som ger varje kommun stora möjligheter att utforma sin verksamhet efter skiftande behov.
LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Dölj faktaruta

Det finns också ett halmstrå i utredningen som rätt använt kan förbättra seniorers möjligheter.

– Utredningen vill se en socialtjänstlag med ett förbättrat jämställdhetsperspektiv. Får det ett verkligt genomslag borde det innebära att äldre kommer att få en starkare ställning.

Utredningen föreslår också minskad byråkrati för att få äldreomsorg utan behovsprövning.

– Det är förstås bra med minskad byråkrati. Men viktigt blir då att granska att de insatser som ges på detta sätt blir transparenta. Det finns en klar risk för att rika kommuner ges en för stor möjlighet att ha ett bättre utbud än fattiga.

Jan Arleij
Publicerad 2020-09-22
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas