Omsorg om själen står på tur
Nyheter | Hälsa
Anna Whitaker är lektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal högskola. Foto: Jan Arleij

Omsorg om själen står på tur

Vården och omsorgen om äldre måste lära sig att möta de gamlas frågor om döden och därmed vad som kan ge den återstående tiden mening.

Jan Arleij
Publicerad 2017-03-27

Det var ett av huvudbudskapen under konferensen ”Existentiell hälsa hos äldre” som arrangerades av Gothia Fortbildning i Stockholm på måndagen (27/3).

– När livet närmar sig sitt slut söker många efter en djupare mening med livet. Att då få möjlighet att summera sitt liv och försonas med hur det blev är viktigt för hur vi mår fysiskt, psykiskt och socialt. De existentiella frågorna behöver få ta plats, inledde Ulrika Beck-Friis, chefredaktör för tidningen Äldreomsorg.

Tre frågor präglade dagen:
•    Hur förbereder sig den äldre på att dö?
•    Vilka existentiella behov har vi när livet håller på att ta slut?
•    Vad kan vi göra för att den existentiella omsorgen inte försummas bland de allra äldsta?

Finns mycket kunskap

Konferensen ”Existentiell hälsa hos äldre” samlade några av Sveriges mest kunniga och erfarna forskare och praktiker för att belysa ämnet från flera perspektiv. Syftet med dagen var att ge proffs inom äldreomsorgen ny kunskap, idéer och verktyg för att kunna stödja äldres psykiska hälsa i livets slut. Bland deltagarna fanns också diakoner.

Dölj faktaruta

Få goda exempel

– Vi ställer under hela livet frågor om livets mening, om vart vi ska ta vägen härnäst. För de äldsta som inser att äldreboendet är sista anhalten är behovet kanske särskilt stort, berättade Anna Whitaker som forskar på området under en av dagens föreläsningar.

Senioren bad henne i en paus att ge exempel på äldreboenden som avsätter tid och resurser för att sådana existentiella samtal ska vara möjliga att genomföra. Hon fick fundera ganska länge.

– Det finns några goda exempel i Norrköping och i Gävle, säger hon. Men det skulle förstås behövas på många fler håll.

Tomrum för själen

För det råder alltför ofta ett existentiellt vakuum i äldreomsorgen. Om det tycks alla aktörer vara överens.

– Flera studier har lyft fram att gapet är stort mellan äldres behov och vad omsorgen ger. Många äldre har helt enkelt ingen att vända sig till med sina frågeställningar.

Ångest och rädsla kan ha visats av den äldre och ibland mycket tydligt – men inte mycket eller ingenting har gjorts för att möta det, enligt Anna Whitaker.

Ålderism stoppar

I sin föreläsning pekade hon på att en ålderism i äldrevården sätter käppar i hjulet för utvecklingen till en mer existentiellt hälsosam äldreomsorg.

– Det finns ibland en uppfattning som går ut på att det skulle vara naturligt eller ofrånkomligt att äldre är nedstämda och deprimerade över sin situation. Man kan höra från en del personal att ´så där säger dom i det här livsskedet´, menade Anna Whitaker.

– I själva verket kanske man har att göra med en obehandlad depression, eller ett ångesttillstånd som skulle kunna bemötas och behandlas.

Låta det synas

I omsorgsvardagen behövs en större lyhördhet för äldres existentiella behov och inte minst i livets slutskeden, fortsatte Anna Whitaker. De gamlas uttryck kan ofta vara subtila.

– Men då måste det ges utrymme i form av möjligheter till eftertanke och reflektion, och att en medveten personal kan ta sig tid.

– Så låt det synas i scheman och i dokumentation så att det kan få vara en del av omsorgsvardagens lunk, uppmanade Anna Whitaker som också tipsade om att ett av flera fruktbara samarbeten skulle kunna vara att som rutin koppla en diakon eller en sjukhuspräst till äldreboendet.

I regeringens utredning

Regeringens utredare av en kvalitetsplan för äldreomsorgen, Susanne Rolfner Suvanto, fick inleda temadagen.

Efter ett och ett halvt års arbete släpper hon på fredag (31/3) hela utredningen till äldreminister Åsa Regnér (S) och till medierna. Men redan nu gav hon en inblick:

– Ett helt kapitel i utredningen på tusen sidor handlar om existentiell hälsa och människosyn. Det perspektivet utgör grunden för utredningens hela arbete.

Aldrig för sent

Vår väg mot döden börjar när vi föds, sa Susanne Rolfner Suvanto.

– Vi behöver ord för detta, för vi behöver prata om det. Det är aldrig för sent, men heller aldrig för tidigt att börja ett samtal.

Tid för reflektion

Susanne Rolfner Suvanto, också sjuksköterska med stor praktisk erfarenhet av äldrevård och äldreomsorg, betonade att det är en utmaning för äldreomsorgen att kunna och att orka ställa de öppnande frågorna – och förmå ta emot svaren.

– Vi tar därför upp i utredningen hur viktigt det är att det ges tid för reflektion, och för handledning om äldreomsorgen ska kunna möta de äldres behov av en bättre existentiell hälsa.

Skapa trygghet inför döden

Sjuksköterskan Berit Seiger Cronfalk berättade om mänsklig beröring som existentiell handling och om betydelsen av beröring genom hela livet, med fokus på den äldre personens behov i livets slutskede. Beröring kan användas för att skapa trygghet och tillit, lindra symtom och öka välbefinnandet under den sista tiden i livet, förklarade Berit Seiger Cronfalk som också är med. dr i medicinsk vetenskap.

Att skapa trygghet inför döden var rubriken för Peter Strangs föreläsning. Att närma sig livets slut är en gränssituation som aktiverar existentiella tankar kring livet och döden: varför-frågor som handlar om livets korthet, skuldfrågor, tankar kring mening och meningslöshet – allt detta påverkar hur den sista tiden blir. Peter Strang är onkolog och professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

Det existentiella samtalet hjälper att utforska hur det är att vara människa och hur det är att leva tills man blir färdig med livet. Men det handlar om mod att våga stanna upp och vara närvarande i samtalet, att lyssna, bekräfta och ibland bara vara i tystnaden när livsfrågorna kommer, berättade Egon Rommedahl, psykoterapeut och teolog, är också aktuell med boken ”Möta människor. En skrift om samtal i omsorgen”.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2017-03-27
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas