Patientens behov av vård, inte hennes möjligheter att betala, ska avgöra vad den offentliga vården ska erbjuda. Det slås nu fast av Smer, Statens medicinsk-etiska råd.
Smer inrättades redan 1985 av regeringen.
Uppgiften är att ge vägledning till regering och riksdag när det gäller konsekvenser för människovärdet och den mänskliga integriteten av den snabba utvecklingen på sjukvårdens område.
Bakgrunden till Smers rapport ”Med- och egenfinansiering i vården – etiska aspekter” är att en ny form av medfinansiering under senare år har introducerats i några landsting.
Det innebär att patienten i vissa fall kan välja en dyrare produkt i samband med behandling och själv stå för merkostnaden, exempelvis vid val av dyrare speciallinser i samband med starroperationer eller en dyrare hörapparat än de offentligt finansierade modellerna.
Smer konstaterar nu i den 200-sidiga rapporten att det främsta argumentet för medfinansiering är just att patientens valmöjligheter ökar:
– Patienten får möjlighet att välja produkter och tjänster som ligger utanför det som erbjuds inom den offentligt finansierade vården, även om hon då själv får bekosta mellanskillnaden.
Men Smer hittar betydligt fler argument som talar emot:
• Medfinansiering skulle i många fall innebära att man som patient kan köpa sig till bättre kvalitet i den offentligt finansierade vården – vård ges då inte på lika villkor för alla.
• Medfinansiering av hälso- och sjukvårdsinsatser kan skapa undanträngningseffekter, vilket i så fall drabbar andra patienter.
• Tilliten och förtroendet för den offentligt finansierade vården riskerar att minska om patienten inte i första hand är patient, utan behandlas som kund.
• Om patienten erbjuds särskilda insatser till medfinansiering finns det risk att betalningsviljan för den skattefinansierade gemensamma vården undergrävs.
Men processen är alltså redan i gång i olika landsting.
– Att lägga till pengar för att få någonting bättre i den offentliga vården såsom ett eget rum, bättre mat vid sjukhusvistelse, en mer avancerad lins eller hörapparat är inte etiskt godtagbart, anser Kjell Asplund, ordförande i Smer.
– Vi kan inte blunda för de långsiktiga samhälleliga och etiskt känsliga konsekvenserna för nya vårdvals- och finansieringsformer av vård. Den samhälleliga diskussionen måste ske nu – innan medfinansiering införs i fler landsting.
I Statens medicinsk-etiska råd sitter företrädare för sjukvården och för alla riksdagspartier, bland dem profiler med tidigare eller pågående bakgrund i SPF Seniorerna: Barbro Westerholm, som var förbundsordförande 1999-2005 och Chatrine Pålsson Ahlgren som är distriktsordförande i Kalmar (se faktaruta).
Men rådet var inte hundraprocentigt överens. Moderaten Helena Bouveng reserverade sig mot ett par överväganden:
– Enligt min uppfattning bör det vara möjligt att till medfinansiering kunna välja en speciallins i samband med gråstarrsoperation, likaså välja en hörapparat utanför landstingens sortiment och om summan överstiger ”hörapparatschecken” får patienten betala mellanskillnaden.
Men Helena Boveng delar ändå rådets huvudtes:
– Vad gäller de övriga exemplen på medfinansiering, som att köpa sig ett eget rum eller bättre mat vid sjukhusvistelse finner jag, liksom rådets majoritet, det vara etiskt oacceptabelt.
Före detta riksdagsledamoten Cathrine Pålsson (KD) säger till TT att hon ändrat uppfattning under arbetets gång.
– Jag hade en helt annan åsikt när jag gick in i det här arbetet. Det erkänner jag.
Efter att ha ”vänt på alla stenar” har hon kommit fram till en annan uppfattning.
– Lagen säger att vi ska ha en vård på lika villkor, och om vi ska leva upp till den är det här rätt slutsats.
Smer tar inte ställning emot egenfinansiering.
– Möjligheten att själv bekosta en hörapparat om man vill ha en speciell modell, kommer att finnas kvar, det är inte det som vi är ute efter. Men frågan är om man i den offentligt finansierade vården skall kunna köpa sig vård till bättre kvalitet eller inte, säger Kjell Asplund till SVT.
Patienter ska alltså fortfarande kunna bekosta sin egen vård inom den privata vården, anser Smer.
Det som rådet vill värna är att den vård som staten ger ska vara lika tillgänglig för alla, oavsett ekonomisk bärkraft. Principen ska också bidra till att hålla vårdens kvalitet jämn över hela landet.
Smer kommer nu att ge en rådgivande vägledning i åtta punkter till alla landsting.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Detta är Smer
Statens medicinsk-etiska råd är tillsatt av regeringen. Uppgiften är att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. I rådet ingår ordförande, sju företrädare för de politiska partierna och tio sakkunniga.
Två av ledamöterna:
Chatrine Pålsson Ahlgren representerar Kristdemokraterna och är före detta riksdagsledamot. Under de 18 år hon satt i riksdagen var hon främst aktiv i socialutskottet. Legitimerad sjuksköterska. Hon är även ledamot i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Socialstyrelsens rättsliga råd samt ledamot och vice ordförande i Kalmar läns landsting. Sedan 2010 även ordförande för SPF Seniorerna i Kalmar län.
Barbro Westerholm representerar Folkpartiet och är riksdagsledamot och sitter i Socialutskottet. Hon är läkare och har även varit adjungerad professur i läkemedelsepidemiologi vid Karolinska institutet, generaldirektör för Socialstyrelsen, medicinsk chef Apoteksbolaget AB, förbundsordförande för Sveriges Pensionärsförbund 1999-2005 och ledamot av forskningsetiska kommittéer.
Här är hela rapporten.
