Mer än hälften av dem som fått hjärtinfarkt tar inte sina mediciner. Patienter som slutar med läkemedel under det första året löper upp till dubbelt så hög risk för att dö jämfört med dem som fortsätter behandlingen. Det visar en ny svensk studie.
Varje år insjuknar omkring 22 000 personer i Sverige i hjärtinfarkt. Mer än hälften av dem slutar med sina läkemedel – och utsätter sig för risker.
I en ny svensk studie vid Uppsala universitet, med anslag från Hjärt-Lungfonden, har forskarna följt 65 000 patienter som vårdats för sin första hjärtinfarkt i Sverige. Resultaten visar att fyra år efter att patienterna skrivits ut från sjukhuset hade mer än hälften slutat att hämta ut sina läkemedel. De som slutade med blodförtunnande behandling, blodfettssänkande läkemedel eller blodtryckssänkande behandling redan under det första året hade upp till dubbelt så hög risk för att dö under de följande tre åren jämfört med patienter som fortsatte med behandlingen.
– Att skriva ut rätt läkemedel efter en hjärtinfarkt räcker inte. Den här studien visar hur viktigt det är att patienterna följs upp och fortsätter med sin behandling över tid. Alldeles för många patienter försvinner från behandlingen redan under det första året, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Fortsatt hög risk
Emil Hagström, lektor vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, säger att den som drabbats av en infarkt har en hög risk även om andra riskfaktorer är uteslutna.
– Att en patient saknar de viktigaste riskfaktorerna diabetes, rökning, högt kolesterol och högt blodtryck, betyder inte att risken är låg efter en hjärtinfarkt. Den som redan har drabbats av en hjärtinfarkt har per definition en hög risk. Resultaten talar för att även dessa patienter behöver få och fortsätta med sin behandling efter infarkten.
Oklar orsak
Studien är en registerstudie och kan därför inte visa att den ökade dödligheten orsakas av att patienterna slutade ta läkemedlen.
– En viktig forskningsfråga framöver är att förstå varför patienter slutar med sina läkemedel och hitta strategier som hjälper fler att stanna kvar i behandlingen, säger Kristina Sparreljung.
Om hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och de kan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.
Symtom: Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt hos både män och kvinnor är bröstsmärta. Smärtan sitter oftast mitt i bröstet och beskrivs ofta som tryckande, tung, åtstramande eller kramande. Den kan sprida sig till ena eller båda armarna, till nacke, käke eller rygg. Många kan också må illa, kräkas, svettas, känna andfåddhet eller uppleva hjärtklappning.
Hjärtinfarkt i siffror: Varje år insjuknar omkring 22 000 personer i Sverige i hjärtinfarkt, varav omkring 4 500 personer avlider där hjärtinfarkt anges som dödsorsak. Dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 72 procent mellan 2000 och 2024. Inom denna sjukdomsgrupp är det framför allt akuta hjärtinfarkter där dödligheten har minskat mest, med en nedgång på cirka 81 procent under samma period. Samtidigt har överlevnaden efter hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.
