Boende

Flytta smart

Publicerad 2008-06-11

Att tänka på som seniorflyttare  
                                                     
Inför ett byte av bostad är det mycket som måste vägas in – läge, månadskostnad, utrymmesbehov med mera. Ofta uppmärksammar man inte vissa väsentligare funktioner. Det är viktigt att ta hänsyn till behov och begränsningar som kanske ligger 10 – 15 år framåt i tiden!  De viktigaste förutsättningarna är att det finns hiss, breda dörrar och tillräcklig extra plats i alla hygienutrymmen samt möjlighet till fristående sängplatser.

Vad som idag inte är problem kan tyvärr så småningom bli det. Se till att en ny bostad passar eller lätt kan ändras efter dessa framtida krav! Seniorboende bör vara tryggt, säkert och bekvämt, vilket kräver en bostad utformad med hänsyn till äldres behov. Tänk även på arbetsmiljön för framtida hemtjänst. Framställningen här nedan är fokuserad på vad man skall tänka på med hänsyn till stigande ålder, inte på självklarheter som man själv kan se och ta hänsyn till.
Målet är att ange en grundläggande standard som innebär godtagbar allmän funktion och tillgänglighet för äldre som kan ha mindre funktionshinder eller något nedsatt rörlighet. Med kraven tillgodosedda blir ingen fånge i sin bostad, utan kan bo kvar med framtida hemtjänst, och även återvända hem efter sjukhusvård.

Text: Stig Hedén

CHECKLISTA

Bostadens läge
Viktigt: Tänk på att ingen kan räkna med att alltid kunna köra bil eller orka gå långa eller ansträngande sträckor – man kommer att tillbringa allt mer tid hemma.
Oavsett hur centralt bostaden ligger är det viktigt att tänka på andra lägesfaktorer – är det backigt eller brant, långt till P-platser och så vidare.
Var finns närmaste busslinje, närmaste stora dagligvaruaffär, apotek eller vårdcentral? Var ligger bibliotek och promenadområden? (Var kan Du rasta en hund?) Är bostaden solbelyst? Har den balkong? Är lägenheten bullerstörd av trafik?
Allt detta kan upplevas annorlunda när man som pensionär blir mindre aktiv än förut.

Entréer
Viktigt:  Entrén bör vara lätt att identifiera, lätt tillgänglig, bra belyst och säker.
Den bör helst vara väderskyddad och ha skyltad, belyst angöringsplats för färdtjänst och taxi samt ha stor fri yta utanför. Finns väderskyddad väntplats på färdtjänst?
Det bör inte finnas någon höjdskillnad mellan inne och ute, och ingte ligga något steg eller galler framför entrén. Dörrar bör ha  låga trösklar.  Belyst  husnummer / gatuadress är viktigt.  Automatisk dörröppnare (tryckplatta) både ut- och inifrån för entrédörr bör finnas. På insidan bör snubbelrisker inte finnas i form av skrapgaller och torkmattor.  Eventuella postboxar skall helst belysas så att namnskyltarna är lättlästa.

Utvändiga gångytor
Viktigt: Det bör vara enkelt, lätt och säkert att ta sig till och från entrén under alla årstider.
Trafikskilda, väl belysta gångvägar med tydliga kanter, framkomliga för minst två gående i bredd (180 – 200 cm) med rollator (90 -100 cm) eller rullstol. Belysning på alla gångstråk.

Garage / Bilplatser
Viktigt: Det bör vara säkert och översiktligt att köra bil in och ut ur garage samt att  kliva i och ur bilen och ta sig till och från garage och P-platser,  även med bagage.
Några P-platser i garage och även utvändigt bör vara extra breda (420 – 450 cm) – markerat med uppmålning – äldre behöver slå upp bildörren helt, för att bekvämt stiga i och ur. Det får inte finnas uppstående kanter runt P-platser – de hindrar effektivt rullstolsburna!
Det är utmärkt om garageportar kan manövreras inifrån bilen, både vid in- och utpassage. I garage bör körriktningar vara markerade med olika färg, och gångdörrar ut och in ha skyltar. 

Gemensamma lokaler för de boendes trivsel och samvaro samt för gäster.
Viktigt: Umgänge och samvaro är oerhört väsentligt för att behålla god psykosocial hälsa, självkänsla och livskvalitet och för att motverka isolering och ensamhet. Utrymmena bör ge möjlighet till olika aktiviteter samt kunna hyras för övernattning till de boendes gäster.

Allmänna utrymmen
Viktigt: Enkel in- och utpassage i serviceutrymmen, enkel förflyttning inom huset och god åtkomlighet till alla allmänna utrymmen. Beakta att halvtrappor utan hiss kan bli hinder.
Entréer och trapphus bör ha halkfria och inte ljusreflekterande eller blanka golvmaterial.
Belysningar i entrén bör ha högre ljusstyrka än normalt. Finns det plats för en fast sittplats eller avställningsyta? Finns det plats för rollatorer och rullstol / shoppingvagn (barnvagnar och cyklar) i låsbara utrymmen vid entrén? Har de utrymmena vattenkran eller slang och golvbrunn för hjulrengörning?

Trappor
Viktigt:  Förflyttning upp- och ned i trapphus bör kunna ske med minimal risk för synsvaga och rörelsehindrade personer samt med hjälpande handledare.
Trappor bör ha ljusa väggar med olikfärgade mörkare väggar på trappavsatserna, hiss- och  lägenhetsdörrar bör ha kontrasterande färger. Sidotrappkanter bör vara markerade och ledstängerna mörkfärgade med rundat grepp av trä, samt vara förlängda förbi och runt väggar och trappslut.
Belysningen i trapporna bör ha högre ljusstyrka än normalt. Översta och sista trappstegens framkanter kan gärna markeras med annan färg eller material än angränsande golvyta. Det bör inte vara mer än 15 – 16 trappsteg mellan våningstrapplan och 8 – 9 st mellan avsatser / vilplan.

Hissar
Viktigt: Transport bör  kunna ske av rullstolsbunden och hjälpare med arrangemang som är enkla att handha och lätta att förstå.
Hissar bör vara stora nog för eventuella bårtransporter och för rullstol med assistent, samt helst ha sittmöjlighet i form av en klappsits. Öppen dörrbredd bör minst vara 90 cm, helst 100 cm. Hissen bör gå även till utrymmen som källare, förråd, vindsvåning, garage och tvättstuga. Stödhandtag bör finnas i hissen på lämplig höjd / plats.
Det bör finnas öppningsautomatik till alla hissdörrar samt dörrar till tvättstuga, garage och avfallsrum. Våningssiffror i hissen bör vara stora och tydliga. Det är bra med olika färgkulörer i varje våningsplan – hissdörrarna, även insidan, bör matcha kulören på planets väggar/fondväggar i trappan. Kan man se på vilket våningsplan hissen befinner sig, inifrån såväl som utifrån?

Bostadens utformning

Generellt
Viktigt: Tryggt och olyckssäkert, bekvämt och lättstädat samt avpassat till äldres förmåga och förutsättningar  samt med utrustning underlättande normal tillvaro.
Pröva om möjligt ljudisoleringen mellan lägenheterna, både sidledes och genom golv och tak. Bostadens invändiga passageytor bör vara minst 110-120 cm breda,  minst 150 cm i kök. 
Lägenheter och eventuell gemensam lokal skall helst uppfylla kraven i och vara kvalitetssäkrade enligt Svenska Brandskyddsföreningens anvisningar, vilket bland annat innebär minst en nätansluten brandvarnare, spisvakt samt utrustning med brandfilt och pulversläckare.

Fönster
Viktigt: Fönstrens höjd över golv, utsikten, möjlighet att rengöra glasytor, lätta att öppna.
Finns möjligheter för sängliggande eller rullstolsburna / sittande att se vad som händer utomhus? Finns bra ”egna” utsikter eller frekventa aktiviteter av intresse att titta på? Kan fönsterbeslagen anpassas för handsvaga? (Helst på  115 – 125 cm höjd över golv). Är beslagen (även på kranar, dörrhandtag och kökslådor) krom- och nickelfria? Beakta svårigheter vid putsning och rengörning av glasytorna – är fönstren vridbara?

Dörrar
Viktigt: Det skall vara lätt att passera eller använda en dörr oavsett omständigheterna.
Lägenheten bör ha säkerhetsdörrar med vridlåshandtag / dörrspärr, ”dörrkik” samt bra inbrottskydd som brytskydd och bakkantsdubbar. Låsen bör inte ha snedkolv utan vara utformade så att de måste låsas med invändigt vred eller utvändigt med nyckel. Finns utvändiga tidningsfack – dörr med postinkast är en inbrottsrisk! Helst bör det inte finnas trösklar i lägenheterna och alla dörröppningar bör vara breda nog för rullstol (min 80 cm).
Balkonger
Viktigt: Balkonger bör  kunna fungera som  extra vardagsrum sommartid – inglasade.
Det är bra om en balkong är ”indragen” och inglasad. Golvytan bör ligga i nivå med lägenhetsgolvet, eller skall det vara möjlig ordna detta med tryckimpregnerade golvtrallar. Balkongdörr bör vara minimum 90 cm bred. Det skall gå att vända ute på balkongen med en rullstol. Balkongskärmen bör tillåta en rullstolsbunden / sittande person att få hel utsikt.

Förvaring
Viktigt: Med rimlig begränsning skall erforderliga, men inte dagligen brukade ägodelar kunna förvaras relativt åtkomligt. Med prioritering skall allt nödvändigt finnas till hands.
Det är viktigt med extra stort och rymligt förrådsutrymme/klädkammare med 90 cm dörrbredd  vid hall eller nära hygienrum. Finns plats för extra garderober i sovrummet? Finns plats för förvaring av rollator/rullstol i hall – kan ytterdörren öppnas från rullstol? Fasta hyllor bör sitta högre än 60 cm från golv i garderober/backskåp. Garderobsstång på max 140 cm höjd.

Hygienutrymmen
Viktigt: Drabbas man av lättare rörelsehinder skall man själva kunna sköta sin personliga hygien – för sin värdighets- och självkänslas skull. Ergonometriska krav och utrymmesbehov på arbetsställen för eventuell hjälp från hemtjänsts skall tillmötesgås. Infästning av olika fasta hjälpmedel skall vara möjlig.
Det är absolut nödvändigt med rymliga hygienutrymmen (och även sovrum) som har plats för framtida hjälpmedel samt hjälpare från hemtjänst eller en personlig assistent.
Badrumsgolv bör helst ligga i nivå med lägenhetsgolven, med mycket låg tröskel. Bra golvfall mot golvbrunn i hela badrummet, men särskilt i duschutrymme – prova!  Det bör vara halksäkra golvmaterial i alla hygienutrymmen.

WC-dörr bör helst kunna öppnas utifrån och ha 90 cm dörrbredd. Det är bra om dörren är utåtgående (kan då öppnas om en person fallit framför den). Bra också om den enkelt kan bytas till takhöjdsdörr för eventuell hjälplyftsinstallation. Statistiskt sett sker flest fallolyckor nattetid på toaletten – finns möjlighet till permanent belysning, kanske i golvnivå? Kan badkar slopas och duschplats ordnas i stället? Tappkranar och dusch bör vara av typ med engreppsblandare vars handtag enkelt kan förlängas.
WC-stolen bör ha spolning med knapp för hela handen – inte enbart fingertryck. Kontrollera att det är möjligt att nå WC-stolen från ena sidan med rullstol. Kan stödhandtag sättas på bägge sidor av WC-stolen? Avståndet från  centrum av WC-stolen till bakomstående vägg bör vara minst 40 cm. Duscharmaturen bör vara placerad minst 70 cm från befintliga hörn.
Finns fast sittmöjlighet i dusch? Plats för sittpall?
Beakta svårigheterna för en rörelsehindrad person att komma in i en dusch med för hög ”vattensamlande” tröskel!

Finns det förstärkningar i väggarna eller håller de för hjälpmedel typ WC-armstöd? Kan olika stödhandtag installeras och handfat eventuellt sänkas i framtiden? Finns fri plats på minst en sida av handfatet om 40 cm, kan handfatet vid behov (rullstol) flyttas ut 20 cm utan att hygienutrymmet försämras funktionellt? Finns plats och anslutningar för rör till så kallad tvättpelare? Finns plats för förvaring även av grovt smutsad tvätt?
Observera det tvättbehov som aktualiseras ”privat” vid inkontinens hos äldre!
 
Kök
Viktigt: Köket bör  vara utrustat och utformat med hänsyn till äldres förmåga och ge möjligheter till normala rutiner i vardagen för matlagning och socialt liv.
Passagernas breddmått  skall helst vara 150 cm. Minsta mått på avställningsytan mellan spis och diskho bör vara 80 cm på bredden. Överskåp med takanslutning minskar behovet att städa deras annars svåråtkomliga överytor. Finns det en forceringsmöjlighet för ventilationen i kök, WC och badrum? Köksfläkten bör vara lätt att komma åt för rengörning och filterbyte.

Så kallat fuktlarm i form av en plastkåpa på golvet under diskbänken och diskmaskinen i ett kök kan spara mycket pengar. Kan man arbeta vid köksbänken sittande på stol eller i rullstol med knäna under bänkytan, på plats mellan spis och diskho? Detta kan annars ofta ordnas genom att man slopar ett underskåp eller en lådhurts.  Stora rundade bygelhandtag och lättglidande lådor bör kunna ordnas.

Spisen ska helst h a touch-panel – inte vridhandtag. Induktionshäll är bra för att undvika brandrisk. (Byt till sådana nästa gång det blir aktuellt.) Ugn och mikrovågsugn är lättare att komma åt om de är inbyggda i bänkhöjd, med sidohängda dörrar och speciellt utsug / extra frånluft.
Spotlights eller lysrörsarmaturer under överskåp i standardutförande bländar ofta rullstolsburna, men kan kompletteras med skärmar.
Finns det ett enkelt utdragbart arrangemang för att sortera avfall i lösa påsar? Och är det långt till avfallsrummet?

Sovrum
Viktigt: Tillräcklig plats för fristående sängar och erforderlig förvaring ger ergonomiskt riktig arbetsmiljö för ev. framtida hjälp från hemtjänst och även eget bekvämt bäddande!

Sovrummet ska ha gott om plats för säng, inte endast med långsidan längsmed väggen. Ett sovrum bör vid behov rymma två separata sängar som står rakt ut från väggen med god arbetsplats runt vardera. Det bör också finnas plats för extra garderober.
Har man utsikt från sängarna, det vill säga låg fönsterhöjd? Går det att arrangera el- och teledragning så att telefonen kan användas av sängliggande, med minst två eluttag vid varje sängplats samt TV-uttag / -antenn i sovrummet? Kan man tända och släcka rumsbelysningen från sängplatsen? Kan man ordna larmledningar? Är ledningsdragning för telefon förberedd i sovrummet? (Det är inte alla pensionärer som vill ha mobiltelefon…)

Utrustning / installationer / inredning

Viktigt: Goda möjligheter att enskilt reglera komforten bidrar till hälsa och ökad livskvalitet. Installationers funktion skall vara enkla att förstå och reglera för äldre personer. Reglage skall vara placerade så att de är lätt åtkomliga och möjliga att fullt ut manövrera även av handsvaga.

Är abonnemang på el, TV eller bredband låsta till fabrikat eller vissa leverantörer inom fastigheten?  Kan larmfunktion installeras eller är sådan förberedd? Portlås med kod?

Hur högt/åtkomligt sitter proppskåp/säkringsskåpet? (max 140 cm höjd). Finns tydliga propp- / säkringsmärkningar, med strömstyrka angiven?
Det är en fördel med breda vippströmbrytare i stället för små knappar till takbelysningen.

Hur är maskinerna i tvättstugan ordnade? Bäst för äldre är sockelplacerade (upphöjda) frontmatade maskiner, med stora upphöjda knappar och vred, samt att tvätt- och sköljmedel fylls uppifrån. En rullstolburen person kan inte stoppa kläder i en torktumlare som står placerad ovanpå en tvättmaskin! 

Sammanställning och bearbetning; Stig Hedén

Litteratur:
Svensk standard SS 91 42 21 från BST, Byggstandardiseringen, gällande ”Byggnadsutformning-Bostäder-Inredningsmått”

Svensk Standard SS 91 49 22 från BST, Byggstandardiseringen, gällande ”Byggnadsutformning-Bostäder-Funktionsplanering”

”Bygg i kapp handikapp”, handbok till Boverkets Byggregler utgiven av Svensk Byggtjänst, som behandlar seniorboende på sidorna 177 – 190. Beakta även särskilt erforderliga mått för rullstol/rollator på sidorna 35 – 48 och 103 – 111.

”Bygg för alla”  Svensk Byggtjänst och NHR, Sthlm 1999.

”Seniortrappor” Rubriker: Gården, Husets entré, Trapphuset, Lägenheten och Övrigt.
MKB i samarbete med  SAMARK, Arkitektur o Design AB/ T.P.

”Se om sitt hus” Spri-rapport 207, Sthlm. Genomgång av vad som kan göras för äldre i hus.

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas