Svenska seniorer bor inte optimalt. I alla fall inte om du frågar Fredrik von Platen. Och nu vill han rätta till detta.
Fredrik von Platen har varit verksam inom bostadssektorn i över 60 år. Först som arkitekt, sedan under många år inom Boverket, bland annat som generaldirektör. Sedan över tio år är han sakkunnig för SPF Seniorerna och är nu i gång med en manual för att få fler seniorbostäder i Sverige.
– Efter min pension så var jag med och bildade Karlskrona seniorhusförening
Där började vi samla på erfarenheter och fick ihop så pass mycket att vi
vi bestämde oss för att skriva en manual för att få till stånd fler bostäder som var lämpliga för seniorer.
Han berättar hur seniorbostäder, som först gick under namnet Trygghetsbostäder, var ett radikalt nytt tänkande som Barbro Westerholm stod för i en utredning.
– Det uppstod då en mycket viktig diskussion om att när vi inträder på 2020-talet måste ha löst bostäder för äldre annars kommer det gå åt helsike. Och vi är där ungefär nu. Det som har räddat situationen är att vi mycket friskare i dag, och bor kvar i samma bostäder som i 45-årsåldern. Men det skapar onekligen andra problem i stället.
– Det finns nu även subventionerade former för byggande av bostäder som man kan bo livet ut i. Man behöver inte hamna på det särskilda boendet därför att det inte finns något annat att tillgå. I början av 00-talet så hamnade det rätt många i det särskilda boendet därför att det var för mycket trappor i bostaden.
Hur betygsätter du din egen insats under din långa tid på Boverket utifrån det du ser idag?
– Jag utgick rätt mycket från stadsmiljöfrågorna. Alltså hur man skulle kunna göra stadsmiljön lättare att leva i som äldre när du inte alltid är på hugget när det gäller spänst och rörelseförmåga. Jag önskar att jag på den tiden kunde haft de erfarenheterna som jag har nu. Jag märker själv vartåt det barkar och jag har nu generationskamrater som drar sig för att röra sig i samhället. Jag är helt på det klara med var motståndet sitter. Att det är långt till bussen och det är krångligt att ta sig in i vissa lokaler. Som äldre vill man inte göra bort sig. Det är en sak som jag tycker är väldigt viktig. Jag har ju genomlevt många skeden i samhället. Och många som jobbar för de äldres bästa har inte själva varit med om vad det innebär rent fysiskt att bli äldre. Och det är väldigt viktigt när man arbetar för en organisation som SPF Seniorerna att man känner till att livet inte är så jävla lätt som man tror. Vi äldre spelar dessutom ofta över och ska verka piggare och mer på hugget bara för att den yngre generationen ska bli lite halvimponerad, säger han och fortsätter:
– Det är många som har skojat och gjort sig löjliga över Boverket byggregler för bostäder. Reglerna har emellertid blivit allt friare. Men vi ville även mynta begreppet boende. Just därför att det inte bara handlar om det bostadstekniska. Det är viktigt att jag kan ta mig upp och ner i huset. Men det är också minst lika viktigt att jag har 150 meter till en busshållplats och en livsmedelsbutik över gatan. På så vis kan man ha både en bra bostad OCH ett bra boende.
En del hävdar att senioranpassade bostäder i form av stora badrum och sovrum fördyrar allt bostadsbyggande?
– Det är ganska mycket myter kring detta. Idag har staten dock ett minskande inflytande över bostadsbyggandet genom att det knappt finns några subventioner längre. Tidigare fanns det inte visserligen inte heller några bidrag till bostadsbyggandet. Det är många som hävdar det som inte har studerat historien. Men det enda staten gjorde var att de garanterade lånen. Om man följde vissa regler, säger han fortsätter:
– Nu säger ju Boverket att man inte längre behöver dagsljus i ett sovrum. Jag vet inte om det är så jävla bra, men tror faktiskt att marknaden själv kan reglera det. Även om Boverket tillåter bostäder utan dagsljus så är det nog många som ändå vill ha det.
Seniorbostäder är de enda bostäder som har finns investeringsstöd. Och du behöver inte följa de där reglerna om du inte vill. Men konsumenterna vill ha stora badrum.
– Man skulle mycket väl kunna bygga mindre badrum. Men jag tror inte det är någon som vill få sina bostäder sålda som vill ha kryp-in till badrum. Det kostar inte så mycket som man tror. De som hävdar det kan egentligen aldrig visa det. Det gäller även de som tycker att man ska sänka takhöjderna med tre decimeter. Det är klart att det blir mindre volym. Men ventilationskostnaderna blir mycket högre därför att det inte finns någon buffert i luftvolymen. Men att det behövs stora sovrum och badrum i en seniorbostad är självklart. Det är det där man ska ha chans att utveckla sin ålderdom genom att kunna trassla in sig med en rollator.
Så vad vill han åstadkomma med en manual?
– Jag vill inte att seniorer ska bli sina egna byggherrar. Men de ska kunna argumentera och säga att: bygger ni på det här sättet åt oss så har du ett gäng som kommer att flytta in direkt. Man måste prata fakta, hjälpa kommunen på traven. Men man kan inte tro att det bara är att ropa på hjälp därför man har fyllt 65 år. Det handlar om att detta kommer det att spara oerhört mycket pengar för kommunen. Att de slipper ta hand om befolkningen senare i oerhört dyrbara boendeformer.
Men sen ska man ju ha mark att bygga på också?
– Det går att peka ut mark som är väldigt bra för att bygga seniorbostäder. Helst granne med villor byggda på 70- och 80-talet där de flesta nu är i 65–75 års ålder. Folk vill faktiskt gärna bo kvar i samma område där de bodde under sina barnhushållsåldrar. Ha kvar samma butik där man lämnar in tipset, säger han och fortsätter:
– Det blir även en fantastisk samhällsvinst. Två tredjedelar av de som flyttar till det nya seniorhuset kommer garanterat från en villa som då blir ledig. Och det dyraste man kan bygga är villor. Och har man dessutom ännu inte hunnit lägga ner skolan så vinner man väldigt mycket på det också. Vi plus-65 är pluggen Orvar som ser till att skolorna måste läggas ner. För det finns inte barn längre. Utan det är vi som fortfarande sitter där och häckar i villorna.
Men även om du kan få ett bättre boende så kommer det ju vara dyrare?
– Man kommer inte att lida nöd de där sista 15 åren. Du bor kanske bra i en enplansvilla på 160 kvadratmeter. Problemet att man ska tulta runt i den där bostaden och sköta trädgården. Men de flesta svenska egnahem idag har de mer tre våningar: Ett och ett halvt plan och så källarplan. Och de är inte bra för oss seniorer. Men vi hankar oss fram ändå genom att bara bo på bottenvåningen. Man monterar in en gästtoalett i bottenvåningen, tar man en slang till kranen och duschar på plastmattan. Så har man sovrummen där nere därför att man inte kan ta sig upp övergången om man har rollator.
Det behövs det någon typ av ekonomiska drivkrafter?
– Jag lurar på det. Det skulle vara en stor vinst för samhället att få oss att röra sig till någonting annat medan det inte är något problem att flytta på oss. Man kommer att bo mindre, men inte väsentligt dyrare. Man kanske behöver låna några hundratusen, men många kan ju flytta från en villa till en bostadsrätt och därmed knappt behöva något lån.
Han har även noterat en ny syn på subventioner från byggbranschen.
– De vill ju inte ha subventioner för att bygga. De vill istället se till att de blivande kunderna får bidrag från staten för att leva. Alltså förutom barnbidrag, även högre bostadsbidrag så att de har råd att efterfråga en bostad. Det är visserligen en sorts social bostadspolitik. Men den går ofta i fickorna på bostadsbolagen, som ju inte är den mest rationella industrin vi har. Den är tvärtom sämst när det gäller effektivitet.
– När jag träffar byggbranschen säger jag att seniorbostäder är den enda normala bostadsformen som har ett investeringsstöd. Förutsatt att det finns en gemensam lokal. Att man har någonting som förhindrar att ensamheten uppstår. Det är många som säger att den ofrivilliga ensamheten ska bekämpas. Jag vet vad den innebär. När man är änkeman och ibland tycker att det är för jävla tråkigt. Och ibland så ohejdat kul. Man är en jävligt labil typ. Att då ha tillgång till en plats i din närhet där du kan träffa kompisar är mycket värdefullt.
Fredrik von Platen hoppas att den kommande manualen kan användas på det kommunala pensionärsrådet.
– Det handlar ju inte bara om att lyssna till hur duktig kommunen tycker att den är när den saltat en gångbana. Utan även att gå in på de väsentliga grejorna så att pensionärsråden blir respekterade på ett nytt sätt. Ju kunnigare vi är när vi sitter i de här råden desto viktigare är det, och desto försiktiga är nog kommunerna att komma med för mycket blaha-blaha.
Boende för äldre
Särskilt boende
Ett särskilt boende är ett boende för äldre som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Där finns det personal som kan hjälpa till att underlätta de äldres behov. Det omfattar allt stöd som behövs i vardagen, inklusive sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarbesök.
Trygghetsbostäder
Används vanligen om boendeformer som riktar sig till äldre som önskar tillgång till trygghet och gemenskap i sitt boende. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg.
Seniorbostäder
Seniorbostäder är helt vanliga bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet som är avsedda för personer över en viss ålder.
Källa: Boverket
Lyssna på hela intervjun i vår podd
Seniorens podd finns i de flesta spelare, som Podcaster och Spotify. Men du kan även lyssna direkt här:
Podden görs av Seniorens webbredaktör Jonas Nordling.
Signaturen är gjord av WaveMaster för Pixabay.