Digital tillsyn, digitala lås och läkemedelsautomater fortsätter att öka i äldreomsorgen. Det visar en ny undersökning från Socialstyrelsen.
Årets nationella uppföljning från Socialstyrelsen om digitaliseringen inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård presenterades i onsdags (27/5).
Det går framåt men utvecklingen är ojämn och långsam, anser myndigheten.
Bland annat trycker man på att större kommuner generellt har kommit längre i sin digitala utveckling än mindre kommuner.
– Digital teknik kan bli en viktig del av lösningen på framtidens kompetensförsörjning. Men utvecklingen är fortfarande ojämn och många kommuner saknar strukturer för att införa och följa upp tekniken, säger Sundiata Owens, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Risker
Fler än hälften av kommunerna ser en risk att den snabba digitaliseringen leder till ökat digitalt utanförskap. Särskilt utsatta bedöms äldre personer vara, men också personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt utsatta och nyanlända.
Tekniken får aldrig bli ett självändamål, säger Sundiata Owens.
– Rätt använd kan den skapa större trygghet, ge mer självständighet och mer jämlik vård, men den måste alltid kombineras med andra alternativ och mänskliga kontakter.
Fler kameror
Det är daglig tillsyn som har ökat mest sedan förra året. Andelen kommuner som erbjuder detta har gått från 29 till 38 procent. De vanligaste erbjudandena om välfärdsteknik gäller digitala lås, 94 procent, och tillsyn nattetid med digital teknik, 86 procent.
”Tillsyn” eller ”kameraövervakning” är två olika sätt att beskriva samma sak.
Fakta är att allt fler äldre har kameror i taket och en högtalare i hallen med möjlighet att kommunicera direkt med kommunens larmcentral.
4 974 äldre…
… har en kamera monterad hemma för nattlig tillsyn. Motsvarande siffra för tillsyn dagtid är 1 067 personer.
Källa: Socialstyrelsen
Men det väcker frågor om vad som är bäst för äldre i behov av omsorg.
– Att vara självständig och bo kvar hemma är den ideala bilden av äldre i dag. Men baksidan av det är en stor ensamhet och för många anhöriga en oro, säger forskaren Maria Nilsson till DN.
Hon tar just kameror nattetid som exempel, något som ofta säljs in med argumentet att de skapar trygghet utan att de äldre behöver bli väckta och störda.
– Det får hemtjänstpersonalen att framstå som några som kommer in och lever rövare. Om det finns behov av nattlig tillsyn kan det finnas ett värde i det mänskliga mötet, säger Maria Nilsson till DN.
En annan frågeställning handlar om hur kommuner som inte levererar beviljat särskilt boende i tid i stället utnyttjar den digitala teknikens möjligheter för att klara en viss tillsyn.
I en intervju med Senioren säger Marie Nilsson att den som inte har anhöriga som kan hjälpa till också riskerar att exkluderas socialt.
Hon utvecklar resonemanget i sin avhandling vid Linnéuniversitetet.
– Jag tyckte mig se att ansvaret för hälsa förläggs hos de äldre när vi ska använda välfärdsteknik, och det görs utan hänsyn till de olika förutsättningar som äldre kan ha. Det knyter också an till anhörigas situation, de som finns i hemmet där äldre ska vårdas med hjälp av välfärdsteknik.
AI på väg
2026 års rapport från Socialstyrelsen innehåller också för första gången en bred kartläggning av kommunernas arbete med artificiell intelligens, AI.
Nästan hälften av kommunerna uppger att de redan testar eller använder AI-baserade lösningar, framför allt för dokumentation, administration och kunskapsstöd.
Målet är att minska administrationen och frigöra mer tid för mötet med bland annat hemtjänstmottagare och patienter.
– Utvecklingen går snabbt inom det här området och många kommuner upplever osäkerhet kring hur man ska hantera flera av de frågor som uppstår. Få har tydliga strategier och rutiner för uppföljning av arbetet med AI, säger Sundiata Owens.
Socialstyrelsen trycker på att mer nationellt stöd skulle behövas om kommunerna i högre utsträckning ska kunna använda AI och välfärdsteknik på ett ”rättssäkert och hållbart sätt”. Särskilt gäller detta mindre kommuner med begränsade resurser.
– Det som gör AI-frågan unik är teknikens inneboende egenskaper. Kraven på transparens, kontroll och ansvarstagande är särskilt höga inom socialtjänsten eftersom beslut och bedömningar har stor inverkan på individers liv och rättigheter, skriver myndigheten.
Rapporten pekar på att framgångsrik digitalisering sällan handlar om tekniken i sig, utan om ledarskap, kompetens och förmågan att utgå från verksamheternas och faktiska behov hos de som får äldreomsorg.
Saknas: Etiska riktlinjer för AI
• Sex av tio kommuner bedömer att de kommer erbjuda olika typer av välfärdsteknik utan individuell behovsbedömning till fler som en följd av nya socialtjänstlagen.
• Drygt hälften av kommunerna ser risker för ökat digitalt utanförskap i takt med den snabba digitaliseringen.
• Endast 35 procent av kommunerna har etiska riktlinjer för AI och bara 21 procent har en formell AI-plan.
Källa: Socialstyrelsens rapport
