Seniorens ekonomiexpert Ylva Yngveson tycker att bankerna ställer orimligt höga krav för att få bolån. Tuffa amorteringsregler och högt satta schabloner gör det svårt för många seniorer att få lån idag.
Ylva Yngveson arbetade med bolån på bank redan i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Då såg läget helt annorlunda ut än det gör idag.
– Man tog med säkerheten i beräkningen på ett annat sätt då, det vill säga själva bostaden. Men idag är det betalningsförmågan som är avgörande. Inkomst och utgifter, och hur inkomsterna kommer att se ut framåt i tiden.
Amorteringskrav
Nu finns också amorteringskrav när du tar ett bostadslån. För det första måste du amortera på lån som är på mer än 50 procent av bostadens värde. För det andra ska bankerna även ta hänsyn till hur mycket du lånar i förhållande till din inkomst. Om det du lånar överstiger 4,5 gånger din egen årsbruttoinkomst får du amortera en procent av lånet per år, utöver övriga amorteringskrav och oavsett om lånet understiger 50 procent av värdet eller ej.
Speciellt den andra regeln kan slå hårt mot dem som inte har så höga inkomster, vilket ofta är de äldre och de riktigt unga.
Den bostadsmarknad vi har idag är förödande för äldre.
Nya lån till sämre villkor
För att ens bli godkänd för att få ett lånelöfte måste man dessutom passera igenom bankernas schabloner över hur mycket de räknar med att man behöver ha kvar efter att ha betalat boende och lån. Dels räknar de med att man ska klara en 7-procentig ränta, dels har de i sina kalkyler schabloner över hur mycket man i snitt gör av med på kläder, mat och andra utgifter.
I och med att amorteringsreglerna stramats åt kan det få till följd att vissa råkar ut för att inte få flytta med sig sina redan befintliga lån vid en flytt.
– Ja, ibland blir det så. Men jag tycker det bara är dumt att man som äldre inte får ta med lånevillkoren man redan har in i nästa boende. Om nu inte förutsättningarna i övrigt förändrats mycket. Man har ju redan bevisat att man klarar av att betala dem, säger Ylva Yngveson.
Äldre sitter kvar i sina hus
Det stora problemet när det gäller bostadsmarknaden är att rörligheten är så begränsad, menar hon. Äldre sitter kvar i sina hus eftersom det blir en så hög vinstskatt om man bott länge i en bostad som stigit i värde. Det är det som kallas inlåsningseffekten. Och skulle man riskera att inte bli godkänd enligt dagens krav från bankerna bor många hellre kvar än riskerar att hamna i ett läge med höga amorteringsutgifter.
– Den bostadsmarknad vi har idag är förödande för äldre. Kan det verkligen vara rimligt att man ska klara schablonen på runt sju procents ränta? Att räntan i en nära framtid ens skulle komma upp i så mycket som det dubbla från dagens nivå, det vill säga omkring fyra procent, är inte särskilt troligt, säger Ylva Yngveson.
Text. Ulrika Palmcrantz
Fredrik von Platen, SPF Seniorernas bostadsexpert:
– Det har helt klart blivit svårare för seniorer att få bostadslån. Först när den generella 85-procentsgränsen sattes, det vill säga att man måste kunna betala 15 procent av bostaden kontant. Nästa steg var när de strängare amorteringskraven kom, samt att det blev ytterligare en procent amortering om lånet översteg 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det slår naturligtvis hårdast mot äldre som inte har så hög pension. Vi tycker också att man måste räkna in bostadstillägget i årsinkomsten, eftersom den är en del av pensionssystemet.
– Vi tror att de här hårdare kraven bidrar till att förstärka inlåsningseffekterna på bostadsmarknaden ännu mer. Äldre kommer i högre grad att bo kvar i sina stora hus eller lägenheter för att det helt enkelt blir billigare så än att teckna nya lån och behöva börja amortera.
