Ekonomi & juridik

Svenska seniorer i topp på internet

Publicerad 2008-10-06

På vilket sätt är svenska pensionärer unika när det gäller internetanvändning ?
– I nästan alla rika industriländer använder ungdomar, de välutbildade och de välbeställda internet. Här är skillnaderna små mellan länderna. Men i de flesta länder står pensionärerna utanför. Sverige är här ett undantag. Många svenska pensionärer är intresserade av nya tekniska möjligheter, och de har skaffat sig tillgång till internet i mycket större utsträckning än i andra länder. I Sverige är internet något för både unga, medelålders och äldre.

Vad blev du mest förvånad över i undersökningen?
– Det var hur snabbt internetanvändningen sprider sig ner i åldrarna. För några år sedan var hälften av barnen internetanvändare när de var nio år. Idag har hälften av barnen börjat använda internet när de är fem år.

80 procent av svenskarna använder internet och kurvan fortsätter peka uppåt. I många andra länder planar det ut. Hur kommer det sig?
– Internetspridningen har i många länder stannat av, därför att äldre, lågutbildade och fattiga i dessa länder inte är intresserade eller inte har ekonomiska möjligheter att skaffa sig internet. Här är det inte bara fråga om landets ekonomi utan framför allt om hur rikedomen är fördelad. Sverige tillhör inte de rikaste länderna i världen men tillhör fortfarande de mest ekonomiskt likställda länderna i världen. Men det är inte bara ekonomisk jämlikhet som utmärker Sverige utan också kulturella värderingar. Traditionella värderingar är utbytta mot mer sekulära och rationella värderingar och svenskarna behöver inte tänka på sin överlevnad utan kan tänka mer på att förverkliga sig själva. De flesta länder rör sig åt samma håll, men här har de kulturella värderingarna i Sverige förändrat sig mest.

De senaste fem åren har människor i åldrarna 65-74 år stått för den största ökningen. Varför det?
– Det beror på att för tio år sedan var det mycket få pensionärer som hade internet. Pensionärerna var inte de första som skaffade sig internet. Men när väl utvecklingen tog fart så hoppade pensionärerna på och de som under de senaste åren blivit pensionärer tog sina internetvanor med sig från arbetslivet. Det har också bedrivits olika aktiviteter, till exempel Seniornätet, för att få de äldre att börja använda nätet.

Hur skiljer sig svenskar jämfört med andra när det gäller att lita på det man läser på nätet?
– Trots att Sverige ligger bland de främsta när det gäller internetanvändning så är svenskarna mer skeptiska till internets effekter än användarna i de flesta andra länder. Svenskarna tror inte att internet kommer att fördjupa demokratin, eller att politikerna kommer att lyssna mer till medborgarna. De traditionella medierna – radio, tv och tidningar – är också fortfarande svenskarnas främsta källa till information och kunskap.

Vad är det största hindret för äldre att använda internet?
– Det största hindret är psykologiskt – att lära känna en ny helt främmande teknologi som inte är särskilt användarvänlig. Många gånger saknas också motivationen att övervinna dessa hinder, eftersom man inte känner till så mycket om internets möjligheter. Sedan finns de fysiska problemen med syn (dataskärmen) och motorik (tangentbord och mus) som tilltar när man blir äldre.

Vad tror du om spel på internet för äldre?
– Många äldre internetanvändare spelar redan traditionella spel som bridge och schack, eller ensamspel som patiens och sudoko. I framtiden kommer det att finna spel anpassade till de äldres intressen och erfarenheter och kanske utvecklade av pensionärerna själva.

Text: Ewa Jacobsson

Läs mer:
www.wii.se
www.seniornet.se

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas