Hon finns för de anhöriga
Relationer | Vård & omsorg | Tema anhörig
Foto: Ulrika Palmcrantz

Hon finns för de anhöriga

Nina Wiklund är anhörigkonsulent och tycker att jobbet är utmanande på många sätt. Inte minst för att det gäller att hitta de anhöriga i tid. Helst innan de kraschar…

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2018-11-06

Anhörigvårdare låter så kliniskt. Det är många som inte ser sig som det, även om de i praktiken är det, säger Nina Wiklund, anhörigkonsulent på Östermalms stadsdelsförvaltning i Stockholm. Därför försöker de använda andra ord i broschyrer och informationsmaterial. Stödjer, hjälper eller vårdar du någon i din omgivning? står det till exempel på en broschyr.

Finns hjälp

– Det är en tröskel att börja identifiera sig själv som anhörig. Folk tänker ”men jag har ju varit gift med Kalle i 50 år”. Man tänker inte på att det faktiskt finns hjälp att få, säger Nina.

 Det är en tröskel att börja identifiera sig själv som anhörig.

Makar och vuxna barn

Det finns många grupper av anhöriga, men bland de äldre är den vanligaste situationen att en make eller maka vårdar sin demenssjuka äkta hälft. Den andra stora gruppen är vuxna barn som hjälper en gammal förälder.

Kan överklaga

Många som ringer till Nina har frågor kring biståndsbedömda insatser, som till exempel vad som krävs för att få flytta in på ett vård- och omsorgsboende. En del ringer också när de är missnöjda med ett biståndsbeslut.

I ett sådant fall kan anhörigkonsulenten inte göra så mycket mer än informera om att man kan överklaga beslutet. Samt informera om vilken hjälp som ändå finns att få, även för den som är anhörig.

”Man får ju nån att prata med”

Douglas Barclay är en av dem som deltagit i Östermalms stadsdelsförvaltnings anhöriggrupper.

– Min fru har Alzheimers sjukdom och bor numera på boende. Innan dess bodde hon växelvis hemma, men sedan fick jag cancer och det höll inte längre. Det blir ju väldigt tomt och tyst därhemma när man blir ensam, så det var skönt när jag fick börja gå i en anhöriggrupp. Alla där hade män eller fruar i olika stadier av sjukdomen, vilket gör att man kan hjälpa varandra med tips och råd. Nu behöver inte jag den praktiska hjälpen längre, men det finns ju alltid saker man vill ventilera. Nu för tiden träffas vår grupp helt på egen hand, vi får bara hjälp med lokalen. Mellan träffarna händer det att vi mejlar varandra också, om någon undrar något eller så. Jag skulle inte vilja vara utan de här träffarna.

Dölj faktaruta

 Vi har insett att bara vi anhörigkonsulenter omöjligt kan ta bort stressen för de anhöriga.

Yoga och mindfulness

Det man erbjuder på Östermalms stadsdelsförvaltning är samtal. Både enskilda med anhörigkonsulenten, och i grupp. Många av de som gått i samtalsgrupp fortsätter sedan på egen hand i självhjälpsgrupper. Att få gå på en utbildning och lära sig mer om demens är också ett alternativ. Dessutom har man på senare tid även börjat erbjuda kurser i medicinsk yoga och mindfulness.
– Vi har insett att bara vi anhörigkonsulenter omöjligt kan ta bort stressen för de anhöriga. Vi måste kunna hänvisa dem till andra aktiviteter. Som samtalsgrupper, yoga och mindfulness.

Anhörigas riksförbund

har en nationell stödtelefon som man kan ringa till om man behöver få veta mer om sina rättigheter eller behöver lätta sitt hjärta.
Ring 0200-239 500 (Måndag, tisdag, torsdag och fredag kl 10-12 och 13.30-15.00. Onsdagar kl 19-21). Eller mejla: anhoriglinjen@anhorigasriksforbund.se

 

Dölj faktaruta

Viktigt att folk vet att vi finns

Jobbet är både roligt och krävande, tycker Nina. Ibland känns det frustrerande, när hon inte tycker att hon kan göra så mycket, och bland känns det väldigt tillfredsställande när hon kunnat hjälpa någon att må lite bättre.
– Det kan kännas som att jag inte gjort något alls, bara pratat med någon. Men så visar det sig att det ändå gjort skillnad för den personen. Då känns det väldigt bra. Att folk vet att vi finns är jätteviktigt. Sen kanske det inte är ett samtal med mig de vill ha. Men jag kan i alla fall ge dem information och slussa dem vidare.

Måste tänka nytt

Anhörigstöd kan se ut på många olika sätt och Nina tycker att man framöver måste tänka mycket mer utanför boxen. Många insatser kan låta bra på pappret, som att få sexton timmar i månaden i avlösarservice för att kunna gå iväg hemifrån och göra något annat ett tag.
– Men det finns de som säger till mig att de inte orkar dra runt någonstans. Helst vill de bara vara hemma och ligga på soffan med en bok eller ta ett bad utan att någon ropar på dem. Jag skulle önska att vi hade ett rum man kunde boka, ett supermysigt rum med sköna fåtöljer och kuddar, tidningar och kaffe, dit anhöriga kunde få komma och bara vara för en stund.

Fotnot: De flesta av landets kommuner har anhörigkonsulenter, men det kan se lite olika ut hur anhörigstödet är utformat. Ring din kommuns växel för att få hjälp att hitta rätt.

 

 

Ulrika Palmcrantz
Publicerad 2018-11-06
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.