Hur ska hemtjänsten fungera? Hur bör busslinjer dras? Hur löser vi tillgängligheten så att seniorer i alla åldrar kan gå på bio, teater och ta sig fram längs strandpromenaden? Det är frågor där de lokala seniorråden bör ha inflytande. Och gärna större än i dag.
Seniorer är ofta beroende av kommunal och regional service. Därför är det viktigt att beslutsfattarna får reda på hur äldre kommuninvånare har det – och hur de vill ha det. Landets kommunala pensionärsråd, även kallade seniorråd, har en viktig roll som rådgivande organ för kommuner och regioner.
Nu i höst ska de nyvalda politiska ledningarna tillsätta nya råd. Runt 1 500 SPF Seniorerna-medlemmar tar då plats i seniorråden över hela landet. I bästa fall fungerar råden sedan som remissinstanser i allt från vård och omsorg till boende, stadsplanering, tillgänglighetsanpassning, infrastruktur, kollektivtrafik och digitaliseringen av kommunala tjänster.
Arbetet med påverkan är viktigt
SPF Seniorernas påverkansarbete är en av de främsta anledningarna till att nyblivna pensionärer blir medlemmar, påpekar Malin Wennberg, som sedan 2021 arbetar på SPF Seniorerna med att stärka det lokala påverkansarbetet och råden ute i landet.
Det optimala seniorrådet är förstås ett där politikerna redan på planeringsstadiet involverar seniororganisationerna.
– När kommunen börjar fundera kring ett nytt seniorboende vill vi vara med från den första diskussionen. Våra ledamöter behöver få sitta med i arbetsgrupper. Träffa arkitekterna. Få lämna synpunkter på var det ska ligga. Finns det goda kommunikationer, finns det service i området?
Ett väl fungerande seniorråd är en verklig win-win, fastslår Malin Wennberg.
– Om kommunen i ett tidigt skede förankrar ett förslag bland dem det berör skapar det förtroende. På köpet får man ofta en mycket smidigare process framåt mot beslut och genomförande.
Tidig involvering är viktigt

I dag är det dock vanligare att seniorråden kopplas in mot sluttampen. Många kommuner och regioner erbjuder mest informationsstunder och kaffe med dopp.
– Sedan finns som tur är också politiker som ändå förstår att om de involverar rådet på ett tidigt stadium fungerar det bättre. Och de slipper förbannade seniorer viftandes med plakat framför kommunfullmäktige.
Helst ska seniorrådet ledas av kommunstyrelsens ordförande, som
ju är spindeln i nätet för hela nämndorganisationen. Det borgar för att seniorrådet får insyn i alla relevanta politikområden och inte enbart socialnämnden.
Men även de lokala seniororganisationerna har sina hemläxor att göra, understryker Malin Wennberg. Det gäller såväl valet av ledamöter som arbetssättet. Båda är avgörande om seniorråden på allvar ska få politikernas gehör.
Kandidatprofilen är viktig
Malin Wennberg brukar påminna föreningar och distrikt om den kandidatprofil som förbundsstyrelsen har tagit fram för valberedningar och styrelser.
– Där står till exempel att vi ska leta efter personer som har tid och engagemang för uppdraget, är nyfikna, omvärldsintresserade, samhällskunniga och samverkansinriktade.
Annat att sikta på i kandidatprofilen är:
- Förmåga och vilja att informera andra i föreningen och involvera dem i rådets arbete.
- God kontakt med styrelsen.
- God förmåga att uttrycka sig väl i tal och skrift.
- God digital förmåga.
– Ingen kan bocka i alla kompetenser i kandidatprofilen. Men tanken är att den ska påminna om att vi måste lägga mer tid på att hitta rätt personer.
Föreningen bör spana brett.
– Kan det vara någon som inte kommer på mötena? Kanske en nybliven pensionär? Någon vi vet har superkompetens och som skulle bli glad över att bli tillfrågad? Kanske en tidigare tjänsteman på kommunen eller regionen.
– En bakgrund inom politiken kan också vara värdefullt. Men det är viktigt att vi tar av oss partihatten när vi sitter i seniorrådet. Vår huvudsakliga uppgift är att titta på alla frågor utifrån ett äldreperspektiv.
Samordningen kan bli bättre
Seniororganisationerna behöver också över lag bli bättre på att samordna sig. Gemensamma möten i god tid före seniorrådets möten där man kan prata ihop sig och sätta prioriteringarna är viktigt, men blir inte alltid av.
– I dag klagar politiker på att seniorerna tar upp högt och lågt i en osalig blandning. Och vi kan inte gå in med olika åsikter. För att bli lyssnade på ska vi tala med en gemensam röst i seniorrådet.
Fakta seniorråden
- Seniorråd som mötesplats mellan politiker och lokala seniororganisationer har funnits sedan slutet av 1960-talet/början av 1970-talet. De kan kallas pensionärsråd eller seniorråd.
- De flesta kommuner och regioner har i dag seniorråd, men inte alla. Ett tiotal kommuner och två regioner saknar råd, uppskattar SPF Seniorerna.
- I övriga Norden finns lagkrav på att inrätta seniorråd. Sverige saknar lag, då en sådan har ansetts krocka med det kommunala självstyret.
- Utan tvingande regler fungerar råden olika. En del lyder under kommunstyrelsen, men minst lika vanligt är att rådet ligger under social- eller omsorgsnämnd.
- Vanligt är fyra möten per år.
- SPF Seniorerna har gemensamt med övriga rikstäckande seniororganisationer tagit fram en mall till ett reglemente för rådsarbetet och överlämnat den till Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
- Förslag till dagordning samt handlingar och beslutsunderlag ska enligt förslaget till reglemente delges rådets ledamöter i god tid.
Läs om hur pensionärsrådet i Region Norrbotten lyckades påverka ett beslut genom sitt arbete:
Bra samarbete vägen framåt – Senioren



