Vad hände med alla löften, alliansen?

Flera av regeringens löften till de äldre blev slag i luften. Trots att regeringen haft höga ambitioner med sin äldrepolitik, har det gått trögt på många håll. Veteranen har tittat närmare på några av de viktigaste frågorna.

Regeringen har haft höga ambitioner med äldrepolitiken sedan den tillträdde för snart åtta år sedan. Äldreminister Maria Larsson (KD) säger att det aldrig tidigare funnits en lika stor reformagenda. Varje år har man betalat ut runt två miljarder kronor, vilket är betydligt mer än den s-ledda regeringen betalade ut under sin tid. Men trots detta går utvecklingen trögt.
När regeringen tillträdde 2006 skulle ett investeringsstöd till kommuner som byggde nya äldreboenden stoppa minskningen av antalet platser. Men den åtgärden har inte lyckats vända utvecklingen. Sedan 2001 har antalet platser sjunkit från 118 600 till 89 000, en minskning med 25 procent.
– Vi införde investeringsstödet eftersom antalet platser minskade. Antalet kommuner som täckt sitt behov av platser har ökat sedan vi började betala ut investeringsstödet, hävdar äldreminister Maria Larsson (KD).
Bland politiker och tjänstemän i kommunerna heter det ofta att fler äldre vill bo kvar hemma idag. Maria Larsson talar om en beteendeförändring. Men det är en felaktig beskrivning, menar Clara Stina-Hjulström, ordförande i Demensförbundet.
– Det har blivit ett mantra att människor vill bo kvar hemma. Egentligen handlar det om att hålla nere kostnader, och det resulterar i att människor sitter ensamma och isolerade.

Andra frågor som regeringen satsat på:

Anhörigvårdare
En ny lagstiftning som skulle ge anhörigvårdare större stöd har tagit tid att få till stånd. Kommunerna har inrättat en rad nya tjänster som anhörigkonsulenter och demenssjuksköterskor. Anhöriga ska kunna få avlösning av kommunens hemtjänstpersonal. Riksrevisionen har konstaterat att satsningen är otillräcklig, de anhöriga får fortfarande inte det stöd de behöver. Margareta Grafström, sakkunnig i anhörigfrågor på SPF, menar att det är svårt för kommunerna att nå ut till anhörigvårdarna.
– Kommunerna har försökt nå dem via vårdcentraler och anslagstavlor, men många vill inte ha hjälp. De är oroliga för att det ska kosta pengar och vill inte öppna sig.

Självbestämmande
En viktig hörnsten i regeringens äldrepolitik är självbestämmande. Regeringen vill att äldre ska kunna välja mer själva. Lagen om valfrihet (LOV) är en sådan reform. Den ger den äldre rätt att bestämma vem som utför hemtjänsten, men långt ifrån alla kommuner har infört LOV. En förbättring är att äldre par numera har rätt att bo tillsammans hela livet.

Riskbedömningar
Dessa har utvecklats och förbättrats. Risker för fallolyckor, undernäring och trycksår upptäcks tidigare idag. Men privata utförare omfattas inte av satsningen i samma grad som offentliga, och ges inte samma förutsättningar att förbättra sitt arbete.

Brukarundersökningar. För att återkoppla till pensionärerna införde regeringen brukarundersökningar inom äldreomsorgen år 2008. Enkäterna är ett sätt att ge de äldre en möjlighet att säga hur nöjda de är med äldreomsorgen. Vid 2013 års undersökning svarade 140 000 personer vilket ger en unik möjlighet att göra jämförelser på kommunnivå och till och med på boendenivå. Bland dem som har hemtjänst uppger 89 procent att de är nöjda. Elva procent är alltså inte nöjda med hemtjänsten. Vad ska regeringen göra åt det?
– Vi ska arbeta vidare, och se till att människor blir nöjda, säger Maria Larsson.

Pensionssystemet
Näst efter vård- och omsorg är pensionssystemet en av de tyngsta äldrepolitiska frågorna.
Pensionsgruppen, som består av de fyra allianspartierna och Socialdemokraterna, planerar inga större förändringar i pensionssystemet trots starka protester från pensionärsorganisationerna.
Bromsens svängningar ska dämpas, men när det sker är oklart. PPM skrotas inte. Däremot vill regeringen höja pensionsåldern och ta hårdare tag mot ålderismen på arbetsmarknaden.
Regeringen har sänkt skatten på pension vid fyra tillfällen sedan 2007. Totalt motsvarar skattesänkningarna 16,5 miljarder eller 500 kronor i genomsnitt per månad. Bromsen innebär dock att pensionärernas köpkraft fortsätter att halka efter jämfört med löntagarnas, även om inkomstbortfallet i viss mån kompenseras av höjd garantipension och höjt bostadstillägg.
Lena Hallengren (S), socialpolitisk talesperson, tycker att utvecklingen gått i fel riktning.
– Regeringens största fråga har varit jobbskatteavdraget och med det har man skapat en orättvis beskattning av pensionärer.

Bemanningstäthet
Hur mycket bemanning det ska vara inom demensvården har väckt livlig debatt. Många kräver att den ska förstärkas. Trots att riksdagen har beslutat att nya riktlinjer ska tas fram har regeringen beslutat att skjuta dem på framtiden efter protester från Sveriges Kommuner och Landsting, som hävdade att det blev för dyrt att genomföra förändringen. I Stockholms stad har den borgerliga majoriteten dock valt att förekomma regeringens nya riktlinjer. Under en fyraårsperiod, 2011-2015, lägger man 350 miljoner kronor på att höja bemanningen inom demensvården. Många boenden har utökat bemanningen dagtid och har förbättrat måltidssituationen och möjligheterna till utevistelse för de äldre. Även antalet aktiviteter har blivit fler.
– Vi har tagit fram ett nytt ersättningssystem som skiljer på somatiska sjukdomar och demenssjukdomar. Den gör det möjligt för utförarna att täcka kostnader för bemanning och tillsvidareanställd personal, säger Joakim Larsson (M), äldreborgarråd i Stockholms stad.

Text Peter Söderlund

Kommentera