Tolv procent av landets pensionärer ligger under EUs fattigdomsgräns. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.
Gränsen för så kallad relativ fattigdom går i Sverige vid 11 100 kronor i månaden i disponibel inkomst.
Då har man en inkomst som ligger på 60 procent av landets så kallade medianinkomst.
Tolv procent av 1,9 miljoner pensionärer skulle innebära att 228 000 personer inte når upp till fattigdomsstrecket.
Pensionsmyndigheten har i rapporten analyserat hur grundskyddet i pensionssystemet fungerar.
Ett resultat är att ungefär samma andel – tolv procent – av befolkningen under 65 år har samma låga inkomststandard.
– Det är definitivt så att äldre inte är mer utsatta än befolkningen i stort. Snarare tvärtom. Grundskydd för äldre är lite bättre än för människor i yngre åldrar, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren som betonar att myndigheten inte värderar systemet utan endast beskriver det.
Grundskyddet består av tre delar: garantipension, bostadstillägg för pensionärer och äldreförsörjningsstöd.
I år har 1 289 000 pensionärer enbart inkomstgrundad pension.
776 000 personer har någon del garantipension, 277 000 har någon del bostadstillägg, och 18 000 pensionärer har någon del äldreförsörjningsstöd.
Eller annorlunda uttryckt: Av alla personer som är 65 år eller äldre så har 41 procent någon del garantipension, 14 procent bostadstillägg, och 1 procent äldreförsörjningsstöd.
Statens utgifter för grundskyddet är i år 25,6 miljarder. Garantipensionen kostar 16,5 miljarder kronor, bostadstillägget 8,4 miljarder och äldreförsörjningsstödet 0,7 miljarder kronor.
Rapporten beskriver grundskyddets betydelse för äldres ekonomiska standard, men också hur grundskyddet samspelar med övriga inkomstgrundade pensioner och de marginaleffekter som detta samspel ger upphov till.
– Den intjänade inkomst- och premiepensionen följer den ekonomiska utvecklingen till skillnad mot samhällets grundtrygghet i form av garantipension, bostadstillägg och skatteregler som följer priserna eller fasta belopp. Vid en positiv inkomstutveckling minskar grundtryggheten i förhållande till inkomstnivån, säger Ole Settergren.
Rapporten pekar också mer kontroversiellt på förändringar som skulle minska marginaleffekterna, alltså att mer arbete, och därmed mer inkomster, inte leder till en proportionerligt högre total pension efter skatt.
– Minska nivån på grundtryggheten.
– Höja avsättningarna till de inkomstgrundade pensionerna.
– Höja åldersgränsen 65 år för när grundskyddet inträder.
– Det finns förmodligen inget sätt att minska dessa effekter som vinner allmänt stöd eller uppskattning, säger Ole Settergren.
Rapporten talar också om vad som kan bli ett nytt begrepp i debatten – grundtrygghetsparadoxen.
Den innebär att det kan förefalla som att en person har rätt till stöd eftersom den har en väldigt låg inkomst, men att djupare information kan visa att det inte är så.
– Vi har tidigare trott att det är många äldre som har rätt till bostadstillägg, men som av någon anledning inte söker. Men när vi har undersökt det, har det visat sig att även om de här pensionärerna har väldigt låga inkomster så kan de ha en förmögenhet på över 100 000 kronor, som gör att de inte har rätt till stöd, säger Ole Settergren till TT.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Grundskyddet
De tre delarna i det så kallade grundskyddet i pensionssystemet:
fyra av tio personer som är över 65 år har garantipension
drygt en av tio får bostadstillägg
en av hundra har äldreförsörjningsstöd
