KD kräver att äldre ska få välja kön på hemtjänstpersonal vid intima insatser. Någon sådan absolut rätt finns inte, säger SKR:s Sabina Joyau.
KD vill att äldre med hemtjänst ska kunna få välja kön på hemtjänstpersonal som ska utföra omsorg i intimare situationer. Något som Senioren rapporterat om.
– Det handlar om att till exempel en kvinna ska kunna välja den personen som kommer hem till en genom hemtjänsten, och är med en när man till exempel blir insmord, duschar och går på toaletten, sade Nike Örbrink, gruppledare för KD i Stockholm till TV4.
Kommunerna försöker – men det går inte alltid
Men det är inte alltid praktiskt möjligt att genomföra. Det säger Sabina Joyau, chef för äldreomsorgen på intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, till Senioren:
– Jag uppfattar att man strävar efter ute i kommunerna att kunna tillgodose de äldre personernas önskemål om när och hur en insats inom äldreomsorgen ska ske så långt det går.
Inte alltid möjligt välja kön på personal
Det står även i socialtjänstlagen att verksamheten ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.
Men ett viktigt skäl till att det inte alltid går att välja vem som kommer är personalbrist, enligt Sabina Joyau.
– Det är en tuff rekryteringssituation ute i kommunerna, man har inte en stor pool av människor som man kan använda sig av.
Sabina Joyau påpekar att hemtjänst dessutom är en dygnet runt-verksamhet.
– Man har de medarbetare man har och dessa fördelar man utifrån behov på bästa sätt.
Vissa kan utlova att man får välja kön
Hon poängterar att en del hemtjänstföretag – eller kommuner – kan utlova att personal från hemtjänsten är av ett visst kön som en del av sin service till de äldre, precis som att de ska kunna tala ett visst språk.
Men det finns ingen absolut rättighet för de äldre att få välja kön på personalen?
– Nej, det finns ingen sådan absolut rättighet. Det går inte att alltid säga att det ska vara en viss namngiven person eller en person av ett visst kön.
Ingen valfrihet kring fast omsorgskontakt
Sabina Joyau understryker att det heller inte finns någon absolut valfrihet när det gäller det som kallas ”fast omsorgskontakt”. Sedan 2023 har alla med hemtjänst rätt att erbjudas en sådan och enligt Socialtjänstlagen ska det vara en behörig undersköterska. Syftet är att ge den äldre kontinuitet, trygghet och samordning.
– Den enskilde kan alltså inte välja en fast omsorgskontakt som inte är undersköterska, exempelvis ett vårdbiträde. Så där finns också en reglering som gör att det inte heller är precis fritt val.
Kompetenskrav styr också vem som kommer
Dessutom måste arbetsgivarna förhålla sig till medarbetarnas kompetens och matcha det med den hjälp som den äldre behöver för tillfället. Exempelvis kan hemtjänstpersonalen behöva ha rätt att ge läkemedel, en så kallad delegering, eller kunna lägga om sår.
– Det här pusslet behöver arbetsgivaren tillgodose. Man är ansvarig för att det ska vara rätt kompetens hos personen som utför insatserna.
Växande utmaning rekrytera till äldreomsorgen
Personalsituationen ute i kommunerna förväntas inte bli lättare.
Åtminstone inte om man betänker den demografiska utvecklingen, det vill säga att andelen äldre i befolkningen ökar.
År 2033 beräknas kommunerna behöva ungefär 30 procent mer omsorgspersonal än i dag, olika beräkningar visar på mellan 30 000 och 75 000 personer.
Önskemål om kön – och andra preferenser
Sabina Joyau har ingen uppfattning om hur vanligt det är att man önskar sig personal av visst kön vid intimare situationer som dusch och toalettbesök.
– Den här typen av frågeställningar har kanske alltid funnits? Att man vill ha en man eller en kvinna, någon man tycker är trevligare, pratar en viss dialekt eller ett visst språk. Det finns många olika varianter av detta.
Men hon konstaterar samtidigt att:
– Det jobbar något fler män och lite yngre män inom äldreomsorgen idag än vad det gjorde tidigare. Vi har haft en invandring till Sverige under flera år och många av dem jobbar inom äldreomsorgen idag.
Kan önskemål vara diskriminerande?
Det har förekommit i kommentarer till Senioren att man vill önska sig att det inte kommer en man som är invandrare, exempelvis. Hur ser du på en sådan önskan?
– Ett sådant krav krockar med diskrimineringslagstiftningen.
Kommunal reagerar starkt
Mari Huupponen, utredare vid fackförbundet Kommunal, reagerar starkt på KD:s utspel.
– Jag tycker att det är oerhört provocerande, det är bara ett politiskt utspel inför valet. KD har själva varit med och bestämt om de ekonomiska förutsättningarna i äldreomsorgen. Och så kommer de med något sådant här.
Handlar om kompetens
Mari Huupponen har förståelse för att äldre kan vilja ha hjälp av personal av ett visst kön, exempelvis vid toalettbesök eller dusch.
Men hennes erfarenhet är att det snarare handlar om att man lär känna varandra och att personen i fråga har rätt kompetens. Då brukar personens kön inte ha betydelse.
– Dessutom tycker jag att det är kränkande mot alla duktiga män som arbetar i äldreomsorgen i dag. Det är fruktansvärt med de övergrepp som har uppdagats. Men det handlar om att kommunerna anställt olämpliga personer.
Tror inte det är genomförbart
Som det ser ut i hemtjänsten i dag, med brist på personal, anser Mari Huupponen att KD:s förslag inte är realistiskt genomförbart.
– Då måste man förbättra löner och arbetsvillkor så att fler vill arbeta i hemtjänsten. Men framförallt ska man se till att man får personal med rätt kompetens.
Men om du hade hemtjänst och behöver hjälp att duscha, skulle du vilja att det var en kvinna eller man som hjälpte dig?
– Det spelar ingen roll vilket kön personen har. Jag skulle jag vilja att det var en person med rätt kompetens.
Flest kvinnor i omsorgen
- Kvinnor dominerar i den kommunala omsorgen. Det visar SKR:s personalstatistik:
- Enligt den senaste statistiken för förra året var 87,5 procent av undersköterskorna med månadslön kvinnor och 12,5 procent män. Bland vårdbiträdena är andelen kvinnor något lägre, 69 procent, och 31 procent män.
- Nästan alla undersköterskor i kommunal äldreomsorg har utbildning enligt statistik från 2023, 94 procent hade vård- och omsorgsutbildning.
- Även om utbildningsnivån ökat senaste åren saknar fortfarande de flesta vårdbiträden formell utbildning. Endast en dryg tredjedel, 36 procent, har vård- och omsorgsutbildning. I storstäderna är det vanligare att omsorgspersonalen inte har utbildning.
- Timanställning är mycket vanligt bland vårdbiträden. Det har nästan hälften, 46 procent. Ungefär 44 procent, har fast anställning och månadslön.
- Bland kommunernas undersköterskor och skötare har mer än nio av tio, 91 procent, fast anställning och månadslön. Knappt 7 procent är timanställda.
- Andelen utrikes födda som är anställda inom kommunerna har har ökat med ungefär 70 procent de senaste åren, från 13 procent till 22 procent. Detta enligt statistik för 2023. Av vårdbiträdena var drygt hälften utrikes födda.
Källor: SKR:s rapport Personalen i välfärden 2024 samt SKR:s statistikdatabas över personalen i välfärden, Utbildningsbakgrund, SKR 2023.
