Vi talar gärna om livslångt lärande. Men i utbildningspolitiken tar lärandet i praktiken slut när arbetslivet gör det. Den som går i pension försvinner också ur nästan alla riktade utbildningspolitiska satsningar. Det skriver Henrik Forslund, lärare vid Senioruniversitetet i Stockholm, i en debattartikel.
Efter ett mycket jämnt val pågår nu arbetet med att bilda en ny regering. Det är ett bra tillfälle att ge lärandet efter arbetslivet en självklar plats i utbildningspolitiken.
Inför valet beräknade SCB att personer som är 65 år eller äldre skulle utgöra nära 29 procent av de röstberättigade. Ändå saknas en sammanhållen politik för lärande efter arbetslivet.
Från 2027 ska staten enligt plan avsätta 40 miljoner kronor om året till korta högskolekurser för yrkesverksamma. Syftet är att stärka kompetensen i takt med arbetsmarknadens krav. Satsningen är rimlig, men den blottlägger också en tydlig motsägelse.
Högskolelagen slår fast att lärosätena ska främja ett livslångt lärande. Ändå riktas statens satsningar nästan uteslutande till dem som fortfarande arbetar. Budskapet blir i praktiken: Livslångt lärande gäller – men bara så länge man är kvar på arbetsmarknaden.
Den som har grundläggande behörighet kan visserligen söka fristående högskolekurser även efter pensioneringen. Men det är en individuell möjlighet, inte en sammanhållen politik. Utbudet är heller inte utformat med tanke på lärandet efter arbetslivet.
Det är en alltför snäv syn på både utbildning och människan. Lärande efter pensioneringen är mer än en fritidssyssla. Det ger människor bättre möjligheter att förstå ett samhälle i snabb förändring, följa forskningen och delta i det demokratiska samtalet. Det stärker den sociala gemenskapen och gör att äldres kunskaper och erfarenheter fortsätter att komma samhället till del.
Förmågan att lära finns kvar långt upp i åren.
Förmågan att lära finns kvar långt upp i åren. Studier av språkinlärning bland äldre tyder på att undervisning kan stärka vissa minnes- och tankeförmågor. Resultaten är inte entydiga, men en sak står klar: äldre människor kan lära sig nytt och fortsätta utvecklas intellektuellt.
Senioruniversiteten erbjuder föreläsningar, temadagar, studiecirklar och kurser inom en rad akademiska ämnen. Senioruniversitetet i Stockholm har över 10 000 medlemmar. I hela landet finns omkring 30 senioruniversitet med sammanlagt mer än 25 000 medlemmar.
Verksamheten bärs till stor del av deltagarnas avgifter och ideella arbete. Det offentliga stödet är däremot begränsat. Under 2025 fick Senioruniversitetet i Stockholm omkring 624 000 kronor i statsbidrag via Folkuniversitetet. Det motsvarade mindre än tre procent av föreningens totala intäkter. För en verksamhet av denna omfattning är det en begränsad offentlig insats.
Den nya regeringen bör ge universitet och högskolor ett tydligare uppdrag att utveckla samarbetet med senioruniversiteten. Det kan handla om föreläsningar och kurser, medverkan av lärare och forskare, digital undervisning som når hela landet och gemensamma projekt kring aktuell forskning.
Detta behöver inte börja stort. Staten kan som ett första steg finansiera pilotprojekt vid några lärosäten i olika delar av landet. Erfarenheterna kan sedan ligga till grund för en nationell modell för samverkan. Samtidigt bör regeringen se över hur verksamheten kan få en stabilare och mer likvärdig finansiering.
Förslaget innebär inte att alla pensionärer ska erbjudas kostnadsfria universitetsutbildningar eller att senioruniversiteten ska bli statliga. Det handlar om ett begränsat offentligt åtagande: att ta till vara verksamheter som redan fungerar och göra dem tillgängliga för fler.
Allt fler människor lever länge efter pensioneringen, med både vilja och förmåga att fortsätta lära och bidra. Utbildningspolitiken måste se dem som en resurs och som medborgare med rätt till fortsatt bildning – inte bara som mottagare av vård och omsorg.
Om livslångt lärande ska vara mer än en princip i högskolelagen måste det omfatta hela livet. Människans vilja och förmåga att lära upphör inte vid pensionen. Det får inte utbildningspolitiken heller göra.
Henrik Forsslund
Lärare vid Senioruniversitetet i Stockholm
Källor:
- SCB: Fler äldre och förstagångsväljare får rösta 2026, publicerad den 15 september 2025. SCB
- Regeringskansliet: information om budgetsatsningen på korta, flexibla högskolekurser för yrkesverksamma, 40 miljoner kronor årligen från 2027. Regeringen
- Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 5 §: universitet och högskolor ska i sin verksamhet främja ett livslångt lärande. Sveriges riksdag
- Senioruniversitetet i Stockholm: aktuella uppgifter om medlemsantal och verksamhet samt verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2025. Senioruniversitetet i Stockholm
- Folkuniversitetet: uppgifter om senioruniversiteten i Sverige och deras sammanlagda medlemsantal. Folkuniversitetet
- Brouwer med flera: The effects of language learning on cognitive functioning and psychosocial well-being in cognitively healthy older adults: A semi-blind randomized controlled trial, Aging, Neuropsychology, and Cognition (2025). PubMed
- Berggren med flera: Foreign language learning in older age does not improve memory or intelligence: Evidence from a randomized controlled study, Psychology and Aging (2020). PubMed
