Låst pensionssystem – pensionärerna får ta smällen
Ekonomi & Pension | Pensioner | valet 2022
Foto Getty Images

Låst pensionssystem – pensionärerna får ta smällen

Diskussionen om pensionssystemet är ofta bakbunden. Frågan är sedan dess tillkomst instängd och kontrollerad av Pensionsgruppen, ibland kallad hemliga klubben.

Jan Arleij
Publicerad 2022-03-02

De fem partier som skapade pensionssystemet är också de som tillsammans sitter vid rodret i Pensionsgruppen – S, M, L, C och KD. Men allt större oenighet råder ombord. Medan ytterligare två partier, V och SD, med tillsammans nästan var tredje väljare i ryggen försöker borda skeppet. Under tiden gröps pensionslöftet till svenskarna ut alltmer. Systemet krisar.
Utfästelsen som gavs när systemet infördes 1999 var att den allmänna pensionen skulle vara 60 procent av slutlönen, beräknat på en heltidslön och efter omkring 40 års arbete och utifrån dåvarande livslängdsprognoser. Men för många av dagens nyblivna pensionärer är kompensationsgraden under 50 procent.

Två saker behöver göras, nästan varje vecka framförda i debatten av seniororganisationerna men också andra aktörer.
* Vi lever längre och måste därför arbeta längre. För att det ska vara möjligt behöver arbetslivet förändras: Ålderismen måste kuvas och diskriminering upphöra. Arbetsvillkoren anpassas.
* Det andra: mer pengar in i pensionssystemet. Pensionsavgiften måste uppgå till beslutade 18,5 procent, utan nuvarande avdrag som innebär 17,21 procent. Det skulle ge omkring 20 miljarder kronor mer in i systemet varje år. Antingen genom att löntagarna avstår mer lön till pension eller att en avgiftshöjning finansieras inom ramen för befintlig arbetsgivaravgift.

Om detta kan alltså partierna inte enas. Reformerna uteblir. Under tiden fortsätter medellivslängden uppåt – medan inkomstpensionen sjunker.
Från och med 2026 kopplas åldersgränserna i pensionssystemet till en rörlig riktålder baserad på den beräknade återstående livslängden vid 65 års ålder (för respektive årskull). På det sättet kan pensionssystemet anpassas automatiskt till en ökande medellivslängd.
Så fungerar det eftersom Sverige har satsat på ett socialt lika iskallt som statsfinansiellt vattentätt pensionssystem som helt enkelt inte kan gå med förlust. Så är det byggt.

Pensionärerna, dagens och morgondagens, bär i stället risken för vad som sker i dåliga tider eller om medellivslängden ökar och då får de också betala. Blir det tillräckligt stora underskott slår den automatiska bromsen till och pensionerna sänks. Det hände 2010, 2011 och 2014.
Så länge partierna i Pensionsgruppen sitter och låser varandra – och i praktiken håller pensionerna nere – öppnas spelplanen alltmer för de så kallade ytterkantspartierna, de som aldrig fått sitta med i Pensionsgruppen, V och SD.
För ett år sedan kom SPF Seniorerna ut med en boken Trygg pension. Ett pålitligt pensionssystem och rimliga pensioner. Ett syfte var just att bädda för en verklig valdebatt om pensionerna.

Det kan gå vägen. En färsk Sifoundersökning konstaterar att 84 procent tycker att pensionerna är en viktig valfråga. En femtedel säger att den helt kan avgöra partivalet. En Novusundersökning visar att 36 procent kan tänka sig att byta till ett parti som presenterar ett pensionssystem som ger högre pensioner för låg- och medelinkomsttagare.
65-plussarna utgör 28 procent av alla röstberättigade i höstens val. Dessutom är seniorer kända för att rösta i högre utsträckning än andra åldersgrupper.
Lägg till det en ökande rörlighet mellan partierna. En seniorröst kan inte längre tas för given. b

Jan Arleij
Publicerad 2022-03-02

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2022 Senioren - När insidan räknas