”Pensionerna behöver fungerande gas”
Nyheter | Löfte
Ardalan Shekarabi, Socialförsäkringsminister intervjuas av tidningen Seniorens Jan Arleij. Foto: Tomas Södergren

”Pensionerna behöver fungerande gas”

Mycket snart kommer besked om hur pensionärer som jobbat ett helt yrkesliv ska kunna få högre pensioner. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) i en stor intervju med Senioren.

Jan Arleij
Publicerad 2022-02-22

Många år av förvärvsarbete ska ge mer i pension än idag. Inom kort kommer underlag till förslag på hur det ska gå till, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).

Från september ska ett nytt garantitillägg lyfta pensioner, men bara upp till cirka 14 350 kronor.

Sedan tidigare har grundskyddet i form av garantipension och bostadstillägg till den som inte förvärvsarbetat alls förstärkts. Effekt: skillnaden i pensionskuvertet jämfört med den som har jobbat i 40-45 år i ett vanligt yrke – det så kallade respektavståndet – blir ofta noll och ingenting.

Fullt grundskydd

Med fullt grundskydd menas högsta möjliga garantipension och maximalt bostadstillägg.
Som mest kan garantipensionen bli 8 779 kronor för ensamstående och 7 853 kronor i månaden för gifta.
Maximal ersättning för bostadstillägg till pensionärer är 6 990 kronor per månad.

Källa: Pensionsmyndigheten

Dölj faktaruta

– Så kan vi inte ha det. Därför måste garantitillägget följas av flera andra åtgärder, och ett underlag för det finns mycket snart på Pensionsgruppens bord, säger Ardalan Shekarabi till Senioren.

Shekarabi under intervjun.

Shekarabi, som är ordförande i Pensionsgruppen (S, M, C, KD och L) säger att pensionssystemet lider av ett ”systemfel”.

– Vi har för låga avsättningar in till det allmänna pensionssystemet. Avgiften måste därför upp en dryg procentenhet till de 18,5 procent som också var det som utlovades när reformen infördes på 90-talet men som på grund av tekniska skäl inte har fullföljts. Besked om hur det här ska kunna genomföras kommer i närtid.

Närtid?
– Inom några månader.

Pensionsavgiften

De avgifter på dina inkomster som går till pensionen är sammanlagt 17,21 procent. Samtidigt sägs det att pensionsavgiften och pensionsrätten är 18,5 procent av pensionsunderlaget. Hur går det ihop?
Det beror på att den pensionsgrundande inkomsten är inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent. Det är på den pensionsgrundande inkomsten som avgiften är 18,5 procent. 18,5 procent av inkomsten efter avdraget på 7 procent motsvarar en avgift på 17,21 procent av hela inkomsten.

Källa: Pensionsmyndigheten

Dölj faktaruta

Vad får dagens pensionärer?

– Det utreds samtidigt och kommer att finnas med i underlaget. En höjd avgift måste också komma dagens pensionärer till godo.

Medan partierna i Pensionsgruppen under åren fått problem med stora grupper fattigpensionärer och ett minimalt respektavstånd slår pensionssystemet nya rekord i finansiell styrka.

Enligt senaste lägesrapporten från februari finns nu 1 200 miljarder kronor i överskott. Men det sker ingen utdelning av överskottet till dagens pensionärer. Ska det vara så?

– Nej det är orimligt, och även detta tittar vi aktivt på i Pensionsgruppen. Det finns ju en broms som sänker pensionerna i dåliga tider. Då bör det finnas en gas när systemet går så bra som det gör nu, säger Ardalan Shekarabi.

– Idén med en gas är inte ny, men vi får snart ett underlag för hur den ska kunna realiseras. Vi kommer då att visa konkret med ett gediget underlag hur detta kan göras.

Vi svenskar jobbar nästan mest i Europa, men stora grupper har ändå låga pensioner i förhållande till många jämförbara länder.
– Så är det. Det är därför beslutet om garantitillägget måste följas av ett till beslut om att pensionsavgiften höjs, så att vi får långsiktigt höjda pensioner som tydligt bygger på arbetsinkomsterna. Problemet är inte att grundtryggheten och de lägre inkomstpensionerna förbättras.

Dagens lappande och lagande gör ingen lugn utan undergräver förtroendet för systemet, hävdar många kritiker, bland dem SPF Seniorerna. Vad som krävs är en grundlig utredning av hela systemet, anser man. Varför kan ni inte göra en sådan?
– Men det är faktiskt det som pågår steg för steg. Nu görs ett kraftigt omtag i Premiepensionssystemet, förslag om nya pensionsåldrar kommer under nästa år och närmast ska vi leverera beskedet om hur systemet ska stärkas med den höjda avgiften.

Ardalan Shekarabi tror att pensionsfrågan blir stor i valrörelsen.
– Det är först de senaste två eller tre åren som pensionsfrågorna har börjat bli politiska och som de politiska partierna har börjat ställas till svars. Det är speciellt att en så stor del av vår ekonomi, en så viktig politisk fråga, inte varit uppe till en mer publik politisk debatt. Titta på partiledarutfrågningarna inför valrörelserna – det var länge sen pensionsfrågan var i fokus. Men nu verkar det bli en annan situation.

Socialförsäkringsministern vill inte medge att garantitillägget, som första gången betalas ut några veckor före valdagen den 11 september, är ett stycke extra saltat valfläsk.
– Politiska motståndare och debattörer får säga vad de vill. Det viktiga är att pensionerna höjs. Vi ska granskas utifrån vad vi har levererat till pensionärerna, och det ska alla andra partier också.

Men du rundar Pensionsgruppen genom att lägga fram förslaget direkt till riksdagen, eller hur?
– Vi kommer ju att lägga fram förslaget på riksdagens bord. Då är det upp till riksdagspartierna att ta ställning till hur man ser på detta. Vi följer den ordning vi har när förslag läggs.

Men är du inte rädd för en populistisk debatt i denna och kommande valrörelser, och för att nya riksdagsmajoriteter snabbt kan sopa bort reformer som pensionärer precis har vant sig vid?
– Det är intressant att när vi pratar om andra grupper så kommer aldrig populismaspekten upp. Men så fort vi diskuterar pensioner och den ekonomiska utsatthet som många svenska pensionärer befinner sig i, ja då blir man anklagad för att bädda för populism.

Ser du en ålderism i pensionsdebatten?
– Ja, definitivt och inte minst från medier med yngre medarbetare som inte alltid ser pensionärernas perspektiv. Men jag menar att pensionärerna förtjänar samma respekt i den svenska politiska debatten som människor mitt i livet får. Vi pratar ju om dryga två miljoner svenskar.

Hur ser du Pensionsgruppen, har den passerat sitt bäst före-datum?
– Min ambition har varit att kombinera breda överenskommelser inom pensionsgruppen med en mer publik debatt om pensionerna. Jag tror att majoriteten av svenskarna vill ha en sådan kombination. Det är klart att vi vill ha långsiktighet och hållbarhet i pensionssystemet, det finns det ett starkt stöd för. Men det måste kompletteras med en transparent politisk debatt och ett ansvarsutkrävande i pensionsfrågan. Pensionerna är inte en fråga som ska avgöras i slutna rum.

Varför lyckas inte pensionsgruppen efter så många år åstadkomma både ekonomisk trygghet för de mest utsatta och ett rimligt respektavstånd till de som jobbat i 40-45 år? Varför har ni misslyckats?
– Men det har gjorts en hel del saker ska man komma ihåg. Vi har förstärkt grundtryggheten i systemet. Den fråga som inte har avgjorts och som måste avgöras är ju avgiftsfrågan. Där har det varit låsningar.

Vad bottnar låsningen i?
– I slutänden handlar det om hur mycket pengar arbetsgivaren ska avsätta i allmänna pensionsavsättningar. Då kommer ideologiska skiljelinjer in i debatten på ett sätt som har blockerat frågan.

Har du förståelse för den vrede som finns bland äldre på grund av låga pensioner?
– Ja, jag har full förståelse för att det finns en stor ilska. Många pensionärer har det bra, men verkligen inte alla. Vi politiker måste fokusera på att alla ska få det bra.

När reformen infördes på 1990-talet var politikernas löfte att man skulle få 60 procent av slutlönen i allmän pension. Verkligheten idag är knappt 50 procent. Prognosen är fortsatt nedåt. Vad tycker du att systemet ska ge i allmän pension?
– 60 procent. Vi har som utgångspunkt att det måste röra sig någonstans runt 70 procent i total pension, inklusive tjänstepensionen. Då är 60 procent i allmän pension en förutsättning för att det ska gå att komma upp i den nivån.

Då måste pensionsåldrarna höjas, säger Pensionsmyndigheten. På den punkten har Pensionsgruppen direkt misskött systemet, anser myndigheten.
– En förändring kommer nästa år. Förslag ska läggas på riksdagens bord samtidigt som vi lägger fram förslagen om reformerat PPM-system.

– Mitt mål är att ta tillbaka kontrollen över pensionerna. Det krävs för tryggheten på äldre dar. Därför är höjda pensioner min främsta prioritering. Det handlar om respekt för alla de som varit med och byggt landet.

 

Jan Arleij
Publicerad 2022-02-22
Läs också

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2022 Senioren - När insidan räknas