Min fru och jag har varit gifta sedan 1976. Numera lever vi mer som syskon än som ett par. Jag tycker om och respekterar henne som en vän, men inget mer.
Hon vill att vi går i sexterapi för att få igång vårt kärleksliv. Hon tror att det ska kunna få mig på banan igen, och bli tänd på henne. Jag tycker att hon blivit tjock och jag tänder inte på henne, så jag säger att den biten är över för min del, men hon vill inte ta in vad jag säger.
Jag säger ofta till henne att inte ta så mycket ost på smörgåsarna eller vin varenda kväll, men hon tycker att hon ska duga som hon är. Hur ska jag få henne att acceptera att mina kärleks-känslor inte finns längre utan att såra henne? Det är inte lätt, för hon slår bara dövörat till och bryr sig inte om vad jag säger.
»Göran«
MALENA SVARAR: Varför inte gå med på hennes förslag? Du tycker att hon blivit tjock och vill inte såra henne. Det är just sådana samtal det är lättare att ha tillsammans med en utomstående. Säkert har hon också tankar och känslor som hon inte kunnat förmedla till dig, som hon behöver hjälp att sätta ord på och som kanske är orsaken till att hon tar några extra ostskivor och för mycket vin.
Med en professionell kontakt där man tillsammans vänder och vrider på de känslor som finns både i det medvetna samspelet och det omedvetna, kan man reparera förhållandet, särskilt om där finns positiva känslor i botten.
En övning jag ofta gör med par är att var och en får skriva ned de fem bästa och de fem sämsta egenskaperna hos sina föräldrar, och sedan göra samma sak med sin partner. Det blir ofta en stor aha-känsla när man ser att partnern har just de otillräckligheter vi känner igen från någon eller båda föräldrarna.
Om du gör en sådan övning kan jag tänka mig att det visar sig att du hade en förälder som du upplevde slog dövörat till, och som inte tog dina känslor på allvar.
Kanske hade din fru en förälder som tyckte att hon åt för mycket eller bestämde över henne på andra sätt, och som hon nu protesterar mot. Vi förälskar oss omedvetet i människor som har just de egenskaper vi har trängt bort hos oss själva eller behöver reparera. Det är faktiskt först när vi får vi syn på vad vi bär med oss vi kan göra något åt det och därmed hantera de svårigheter som finns i relationen.
Uttrycket »Du kan inte hindra en fågel från att slå sig ner på ditt huvud, men du kan hindra den från att bygga bo där«, kan vara något att fundera över. Du kan inte hindra dina känslor av olust men du kan styra över hur du handlar. Du har en partner som slår dövörat till och inte lyssnar på dig. Men hon har ett förslag om att gå till en neutral person, och där kan hon inte slå dövörat till längre. Något jag tror att ni båda skulle vinna mycket på.
Malena Ivarsson
