Måste du gå upp och kissa under natten? Tillståndet kallas för Nocturi och för många betyder det störd sömn och trötthet - men det finns hjälp att få. Raija Likka Nikka blev av med sina besvär.
Egentligen är det konstigt att inte fler går upp och kissar på natten, säger Aino Fianu Jonasson, docent och överläkare på Kvinnoforskningsenheten vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
– Med åldern ökar urinproduktionen nattetid på grund av normala hormonförändringar. Hos äldre bildas trettio procent av urinen under natten. Men hälften av befolkningen lyckas ändå hålla den kvar i blåsan tills de vaknar på morgonen.
OBS:
Den här artikeln har några år på nacken men är fortfarande populär bland läsarna.
Det finns många orsaker till att man behöver gå upp och kissa på natten.
– Nocturi kan bero på att man dricker mycket. Kaffe, te eller alkohol på kvällen bidrar till ökad urinproduktion nattetid.
Det kan också vara så att man till följd av viss sviktande funktion hos hjärtat samlar på sig vätska i kroppen under dagtid, och blir svullen i underbenen. När man lägger sig ner, omfördelas vätskan i kroppen och det bildas större urinmängder som leder till att man behöver kissa fler gånger på natten. För att minska bensvullnaden hjälper det ibland att ha fötterna högt någon timme före läggdags.
Om de många toabesöken på natten beror på att du använder diuretika (vätskedrivande medicin) kan du tillsammans med din läkare komma överens om en bättre tid att ta din medicin på.
Diabetes utan bra behandling kan ge stora urinmängder och störd nattsömn.
Medicin kan hjälpa
Hos män är godartad prostataförstoring en vanlig orsak till täta trängningar, både natt och dag. Ungefär hälften av alla män över 60 år har en förstorad prostatakörtel, och med stigande ålder blir det ännu vanligare. En förstorad prostatakörtel kan trycka ihop urinröret så att urinen får svårare att passera.
Det finns flera olika mediciner som gör att man lättare kan kissa, vilket i sin tur motverkar att man får urinträngningar. De två vanligaste är alfablockerande läkemedel som får musklerna i urinröret och prostatakörteln att slappna av, och 5-alfa-reduktashämmande läkemedel som påverkar hormonerna i prostatakörteln och minskar prostatakörtelns storlek. En urolog kan ge råd om vilken typ som passar just dig.
Hos kvinnor kan förstorad livmoder med muskelknutor, tumörer, framfall ge trängningar och urinläckage. Gå till din gynekolog regelbundet, råder Aino Fianu Jonasson.
Träna blåsan
Många har en störd nattsömn, på grund av smärta, snarkning, bekymmer eller stress.
– Det är inte urinträngning som väcker en, men man går och kissar ändå för säkerhets skull eller av slentrian – när man ändå är vaken. Då lär man blåsan detta och blir fast i en ond cirkel, säger Aino Fianu Jonasson.
– Det finns hjälp för denna typ av nattkissning, och det kallas blåsträning! Genom att öva blåsan att hålla mer urin kan du förlänga tiden mellan toalettbesöken. Du försöker helt enkelt att inte ”svara” på trängningarna, utan hålla dem tillbaka. Tanken är att detta tänjer ut blåsan, så att den vänjer sig vid att behålla mer urin. Du kan få hjälp på en urologmottagning av en uroterapeut med att lägga upp ett blåsträningsprogram, fråga din distriktssköterska.
Finns behandling
– Det finns flera olika läkemedel man kan pröva mot nocturi, berättar Christian Falconer, överläkare vid Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus.
En vanlig orsak är låg produktion av hormonet ADH (vasopressin), antidiuteriskt hormon, som ska göra urinmängden mindre när vi sover.
Det finns mediciner, till exempel Minirin, som innehåller det verksamma ämnet desmopressin. Det liknar vårt kroppsegna vasopressin och gör så att mindre mängd urin bildas. Dessa mediciner ska bara tas till natten, och dosen bestäms av läkare. Medlen är inte farliga, men ska helst inte tas om man har hjärtproblem.
– En annan typ av läkemedel hjälper till att ”lugna” en överaktiv blåsa, säger Christian Falconer. I Sverige finns fyra olika sådana muskarinreceptorhämmare. Din doktor kan avgöra vilken av dem som är bäst för just dig.
– Kvinnor som passerat menopaus kan i många fall få en förbättring av lokalt östrogen i slidan med hjälp av vagitorier, vaginalkräm, säger Christian Falconer. Östrogenet ger en ökad genomblödning och fuktighet samt tjockare och mindre ömtåliga slemhinnor i slidan och urinvägarna. Och lokal östrogenbehandling i slidan är helt ofarlig.
Den behandling som Raija Likka berättar om nedan används ibland, och för en del kan den fungera bra, säger Christian Falconer.
– Speciellt om man har täta och smärtsamma trängningar. Vi betraktar det som en ickebakteriell inflammatorisk retning i urinröret. Vävnaden kan ha blivit blir tunnare och skrumpnat ihop lite. Då gör vi en dilatation, man vidgar urinröret, och avslutar med en kemisk cocktail av silvernitrat/silverklorid. Man kan också spruta in lite kortison, det är en beprövad behandling.
Text: Susanna Hauffman
redaktionen@senioren.se
Foto: Jurek Holzer
Jag kunde vara uppe åtta gånger på natten Raija Likka Nikka
Raija fick hjälp till slut
Jag har lidit av överaktiv blåsa i hela mitt vuxna liv, berättar Raija Likka Nikka.
– I 25-årsåldern började jag få besvär med urinvägarna, fick springa på toaletten ofta, ofta. Jag hade börjat jobba som trafiklärare, och klarade knappt en lektion utan att nästan kissa på mig.
– Man gjorde flera urinodlingar, men bakteriefloran var normal. En av de läkare jag sökte gav mig tabletter som skulle lugna blåsan – vilket de gjorde i någon mån, men jag blev så enormt torr i munnen.
– Efter en tid gjordes en uroskopi cystoskopi, man såg en lätt rodnad på ena sidan av urinblåsan, men ingen anledning till att jag skulle ha så svåra besvär.
Förvärrades
Sedan dess har Raija gjort många uroskopier cystoskopier, som alla visat i stort sett normala förhållanden i blåsan. Men trängningarna blev värre och tätare.
– I perioder har jag varit tvungen att springa på toa flera gånger i timmen dygnet runt, berättar Raija.
– Det finns inte en chans att kämpa emot och försöka somna om. Jag kunde vara uppe åtta gånger på natten.
– En doktor sa att jag skulle bli tvungen att äta tabletter resten av mitt liv. Jag blev jätteledsen, men när jag kommit över besvikelsen började jag leta på nätet. Där hittade jag information. Hos en urolog fick jag sedan behandling med silverkloridmetoden, gammal behandling som inte används så mycket idag.
– Läkaren som behandlade mig gav inga garantier, sa att jag kanske kunde känna mig bättre en vecka, en månad. Men jag har varit symtomfri i fem år!
Fungerade
– Jag fick ett recept som jag hämtade ut på apoteket. Sedan gick jag till sköterskan hos urologen. Jag fick bedövningssalva på urinröret och sedan sprutade hon in lösningen i urinblåsan via en kateter. Jag skulle sedan försöka hålla det kvar i blåsan i minst två timmar.
Detta upprepades två gånger per vecka i en månad.
– Redan efter två behandlingar var skillnaden enorm. Jag fick inte dessa hemska trängningar, och jag behövde inte gå upp en enda gång på natten.
Behandlingen har inte gett Raija några biverkningar eller andra besvär.
Text: Susanna Hauffman
redaktionen@senioren.se
Foto: Jurek Holzer
