Gåtan Alzheimer snart löst
Hälsa & medicin | Tips
Foto Colourbox

Gåtan Alzheimer snart löst

Ett genombrott för nya bättre mediciner mot Alzheimers sjukdom kan komma i sommar. Samtidigt fördjupas sökandet efter tidiga tecken på sjukdomen i ett gigantiskt Europaprojekt. Det säger »världsettan« i Alzheimerforskning Bengt Winblad.

Publicerad 2012-04-13

I vår serie om minnet har turen kommit till forskningens framsteg. Vad kan vi egentligen hoppas och tro på i kampen mot de olika formerna av demenssjukdom?
Frågan går till professorn och överläkaren Bengt Winblad, rankad som den vetenskapsman i världen som har störst inflytande inom sitt område – att lösa gåtan om hur man får stopp på Alzheimers sjukdom.

Bengt Winblad bjuder på både kaffe och bakelse i sitt arbetsrum i Karolinska institutets forskningslabyrinter intill Huddinge sjukhus. Han stänger den glasade dörren till Alzheimercentrums kafferum. Där ute finns något som kallas Swedish Brain Power, med ett fyrtiotal forskargrupper. Bengt Winblad leder arbetet och han koordinerar också Karolinska institutets hundratal forskare.

 

Bedrövad
När Veteranen träffar honom har det gått ett dygn sedan nyheten kom om Astra Zenecas nedläggning av forskningsenheten i Södertälje. Omkring 500 forskare, alla fokuserade på Alzheimers sjukdom. Winblad är bedrövad.
– Skrivs det inte lika mycket om Astra som om Saabs konkurs så är det skandalöst.
Den galopperande demografin gör att det är ont om tid: inom 20 år har 494 000 invånare över 80 år blivit 800 000.
– Vi blir fler äldre som lever längre och därmed blir det fler som insjuknar. Men personalen i vården kan inte springa fortare än de redan gör. De kanske kan höja sin kompetens. Men det räcker inte på långa vägar.

 

”Allt kommer gå back”
– Anhöriga kan heller inte bära lasset. Alzheimer innebär 24 timmars tillsyn. Det handlar om jämställdhet och arbetslinje och vårdkvalitet, allt kommer att gå back. Vi måste helt enkelt få fram ett läkemedel. Och det finns anledning att hysa starkt hopp. Ett genombrott för alzheimersjuka kan vänta bakom nästa hörn.
– Till sommaren kommer tre mycket viktiga studier att bli klara. Faller dessa väl ut kommer vi att ha ett nytt läkemedel inom fem år. Det handlar då om att ingripa mot Alzheimers sjukdom innan dess svåra följdverkningar sätter in. Men att vaccinera sig mot sjukdomen i unga år, för att aldrig någonsin behöva sjukna in, ligger inte inom räckhåll.

 

Tredelat krig
Aktuella studier visar att så kallad passiv immunisering tillför kroppen antikroppar som hejdar de skadeverkningar som det förhatliga proteinet beta-amyloid har på nervcellerna i hjärnan. Det är beta-amyloiden som bildar det klumpliknande plack som får nervcellernas utskott att förtvina, vilket i sin tur innebär att kontakten mellan cellerna försvåras eller helt upphör.

Forskarnas mål i kriget mot beta-amyloiden är tredelat:
* Att stoppa placken från att bildas
* Att förhindra att proteinet klumpar ihop sig, »aggregerar« och därefter förgiftar hjärnan
* Att i stället få proteinet att metaboliseras och brytas ned

 

I slutskedet
De tre studierna på passiv immunisering som kommer i sommar ligger i fas 3, vilket betyder att det blivande läkemedlet, som redan har visat sig säkert och effektivt i fas 1 och 2, då också har testats på ett stort antal patienter, idet här fallet 1 300 patienter.
Genombrottet skulle innebära att människan med hjälp av vaccinering med antikroppar får stopp på aggregeringen, alltså det giftiga ihopklumpandet.
– Får vi ett positivt resultat är det fantastiskt. Då får vi mycket snabbt ett godkänt läkemedel.
En sådan framgång vore mycket efterlängtad. Dagens bromsmediciner har funnits i 10-15 år och har bara en begränsad effekt under en begränsad tidsperiod.

 

Först i världen
Karolinska institutet driver, som första enhet i världen, ett försök med aktiv immunisering av personer med Alzheimers sjukdom. Genom att stimulera patientens eget immunförsvar att producera antikroppar hoppas man hitta ett stopp för de skadliga proteinerna.
Visionen är att kunna stoppa eller kraftigt bromsa förloppet – innan hjärnans funktioner har hunnit skadas.
Det kräver en annan pusselbit: att man blir ännu vassare än hittills på att diagnostisera tidigt. Här ligger också en annan tyngdpunkt i den världsledande svenska forskningen.
– Vi kan skilja ut tydliga patientgrupper betydligt bättre och mycket tidigare än för fem, tio år sedan.

 

Säkrare diagnoser
Men mer finns att hämta. Bengt Winblad låter nöjd när han levererar en nyhet:
– Vi har just tagit hem en stor satsning som innebär att vi kan kartlägga biomarkörer i ryggvätska på Alzheimers sjukdom. Studier ska göras i 23 europeiska länder. Det lär leda oss till säkrare och tidigare diagnostik, berättar Bengt Winblad, spindeln i det europeiska samarbetsnätet. Idag är det fler yngre som har en Alzheimerdiagnos.
– Men det är inte så att sjukdomen ökar eller sprider sig ner i åldrarna, utan det är vår förmåga att upptäcka den tidigare. Det gör det än mer angeläget att snabbt få fram ett läkemedel som kan stoppa sjukdomens framskridande. Det är oerhört traumatiskt att ha tonårsbarn och arbete och samtidigt drabbas av en demenssjukdom.

Kan vi bota Alzheimers sjukdom i framtiden?
– Ja, absolut. Man måste komma ihåg att forskningen om demenssjukdomar bara har drygt 20 år på nacken. Jämför med cancervården som har kommit oerhört långt på kanske den dubbla tiden.

 

Solklar koppling
Men sjukdomen kommer inte att kunna utrotas. Den är åldersbetingad: Ju äldre en människa blir desto större är risken för att drabbas. Kopplingen är solklar.
Därför är det logiskt att ju fler som räddas till längre liv genom exempelvis hjärt- och kärloperationer desto fler drabbas av en demenssjukdom.
– Men vi kommer ändå att kunna se en minskning av antalet drabbade personer. Det beror på sundare levnadsvanor och att vi effektivt bekämpar högt blodtryck och höga blodfetter. Då minskar riskerna för vaskulär demens som orsakas av cirkulationsstörningar, säger Bengt Winblad.

Kommer forskningen att kunna stoppa vaskulär demens?
– Vi har inte några registrerade läkemedel, men det är troligt att de symptomatiska läkemedel som idag används vid Alzheimers sjukdom även skulle ha en viss effekt vid vaskulär demens. Men kliniska prövningar har ännu inte varit tillräckligt positiva vid vaskulär demens.
Pannlobsdemens?
– Det är en sjukdom som är helt skild från Alzheimers sjukdom. Därför behöver vi helt andra behandlingsmediciner. Idag finns inga läkemedel.

 

Tiden rinner ut. Kaffet är slut och telefonen ringer. Det är en man vars hustru har insjuknat i Alzheimer. Bengt Winblad blir den rådgivande läkaren och han berättar var den närmaste vården finns att få.
– Det finns utredningsenheter i varje landsting numera, säger han efter samtalet. Det har blivit mycket bättre. Likadant med omhändertagandet av demenspatienter, vi har byggt upp varierad och differentierad vård som fått stort genomslag i praktiken.
Nu förväntar sig Bengt Winblad ett motsvarande genombrott på läkemedelsfronten.
Får han rätt kommer de stora tidningsrubrikerna till sommaren.

Text Jan Arleij

 

Läs tidigare delar i serien om minnet:

Fakta

Bengt Winblad Professor i geriatrik vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet i Stockholm
Har varit handledare för mer än 150 doktorander
Har publicerat mer än 1 000 artiklar inom gerontologi, geriatrik och demensforskning
Ordförande i Alzheimer’s Disease Internationals vetenskapliga råd
Rankad etta av världens 100 mest produktiva och betydelsefulla alzheimerforskare av tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.

Dyraste sjukdomen
150 000 personer har en demensdiagnos
Varje år insjuknar 20 000 personer
Ny forskning (Gerda-studien) pekar på att 350 000 kan vara sjuka år 2050
Demenssjukdomarna kostar samhället 50 miljarder årligen.

Upptäckaren
När psykiatrikern Alois Alzheimer från Tyskland 1906 obducerade hjärnan från 51-åriga mentalsjukhuspatienten Auguste Deter fann han mängder av mikroskopiskt små klumpar, så kallade senila plack. Inne i själva cellkroppen fanns något som liknande små garnnystan, tangles. Först under 1970-talet upptäckte man att även äldre personer med liknande symtom hade samma hjärnförändringar som Alois Alzheimer konstaterat.

 Två demenssjukdomar dominerar
Två sjukdomar står för 90 procent av samtliga fall av demens
*Alzheimers sjukdom, 60-70 procent
*Vaskulär demens, 20-30 procent
Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under fyra till tio år, i vissa fall ännu längre. Symtomen kan i tidig fas lindras men förloppet går inte att hejda. För närvarande finns inga botemedel mot sjukdomen som till slut leder tilldöden.
Vid vaskulär demens eller blodkärlsdemens är det blodkärlen som råkat ut för en förfettning, förkalkning eller en blodpropp. Cirkulationsstörningen leder till brist på syre och näring i hjärnvävnaden.
Pannlobsdemens debuterar vanligen vid 50-60 års ålder. Leder till personlighetsförändringar. Det är ovanligt att insjukna efter 70 år. Förväxlas ofta med <em>depression, psykos</em> eller annan psykisk ohälsa.
Ett 70-tal olika sjukdomar kan leda till demenssjukdom. <em>Alkoholism</em> och våld mot huvudet kan leda till demens.

Dölj faktaruta
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.