Ryggsmärtan var benskörhet
Hälsa & medicin | Märks mest hos kvinnor
Yvonne Alin Jansson. Foto: Birgitta Rydbeck

Ryggsmärtan var benskörhet

När Yvonne Alin Jansson hade så ont i ryggen att hon knappt kunde komma ur sängen, visade det sig vara benskörhet. Nu får hon en spruta var sjätte månad, tränar styrka och äter extra vitaminer. – Det känns så bra att man kan göra något och bli bättre, säger hon.

Publicerad 2015-09-28

Yvonne Alin Jansson, 69, har ett yrkesliv inom laboratorievärlden bakom sig: klinisk kemi, immunologi och genetik. Ett spännande jobb, men hon valde att bli pensionär lite i förtid. 2008 började Yvonne nämligen få ont i ryggen.
– Jag fick ofta rulla ur sängen för att över huvud taget kunna ta mig upp, och hade jag suttit ett tag kunde jag knappt räta på ryggen. När jag skulle resa mig efter ett par timmars skrivbordsjobb gick jag böjd som en märla.

Visade inget

Husläkaren skickade Yvonne på röntgen, men där syntes ingenting. Yvonne började forska på egen hand, eftersom hon misstänkte att besvären kunde bero på benskörhet.
– Min mamma led av benskörhet, hon fick sin diagnos på 90-talet. Hon fick tabletter (bisfosfonater), men blev inte bättre, drabbades av kotkompressioner och var periodvis helt orörlig av sina smärtor.

Bad om bentäthetsmätning

Yvonne gick tillbaka till sin husläkare och bad om en bentäthetsmätning, så kallad DXA. Den visade benskörhet i ländryggen och höften, och hon fick tabletter som skulle tas en gång i veckan på fastande mage.
– Jag prövade ett par månader, men blev tvungen att sluta. Jag mådde så dåligt, fick smärtor i magen och blev uppblåst och gasig. Jag vågade nästan inte ha ett socialt liv, eftersom jag inte visste hur min mage skulle uppföra sig.

Remiss

Eftersom Yvonne tyckte att hon fått alldeles för lite information tog hon kontakt med patientföreningen, ROP. En föreläsning som hölls av Östen Ljunggren, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, övertygade henne om att be husläkaren om en remiss till Akademiska sjukhusets osteoporos-enhet.

Injektioner

Yvonne hade läst om en ny behandling med ett ”vaccin” mot osteoporos, en injektion istället för tabletter. Det är inte helt lätt att få den behandlingen beviljad eftersom den är dyr, men Östen Ljunggren ansåg att Yvonne skulle ha den, då hon inte tålde bisfosfonat-tabletterna.
Yvonne började med injektionerna och efter två år gjordes en ny mätning. Värdena hade förbättrats betydligt. Enkelt uttryckt hade skelettet blivit stabilare och benskörheten minskat.

Benskörhet

Behandling  i olika former

* Kalktillskott och D-vitamin ska bara ges till dem som verkligen har nytta av det, enligt professor Östen Ljunggren. Några studier har visat att behandling med kalcium kan ha en skadlig effekt på hjärta/kärl. Kalcium, liksom D-vitamin, ökar också enligt vissa studier risken för vissa cancerformer. Därför ska man inte behandla i onödan.
* Bisfosfonater bromsar nedbrytningsprocessen i benet och ökar därmed bentätheten med 8-10 procent på tre år. Ganska många har svårt att tåla bisfosfonater på grund av biverkningar.
* Parathormon, PTH, är ett ganska nytt alternativ för patienter med svår benskörhet, som inte kan ta bisfosfonater. Parathormon är ett kroppseget ämne som stimulerar till ny uppbyggnad av benmassa.
* »Vaccinet« Prolia (Denosumab). Ges som injektion var sjätte månad. Denosumab är en så kallad monoklonal antikropp, en »målsökande robot«, som riktar in sig på en specifik signalväg till bencellerna. Behandlingen leder till tätare benvävnad.

Fakta benskörhet

  • Ben är levande vävnad, uppbyggd av celler, blodkärl och nerver. Det finns särskilda celler (osteoclaster) som avlägsnar gammalt ben, och andra celler (osteoblaster) som bildar och bygger upp nytt.  Benskörhet uppstår när kroppen inte hinner bygga upp benet i samma takt som det bryts ned.

Bentätheten minskar hos alla som en del av det naturliga åldrandet. Hur låg bentätheten blir beror på två faktorer: Hur mycket som byggs upp i ungdomen och hur snabbt man förlorar med stigande ålder. Som mest benmassa har man vid 20-30-års ålder och någon gång kring 50 år börjar den minska. Kvinnor har redan från början lägre bentäthet, vilket gör att det märks mest hos dem.

  • Benskörhet gör inte ont och man märker inte att bentätheten långsamt minskar. Ofta upptäcks det inte förrän man drabbas av en fraktur. De frakturer som oftast är kopplade till osteoporos är kot-kompressioner i ryggraden, handleds- och höftfrakturer.

Även män kan drabbas av benskörhet, framför allt de som röker. En svensk studie visar att rökande män löper 80 procent högre risk att drabbas av kotkompression.

Så ställs diagnosen
Bästa sättet att bedöma graden av benskörhet är genom så kallad DXA-mätning. DXA står för »Dual Energy X-ray Absorptiometry« och är en apparat där bentätheten mäts med hjälp av en låg dos röntgenstrålar.
Resultatet visar de olika graderna av benskörhet som delas in i osteopeni, osteoporos och manifest osteoporos. Osteopeni är den lättaste formen av benskörhet, medan manifest osteoporos är den svåraste.

Riskfaktorer

  •  Generna. 70-80 procent av bentätheten beror på arvsanlag. Om någon av föräldrarna blivit benskör, gör barnen, framför allt kvinnor, klokt i att mäta sin bentäthet.  Man kan få remiss av sin husläkare.
  •  Rökning är en tung riskfaktor. Kvinnor som röker ett paket cigaretter om dagen kommer vid klimakteriet ha i genomsnitt fem till tio procent mindre benmassa än icke-rökande kvinnor.
  •  Fysisk inaktivitet.
  •  Mycket alkohol under lång tid.
  •  Brist på D-vitamin.
  •  Läkemedel som till exempel kortison, vissa medel mot epilepsi.
  •  Sjukdomar som ledgångsreumatism, anorexi, överkänslighet för gluten, sköldkörtel- och bisköldkörtelsjukdom.


Här finns mer information

Patientföreningen ROP har en innehållsrik webbsida, www.osteoporos.org. Där kan du få råd och tips och hjälp att hitta kunniga läkare. Tidningen OsteoporosNytt kommer ut fyra gånger per år

Dölj faktaruta

Förbättring

– Och förra året gjorde jag ännu en mätning, som visade att mina värden förbättrats ytterligare. Nu har jag bara osteopeni i höften istället för osteoporos, en lindrigare variant alltså. Utöver tabletter med kalcium och vitamin D får Yvonne en injektion med Prolia var sjätte månad.
– Jag har inte känt några biverkningar. Inga magbesvär, och inte ont i benen som jag vet att en del kan få. Jag är oerhört nöjd och glad.

Idrottat hela livet

Yvonne är en sportig friluftsmänniska som har idrottat hela livet.
– Nu har jag börjat motionera ännu mer än jag gjorde tidigare. Före pensionen tränade jag en del, bland annat vattengympa och spinning. Nu har jag blivit intresserad av stavgång också.  Promenaderna kompletteras med två styrketräningspass i veckan.
Yvonne gillar inte att träna i grupp, utan värmer upp på en crosstrainer, går en stund på gåbandet och tränar sedan alla muskelgrupper i maskiner.
– Jag är så glad när jag går därifrån, känner mig starkare och lycklig över att jag själv kan göra något som kan ha en positiv effekt på mitt sköra skelett. Jag är jättebra i ryggen nu, säger Yvonne. Som en extra bonus har mina knän, där jag har ganska svår artros, blivit väldigt mycket bättre.

Text: Susanna Hauffman

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas