Han slåss för gammelskogen
Leva & uppleva
Björn Mildh i skogen vid Melakträsk. Foto Anders Kristensson

Han slåss för gammelskogen

Pensionerade barnläkaren Björn Mildh kämpar för att rädda gammelskogar i Norrbotten. Akuta insatser behövs för att de sista skogarna ska räddas från avverkning. Skogen är hans sista patient.

Tidningen Senioren
Publicerad 2019-03-07

Skogen har alltid varit en plats som jag trivts mycket bra i, säger Björn när han tänder kaffe-elden denna småkyliga dag. Kaffekannan är 45 år och hänger ofta över elden.
– Skogen har alltid ställt upp för mig, förklarar han. Nu ställer jag upp för den.
Idag finns det mycket lite gamla naturskogar kvar i Norrland. Man får köra många mil från kusten för att hitta gammal skog. Nio mil från Piteå på vägen mot Arvidsjaur ligger en av de närmsta gammelskogarna vid sjön Melakträsk. Skogen är en 300 meter bred remsa längs sjön, en liten rest av de forna orörda storskogarna. Runt omkring är det planterad skog.

Denna lilla gammelskog tog det flera år att rädda.

Det är ett av många skogsområden som Björn med sin skarpa penna lyckats rädda.
– Denna lilla gammelskog tog det flera år att rädda, berättar Björn medan kaffet kokar upp. Det är precis så här gammal naturskog ser ut – träden har olika ålder och höjd och det växer flera sorters träd, gran, tall, björk och sälg.

Ovanliga och rödlistade arter

Granarna är 200 år gamla och det finns mycket död ved på marken. På de omkullfallna träden växer det lavar, svampar och mossor. Det utvecklas hela samhällen av olika växter och djur på de döda stammarna. Björn letar efter urskogens typiska växter på lågorna som de fallna träden kallas.
– Rosentickan är vackert rosa på undersidan och finns den vet man att det är gammelskog man går i.
Många av dessa arter är ovanliga och rödlistade, deras fortsatta existens är hotad för att gammelskogen som naturmiljö blir allt ovanligare.
På en annan låga hittar Björn osttickor. De står högst upp i värdepyramiden och indikerar att den biologiska mångfalden är mycket stor.

Tretåig hackspett

Många fågelarter är också helt beroende av gammal skog. De behöver gamla torrakor och högstubbar för att kunna bygga bo och häcka. Björn visar flera stora granar som har ringar runt trädstammen. Det är den tretåiga hackspetten som ringbarkat granarna. Denna hackspett är helt beroende av att det finns mycket död ved i skogen.
– Ända sedan 50-talet har den tretåiga hackspetten minskat kraftigt, berättar Björn vid en gammal torraka där denna svartvita hackspett hackat flera bohål. Hål som sedan tas över av rödstjärt, sparvuggla och svartvit flugsnappare.

Skriv på för skogen!

Naturskyddsföreningen lanserar tillsammans med 22 andra organisationer ett upprop för skogen: Vår skog. Syftet är att genom namninsamling visa det folkliga stöd som finns för att statens skogar ska skötas på ett hållbart sätt. Gå in på www.naturskyddsforeningen.se och skriv på.
– Om man är ute mycket i skogen kan man hålla utkik efter plastband runt träden. På dem står oftast namnet på skogsbolaget som planerar att avverka. Då kan man ringa och protestera, ibland hjälper det. Åtminstone kan det leda till att de inte avverkar så hårt, säger Björn Mildh.

Dölj faktaruta

Skogen vid Melakträsk

Listan på fåglar med liknande krav kan göras lång. Många är beroende av gammal skog. Trots de fallna träden är skogen vid Melakträsk lätt att vandra runt i. Det är lite av en öppen parkkänsla i skogen.
– Mer än 60 procent av all skog som finns idag är planterad, berättar Björn. Alla träd är lika gamla och av samma sort. Det finns inte någon död ved på marken och alla växter och insekter som behöver det kan inte leva där. Det är bland annat därför som denna gamla skog måste få finnas kvar. Och har man en gång upplevt en riktigt gammal skog inser man att de planterade skogarna egentligen inte borde kallas för skog utan plantager.

Viktig inventering

Björn Mildh bor i en villa tillsammans med sin fru Christina Kolmert, med utsikt över Pite älv. Det är här i sitt arbetsrum han formulerar skrivelser för att rädda gammelskogarna.
– Det är min metod att med pennans hjälp rädda de gamla skogarna. Fast mesta tiden tillbringar jag ute i skogarna. Skogen är min sista patient. De behöver inventeras för att kunna sparas. Vilka typiska gammelskogsväxter finns? Hur gamla är träden? Vilka rödlistade arter lever i skogen?

Nu ska vi avverka skogen, hur känns det nu?

Björn började kämpa för skogen när han fortfarande var läkare. Sedan 13 år är han pensionär och lägger ner mycket av sin tid i detta arbete. Med samma vänlighet som han bemötte föräldrar och barn på sjukhuset försökte han förklara för skogsbolagens chefer att de måste sluta hugga ner gammelskogarna.
Det tog några år innan han förstod att det inte fungerade att vara vänlig i tonen.

Hånades i ett brev

I slutet på 90-talet hade han i två års tid försökt få ett skogsbolag att skydda ett skogsområde, tre mil från Piteå, med höga naturvärden. Här häckade slaguggla, lappuggla, fiskljuse och salskrake. Det fanns också en tjäderlekplats. Skogen hade höga ornitologiska värden. Men skogsbolagen lyssnade inte på Björn. Man vägrade spara skogen. Skogschefen skrev ett sista brev till Björn innan de avverkade, där det stod: ”Nu ska vi avverka skogen, hur känns det nu?”
– Det är jag tacksam för att han gjorde. Denna oförskämda fråga väckte mina finska gener och är nog orsaken till att jag blev så beslutsam och alltjämt fortsätter att värna gamla naturskogar.

Ett stort kalhygge

Björn fick kontakt med biologen Mats Karström i Voullerim som är expert på gammelskogar och lärde sig mycket om dess typiska växter. Han började göra noggranna inventeringar. Hans krav på att skydda den ena skogen efter den andra kunde inte längre ignoreras.
– Under lång tid hade jag försökt bjuda hit någon riksdagsledamot för att visa hur skogsbolagen beter sig ute i skogen. Till slut kom en av dem. Jag visade upp ett stort kalhygge och såg att det gjorde starkt intryck på riksdagsledamoten. Efter detta märkte jag att mitt arbete togs på allvar av många.

Fula knep

Han började skicka varje skrivelse, där han ställde krav på skydd av gammelskogar som bolagen var i färd med att avverka till skogsbolagens chefer, politiker, riksdagsledamöter och media. Ingen skulle vara ovetande om rovdriften som skogsbolagen höll på med i norr.
– Information är grundläggande, det man inte känner till har inte ägt rum. Skogsbolagen har gjort som de velat och har aldrig brytt sig om när ortsborna protesterat, säger Björn. Idag är det lite annorlunda. Men trots att det är många fler som bryr sig om gammelskogar tror bolagen att de kan fortsätta med sin skövling. De tvekar inte att använda sig av fula knep för att komma åt en skog.

Avverkar sina egna ekoparker

Först gjorde Sveaskog ekoparker för att nå upp till kravet som ställs på dem att 20 procent av deras skog ska vara avsatt för naturvård. Ekoparkerna skapades för att främja naturvården och friluftslivet runt om i Sverige. Nu avverkar de skogen i parkerna istället. Sveaskog har fått hård kritik för detta.
– Ett knep skogsbolagen använder är att klassa ner gammal skog med stora naturvärden som de tidigare avsatt för naturvård, berättar Björn. Plötsligt bestämmer bolaget att den inte är skyddsvärd längre och hugger ner den istället.

Mörkar utvärderingar

Vid dessa tillfällen frågar Björn alltid efter skogsbolagens inventeringar som de bygger sin bedömning av skogens naturvärden på. Men hittills har Björn aldrig fått granska en enda naturvärdesinventering. Ändå har Sveaskog öppenhet som ett av sina värdeord.
Sveaskog ändrar sin bedömning för att det råder stor brist i norra Sverige på avverkningsmogen skog. Till råga på allt har staten höjt avkastningskravet på Sveaskog och de planterade skogarna är för unga för att avverkas.
– Det är väl känt att tidigare gjorda överavverkningar är orsaken till den svåra virkesbristen nu, säger Björn. Därför är gammelskogen så hotad idag.
Björn har mångas stöd men det behövs fler som protesterar mot skövlingen av gammelskogen. Trädens själ behöver lång tid på sig att växa sig stark. Och frågan är om jorden orkar leva vidare utan själ.

Text och foto Anders Kristensson

Tidningen Senioren
Publicerad 2019-03-07
senioren-nr-2
Artikeln är hämtad ur magasinet Senioren nummer 2 / 2019. Missa inget innehåll - bli medlem i SPF Senioren och få Senioren kostnadsfritt eller starta en prenumeration på Senioren.
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor inom medicin, pensioner & skatter, må bra samt sex & relationer.