MSB kommer att ta reda på mer om hur de allra äldsta i samhället tänker och känner om pandemin.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått skarp kritik från olika håll för att man beställer undersökningar som stannar vid 79 år.
Kantar Sifos coronabarometer, som MSB köper rapporter från, baseras på intervjuer i undersökningsföretagets onlinepanel som görs i åldrarna 18-79 år.
100 om dagen
Mätningarna har gjorts med cirka 100 intervjuer dagligen sedan 21 mars och är ett verktyg för myndigheten att kunna följa upp sitt informationsarbete.
MSB skriver på sin hemsida att myndigheten har i uppdrag att se till att alla i Sverige får samordnad och aktuell information med anledning av det nya coronaviruset oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, språkkunskaper eller funktionsvariationer.
Men genom att inte fråga 80-plussarna går man miste om viktig kunskap, menar bland andra SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson.
Ingen övre gräns
Nu blir det viss ändring.
– Vi håller på att genomföra en kompletterande telefonundersökning för att ta reda på om svar från människor äldre än 80+ år skiljer sig från åldersgruppen 65-79 år, den äldsta åldersgruppen i undersökningsföretagens webbpaneler, skriver myndigheten på sin hemsida.
Blir det en enda undersökning eller kommer myndigheten framöver att mer systematiskt ta in information också från de som är äldre än 80 år?
– Vi börjar med den kompletterande undersökningen för att se hur lång tid den tar att genomföra. Vi vill också undersöka hur dessa svar skiljer sig åt jämfört med övriga grupper, säger Teresa Palmquist som är enhetschef på MSBs kommunikationsenhet till Senioren.
Finns en övre åldersgräns i vilka ni ska fråga?
– Nej.
15 har fått berätta
MSB framhåller att man för att följa upp hur information når ut till de äldre faktiskt har gjort en kompletterande undersökning omfattande människor i åldern 70-89 år.
Syftet med undersökningen, som gjordes i april, var att fånga upp attityder och utmaningar i gruppen som var viktiga att ta hänsyn till i den fortsatta kommunikationen.
Studien genomfördes i Storstockholm och Gävle med omnejd.
– Vi valde Stockholm för att denna region var hårt drabbad då i april och Gävle för att de inte var det och inte heller är en ort med eget stort sjukhus, säger Teresa Palmquist, enhetschef för kommunikationsutveckling på MSB till Senioren.
Studien gjordes också för att få kunskap om reaktioner på och attityder till coronapandemin, hur myndighetens information påverkar och har påverkat känslor och det egna beteendet. Även de äldres behov av informationsinnehåll och via vilka kanaler var i fokus.
15 personer intervjuades, nio bosatta i Storstockholm och sex personer bosatta i Skutskär/Tierp.
– De hade alla en stor medvetenhet kring den pågående coronapandemin. En majoritet hyste tilltro till hur Sverige och Folkhälsomyndigheten agerat och samtliga följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Teresa Palmquist.
– De pratade också om betydelsen av att på möjliga sätt bryta sin egen isolering, och om behovet att röra på sig för att hålla sig frisk.
Det fanns en viss irritation över att yngre inte verkade ta sitt ansvar, berättar Teresa Palmquist.
– Den största svårigheten som de äldre anger är att inte kunna träffa sina nära och kära, och behovet av fysisk kontakt som att krama barnbarnen.
Forskning pågår
MSB finansierar forskning kring äldre personers upplevelse av risk och psykisk hälsa under covid-19 vid Karlstad universitet.
I studien har 2 000 äldre över 70 år djupintervjuats, och forskarna kommer att göra en uppföljande studie i höst.
– Resultatet från forskningen är också något som MSB har nytta av för att förstå de utmaningar som de äldre har, säger Teresa Palmquist på MSBs kommunikationsavdelning.
