Trovärdighet kräver fler seniorer i riksdagen
Nyheter | Riksdagen
Foto: Jurek Holzer

Trovärdighet kräver fler seniorer i riksdagen

Politikerna säger att arbetslivet bör öppna upp för fler seniorer. Men det gäller inte den egna högborgen, Sveriges riksdag.

Jan Arleij
Publicerad 2020-12-08

Kritiken mot detta har många år på nacken. SPF Seniorerna har inför en lång rad valrörelser kritiserat partiernas njugga inställning till att släppa fram seniorer på valbara platser på sina egna vallistor.

Nu närmar sig valet 2022, och då får man draghjälp av två erfarna politiker. Barbro Westerholm (L) och Björn von Sydow (S) skriver i ett gemensamt debattinlägg på Altinget.se att det är viktigt att även riksdag och regering tar tillvara seniora politikers kunskaper och erfarenheter, inte minst för att vara trovärdig i sitt budskap om vikten av ett längre arbetsliv för fler.

Två procent

Personer över 65 år utgör 25 procent av befolkningen, men bara 2 procent av riksdagsledamöterna. Flera partier har ingen enda ledamot som är 65 år eller äldre.

– Samtidigt utgör de som är 65 år och äldre i genomsnitt ungefär hälften av partimedlemmarna i samtliga partier, så det tycks finnas ett utbud att rekrytera ifrån, skriver Westerholm och von Sydow.

Öka andelen

En representation av äldre i riksdagen som ligger i närheten av andelen äldre i befolkningen är också en viktig maktfråga i en demokrati, skriver de båda som också har varit ambassadörer för Delegationen för senior arbetskraft.

Björn von Sydow.

– Delegationen välkomnar därför i sitt betänkande, som överlämnades till regeringen den 30 november i år, att de politiska partierna i större utsträckning än i dag diskuterar olika alternativ för att öka andelen seniorer i politiken på nationell nivå. Detta för att representationen av seniorer i riksdagen i framtiden ska kunna motsvara andelen i befolkningen i större utsträckning.

SPF Seniorerna

Förutom att partierna kan åta sig att ha kandidater på valbara platser lyfter debattörerna personalvalssystemets möjligheter – och seniororganisationernas roll.

Barbro Westerholm.

– Personvalssystemet innebär att mandaten i en valkrets i första hand går till de kandidater som fått personröster till ett antal som uppgår till minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen. Det skulle kunna tydliggöras för väljarna genom att partierna genomgående nominerar en kandidat fyllda 65 år på till exempel plats 4 på alla sina valsedlar i alla valkretsar till riksdagen. Och seniororganisationerna inom och utom partierna skulle kunna lyfta betydelsen av att kryssa på plats 4 i ”sitt” parti – vi bedömer att det också skulle kunna få stor genomslagskraft.

Ingen i EU

Samma tillvägagångssätt skulle kunna tillämpas inför val av svenska ledamöter till Europaparlamentet, där det under innevarande period (2019-2024) inte finns någon svensk europaparlamentariker som är äldre än 65 år.

Allt färre 65+

Om riksdagen hade varit representativ för väljarna skulle antalet riksdagsledamöter över 65 år vara 90 av de 349 ledamöterna, men riksdagen har bara sex ledamöter som är över 65 år. Det är en minskning med tre personer jämfört med 2014 och med fem jämfört med 2006.

Läs hela debattinlägget här.

Dölj faktaruta
Jan Arleij
Publicerad 2020-12-08
Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2015 Senioren - När insidan räknas