Pensionssystemet försvagas. AP-fonderna – dvs våra inkomstpensioner – har tappat 1,9 procent under 2011.
Att pensionssystemets buffertfonder – Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna – går så dåligt beror på den negativa utvecklingen på aktiemarknaden.
Det är regeringens egen slutsats i en analys som överlämnades till riksdagen i går.
Skulderna 3,1 procent
Den genomsnittliga avkastningen för fonderna under 2001-2011 har varit 3,3 procent per år, medan den genomsnittliga uppräkningen av skulderna i pensionssystemet har under samma period varit 3,1 procent per år.
Sänkta pensioner
När världsmarkanden och börserna föll 2008 tappade de svenska AP-fonderna 190 miljarder i värde. Det fick till följd att pensionssystemet hamnade i obalans och därmed slog den automatiska bromsen i.
Detta skedde med sådan kraft att pensionerna – för första gången med det nya pensionssystemet – sänktes 2010 med 3,0 procent.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Utvärdering i höst
Regeringen utvärderar nu AP-fondernas sätt att fungera.
Det är Buffertkapitalsutredningen som utreder AP-fonderna, eller buffertfonderna som de också kallas. Uppdrag, placeringsregler och kostnadseffektivitet analyseras.
I augusti överlämnar utredningen sitt betänkande.
AP-fonderna förvaltar inkomstpensionen i det svenska systemet.
Fonderna använder våra pensionsavgifter genom att placera dem i främst aktier. Det innebär att finansmarknadernas upp- och nedgångar påverkar hur pensionerna blir.
Pensionsavgifternas storlek är viktiga för hur stora pensionerna blir: Är arbetslösheten hög påverkar det också pensionerna negativt.
