Nyheter

AP-fonderna faller på nytt

Pensionssystemet försvagas. AP-fonderna – dvs våra inkomstpensioner – har tappat 1,9 procent under 2011.

Publicerad 2012-05-29

Att pensionssystemets buffertfonder – Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna – går så dåligt beror på den negativa utvecklingen på aktiemarknaden.

Det är regeringens egen slutsats i en analys som överlämnades till riksdagen i går.

Skulderna 3,1 procent
Den genomsnittliga avkastningen för fonderna under 2001-2011 har varit 3,3 procent per år, medan den genomsnittliga uppräkningen av skulderna i pensionssystemet har under samma period varit 3,1 procent per år.

Sänkta pensioner
När världsmarkanden och börserna föll 2008 tappade de svenska AP-fonderna 190 miljarder i värde. Det fick till följd att pensionssystemet hamnade i obalans och därmed slog den automatiska bromsen i.

Detta skedde med sådan kraft att pensionerna – för första gången med det nya pensionssystemet – sänktes 2010 med 3,0 procent.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Utvärdering i höst

Regeringen utvärderar nu AP-fondernas sätt att fungera.

Det är Buffertkapitalsutredningen som utreder AP-fonderna, eller buffertfonderna som de också kallas. Uppdrag, placeringsregler och kostnadseffektivitet analyseras.

I augusti överlämnar utredningen sitt betänkande.

AP-fonderna förvaltar inkomstpensionen i det svenska systemet.

Fonderna använder våra pensionsavgifter genom att placera dem i främst aktier. Det innebär att finansmarknadernas upp- och nedgångar påverkar hur pensionerna blir.

Pensionsavgifternas storlek är viktiga för hur stora pensionerna blir: Är arbetslösheten hög påverkar det också pensionerna negativt.

Dölj faktaruta

Våra experter
Vår panel består av experter på seniorfrågor som seniorhälsa, pensioner & skatter, träning samt sex & relationer.